Välfärdsredovisning 2013
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor
(prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik).

 

6. Förvärvsfrekvens

Individuellt betyder ett arbete bättre ekonomiska förutsättningar samt en vardag som bidrar till delaktighet och meningsfullhet. För samhället i stort betyder en hög förvärvsfrekvens ett högt skattetryck som kan finansiera välfärdstjänsterna. Arbetslöshet medför sämre ekonomiska förutsättningar för individen samt en förlust av det sociala stöd och den gemenskap som en arbetsplats erbjuder.

6.1 Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 20-64 år

År 1999  År 2009
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 71 42 64 73 44 65
Södra Innerstaden 61 29 50 67 37 56
Västra Innerstaden 75 52 73 77 52 74
Limhamn-Bunkeflo 80 61 78 80 40 73
Hyllie 70 37 60 71 43 59
Fosie 68 39 56 65 39 49
Oxie 81 60 78 80 40 67
Rosengård 58 24 31 51 32 35
Husie 79 62 76 81 58 75
Kirseberg 73 45 66 72 41 61
Malmö totalt 72 37 62 73 40 61
Sverige 74 75

 

År 2010
År 2011
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 75 46 67 75 48 68
Södra Innerstaden 69 39 58 70 41 59
Västra Innerstaden 79 54 75 80 56 76
Limhamn-Bunkeflo 81 42 73 82 45 75
Hyllie 73 44 60 73 46 60
Fosie 65 40 50 66 42 51
Oxie 80 42 68 81 45 69
Rosengård 51 33 36 50 34 36
Husie 81 60 75 82 61 76
Kirseberg 73 43 62 75 45 64
Malmö totalt 75 42 62 75 43 63
Sverige 76 77

 

Läs mer

6.2 Andel (%) förvärvsarbetande kvinnor i åldern 20-64 år

År 1999  År 2009
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 70 42 63 72 44 64
Södra Innerstaden 60 28 49 66 36 55
Västra Innerstaden 74 53 72 77 52 73
Limhamn-Bunkeflo 79 61 78 80 42 73
Hyllie 69 36 59 71 41 57
Fosie 67 37 55 64 38 48
Oxie 78 55 74 79 39 67
Rosengård 57 21 29 50 28 32
Husie 76 60 74 80 56 73
Kirseberg 71 44 65 72 40 60
Malmö totalt 71 36 61 73 39 60

 

År 2010 År 2011
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 74 46 66 75 47 67
Södra Innerstaden 69 38 58 69 40 59
Västra Innerstaden 79 54 75 80 55 76
Limhamn-Bunkeflo 81 43 73 82 45 74
Hyllie 72 42 59 73 44 59
Fosie 65 39 49 65 40 49
Oxie 79 41 67 79 43 68
Rosengård 57 29 33 48 29 33
Husie 76 57 74 81 58 75
Kirseberg 71 41 61 75 43 63
Malmö totalt 71 40 62 75 42 62

 

6.3 Andel (%) förvärvsarbetande män i åldern 20-64 år

År 1999  År 2009
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 72 43 65 73 43 65
Södra Innerstaden 61 31 51 67 39 56
Västra Innerstaden 76 50 73 77 53 74
Limhamn-Bunkeflo 81 61 79 81 38 73
Hyllie 72 39 62 72 45 60
Fosie 69 41 58 65 40 50
Oxie 84 65 81 80 40 68
Rosengård 59 26 34 52 35 38
Husie 81 64 79 82 60 76
Kirseberg 74 46 67 73 42 62
Malmö totalt 73 39 63 74 41 61

 

År 2010
År 2011
Stadsdel Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt Födda i
Sverige
Födda i
utlandet
Totalt
Centrum 75 45 67 76 49 69
Södra Innerstaden 69 39 58 71 42 60
Västra Innerstaden 78 54 75 80 57 76
Limhamn-Bunkeflo 82 41 73 82 44 75
Hyllie 73 45 60 74 47 62
Fosie 66 42 51 67 45 53
Oxie 81 42 69 82 46 70
Rosengård 52 36 39 51 38 40
Husie 82 63 77 82 63 77
Kirseberg 73 44 63 75 47 65
Malmö totalt 75 43 62 76 45 64

Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån)

63 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2011, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2011 var 77 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 32 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Västra Innerstaden och Husie har en förvärvsfrekvens på över 80 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 50 procent.

