Sammanfattning

År 2014 blev det första året sedan 1990-talet som resultatet blev negativt. Det redovisade resultatet uppgick till -149 Mkr. Resultatnivåerna har varit sjunkande under flera år.

Det negativa resultatet innebar också att det lagstadgade balanskravet inte uppnåtts. Senast år 2017 ska det egna kapitalet ha återställts med 193 Mkr. En särskild åtgärdsplan ska tas fram som visar hur återställningen ska ske.

Avvikelsen mot budgeten uppgick till -70 Mkr. Prognososäkerheten var under året större än tidigare år. Avvikelsen mellan prognostiserat resultat i delårsrapport januari-augusti och bokslutet blev -150 Mkr.

Investeringsnivån fortsätter att öka liksom lånefinansieringen av investeringarna. Årets investeringar uppgick till 2 300 Mkr och drygt 70 % av dessa finansierades med ökad nettoskuld.

Inom pedagogisk verksamhet har kvalitets- och likvärdighetsfrågor haft fortsatt fokus och ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts under året inom språkutvecklande insatser, systematiskt kvalitetsarbete, genuspedagogik mm. Nya modeller för fördelning av bidrag till förskolor och grundskolor har börjat tillämpas, med syftet att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet.

En kontinuerlig anpassning av verksamheten efter förändrade demografiska förutsättningar är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Antalet barn i förskola och elever i grundskola och fritidshem fortsätter att öka, vilket medfört ett stort fokus på lokal- och kompetensförsörjning.

Det genomsnittliga antalet barn i förskola ökade under året med 600 och antalet elever i grundskola ökade med 1 300 jämfört med föregående år. Detta är för förskoleverksamheten en något lägre ökningstakt men för grundskoleverksamheten en betydligt högre ökningstakt jämfört med 2013. Även andelen barn i fritidshem fortsätter att öka och under året hade 63 % av barnen i åldrarna 6-12 år plats i fritidshem.

Den tidigare minskningen av antalet Malmöungdomar i gymnasieskola har i år vänt till en ökning. Antalet Malmöelever i gymnasieskola ökade med 300 elever, medan antalet ungdomar som följs enligt det kommunala informationsansvaret minskade. Av eleverna går cirka 20 % på ett introduktionsprogram.

Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 209 Mkr, vilket var 13 % mer än föregående år.

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 270 och uppgick till 9 840, en ökning med 3 %. I budget 2014 avsattes 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Utvecklingsarbetet har varit intensivt under 2014. Arbetet kring självförsörjningsuppdraget har stärkts.

Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte öka under 2014 med totalt 158 Mkr, eller 4,2 %. Förklaringen ligger bland annat i att antalet brukare ökat något, men framför allt i att vårdbehoven per brukare blivit större. Budgetavvikelsen för verksamheten uppgår till -99 Mkr för 2014, varav -102 Mkr uppstår inom stadsområdesnämnderna och +3 Mkr inom sociala resursnämnden. Resultatet för verksamheten vid utgången av 2013 var -86 Mkr. Under året har nämnderna antagit åtgärdsplaner och arbetat intensivt för att få kostnaderna i balans med budget, vilket inte fullt ut räckt till för att bromsa kostnadsutvecklingen. Arbetet med anpassningar i verksamheten måste därför fortsätta även under 2015.

I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön.