Finansiell riskhantering och uppföljning

I enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendationer RKR 20 ”Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder”, samt RKR 21 ”Redovisning av derivat och säkringsredovisning”: har vi valt att i följande avsnitt förklara och redovisa hur finansiella tillgångar och skulder samt finansiella instrument påverkar kommunens resultat, ställning och kassaflöden i de delar som vi anser vara relevanta för kommunens verksamhet.

Den finansiella infrastrukturen

Kommunkoncernens finansverksamhet regleras i kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter samt i kommunstyrelsens Finanspolicy.

Finansverksamheten är samlad i kommunens internbank. Internbanken ansvarar för kapitalförsörjning och likviditetsplaneringen. Internbanken genomför upplåning på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat samt placerar eventuell överskottslikviditet. En grund i detta är att man har etablerade låneprogram, upparbetade relationer och nödvändiga övriga finansiella avtal.

Kreditbetyg/Rating

Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer.

Kommunen har sedan 2011 varit ratad som AAA av Standard & Poor´s vilket är det högsta betyget i deras internationella ratingskala. Kreditbetyget motsvarar samma kreditvärdighet som Svenska staten. Endast ett fåtal låntagare globalt sett har högsta kreditbetyg. Kreditbetyget underlättar för staden att få tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna.

Likviditet

Internbanken hanterar kommunens och de helägda bolagens likviditet genom ett gemensamt koncernkonto där kommunens och de helägda bolagens kassaflöde samlas.

Internbanken ska hålla betalningsberedskap genom likviditetsreserver om minst 500 Mkr tillgängliga genom bekräftade lånelöften eller genom egen likviditet.

Per 2014-12-31 uppgick Internbankens likviditetsreserv till 4 488 Mkr varav 1 167 Mkr utgjordes av likvida medel på bankkonto. Skulder med kapitalförfall inom 12 månader uppgick till 2 600 Mkr

Internbankens likviditet har under 2014 ökat med 497 Mkr och uppgick per 2014-12-31 till  1 167 Mkr.

Genomsnittlig ränta för Internbankens likviditetsförvaltning har under 2014 varit 0,81 %.

Låneskuld

Kommunkoncernens totala externa upplåning uppgick vid årsskiftet 2014 till 10,1 Mdr. Låneskulden har därmed ökat med 0,7 Mdr sedan föregående år. Förutom banklån, obligations- och certifikatlån ingår också finansiell leasingskuld i den totala koncernlåneskulden.

Malmö stads andel av upplåningen utgörs av 7,8 Mdr i externa obligations- och certifikatlån samt 141 Mkr i ett ränte- och amorteringsfritt lån från VA-Syd avseende aktiekapital i Sydvatten AB.

Utöver Internbankens upplåning har MKB Fastighets AB sedan tidigare upptagna lån genom så väl bilaterala låneavtal som genom emitterade obligationer. Totala externa lån, utanför Internbanken, hos MKB uppgick per 2014-12-31 till 0,9 Mdr. Övriga låneskulder i den sammanställda redovisningen avser kommunens andel av delägda bolags upplåning.

Den genomsnittliga återstående löptiden för Internbankens externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 2,6 år. Efter hänsyn till kreditlöften uppgick den återstående löptiden till 3,2 år.

FörfallostrukturNominellt belopp, mkr
0-12 mån2600
1-2 år1450
2-3 år1250
3-4 år1250
4-5 år1050
> 5 år200

Räntekostnaden för Internbankens externa upplåning under 2014 uppgick till 1,48 %.

Den genomsnittliga låneräntan för Internbankens utestående låneskuld, inklusive räntederivat, uppgick per 2014-12-31 till 1,16 %.

Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens upplåning, inklusive räntederivat, uppgick per 2014-12-31 till i genomsnitt 2,3 år.

Utlåning

Internbankens utlåning till de helägda bolagen uppgick per 2014-12-31 till 6,6 Mdr. All utlåning från Internbanken sker till marknadsmässiga villkor.

De genomsnittliga ränteintäkterna för Internbankens utlåning under 2014 uppgick till 2,03 %

Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens utlåning uppgick per 2014-12-31 till 1,4 år

Finansiell riskhantering

Risker förenade med stadens finansiella verksamhet hänför sig huvudsakligen till ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk samt valutarisk.

Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt.

Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha tillgång till medel för betalningar.

Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken kommunen har en placering eller ett derivatavtal inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär

Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av valutakursförändringar.

Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten.

Riskexponeringen avseende finansiella poster mäts löpande i kommunens finanssystem. Varje månad upprättas och tillställs kommunstyrelsen en finansiell rapport med balans-, resultat- och riskavstämning.

Typ av riskPolicyUtfall
Ränteriskriskspridning genom gränsvärdeninom policyram
Finansieringsrisk 2-4 år 3.2
Motpartsrisk
Placeringarberoende av rating inom policyram
Derivat beroende av rating inom policyram
Valutarisk ingen ingen

Ränterisk

Med stadens ränterisk menas risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot.

Ränterisk för kommunen uppstår i samband med upp- och utlåning, vid placeringar och då man använder sig av räntederivat, såväl mot extern motpart som inom koncernen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat.

En förändring av räntan med 1 % -enhet beräknas påverka Malmö stads finansnetto de kommande 12 månaderna med ± 4,3 Mkr.

Finansieringsrisk

I syfte att minska kommunens finansieringsrisk för upplåning skall löptiderna för kapitalförfall för upplåning spridas över åren. För lån som förfaller inom 12 månader ska likviditetsreserver, checkkrediter och lånelöften täck mer än 100 %.

Motpartsrisker

Placeringar

Överskottslikviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Likviditeten placeras främst på bankkonto eller i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner, kreditmarknadsinstitut och företag. Beloppsbegränsningar per kreditmarknadsinstitut och företag innebär att väsentliga koncentrationer av kreditrisk undviks.

Derivat

Kommunen är genom finansiella derivatavtal exponerad för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är såväl svenska som internationella banker. Kommunstyrelsen finanspolicy föreskriver att den samlade risken gentemot en enskild bank inte får överstiga specifika gränsvärden beroende på motpartens kreditbetyg.

Derivatinstrument används syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Internbankens derivatportfölj uppgick på 2014-12-31 till 3,6 Mdr. Marknadsvärdet understeg det nominella värdet med 114 Mkr.

Valutarisk

Enligt kommunstyrelsen finanspolicy ska valutarisker som uppkommer då staden lånar eller placerar i utländsk valuta säkras omedelbart.

Kommunen har inga finansiella positioner i utländsk valuta utöver ett transaktionskonto i EUR. Valutarisken bedöms därför obetydlig.