Stäng

7. Inkomst

Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor och löpande inkomster och ekonomiska tillgångar är viktiga för hälsan. Ensamstående med barn har oftare en sämre ekonomisk situation än sammanboende med barn, även personer med utländsk bakgrund har oftare lägre inkomster än svenskfödda.

7.1 Andel (%) hushåll med lägre inkomst än 50 % av medelinkomsten i Malmö

År 1999 År 2009
(Medelinkomst 247 900 kr)
Stadsdel Antal
hushåll
totalt
Därav
låginkomst
Andel (%)
låginkomst
hushåll
Antal
hushåll
totalt
Därav
låginkomst
Andel
(%)
låginkomst
hushåll
Centrum 24 370 5144 21 30 290 8 390 28
Södra Innerstaden 21 637 6 284 29 23 932 8 517 36
Västra Innerstaden 20 619 3 278 16 22 108 4 103 19
Limhamn-Bunkeflo 14 221 1 465 10 18 358 3 051 17
Hyllie 17 471 2 798 16 18 049 4 041 22
Fosie 20 634 3 775 18 22 656 7 119 31
Oxie 4 222 306 7 5 068 982 19
Rosengård 8 473 1 831 22 9 688 3 438 35
Husie 8 005 679 8 8 982 1 279 14
Kirseberg 7 649 1 427 19 8 297 2 192 26
Malmö totalt 147 301 26 985 18 168 831 44 362 26

 

År 2010
(Medelinkomst 255 800 kr)
Stadsdel Antal hushåll
totalt
Därav låginkomst Andel (%)
låginkomst hushåll
Centrum 30 350 8 351 28
Södra Innerstaden 24 398 8 986 37
Västra Innerstaden 22 084 4 263 19
Limhamn-Bunkeflo 18 680 3 167 17
Hyllie 18 177 4 361 24
Fosie 23 013 7 553 33
Oxie 5 096 1 006 20
Rosengård 10 178 4 026 40
Husie 9 021 1 345 15
Kirseberg 8 426 2 305 27
Malmö totalt 170 631 46 313 27

Källa: Inkomststatistik SCB (Statistiska Centralbyrån)

Läs mer

Antal familjer, Totalt

Stadsdel År 2011 (Medelinkomst 269 000kr)
Antal
Hushåll
totalt
Därav låg-
inkomst
Andel (%)
låginkomst
hushåll
Centrum 30 438 8 178 27
Södra Innerstaden 24 179 8 634 36
Västra Innerstaden 22 090 4 296 19
Limhamn-Bunkeflo 18 880 3 089 16
Hyllie 18 186 4 306 24
Fosie 22 968 7 452 32
Oxie 5 202 1 035 20
Rosengård 10 420 4 175 40
Husie 9 106 1 404 15
Kirseberg 8 535 2 351 28
Malmö totalt 171 655 46 169 27

 

Antal familjer, Kvinnor

Stadsdel År 2011 (Medelinkomst 269 000 kr)
Antal
Hushåll
totalt
Därav låg-
inkomst
Andel (%)
låginkomst
hushåll
Centrum 14 114 3 914 28
Södra Innerstaden 11 322 3 986 35
Västra Innerstaden 11 615 2 451 21
Limhamn-Bunkeflo 7 658 1 470 19
Hyllie 8 563 2 179 25
Fosie 9 679 3 175 33
Oxie 1 911 410 21
Rosengård 4 096 1 765 43
Husie 3 709 723 19
Kirseberg 3 639 1 065 29
Malmö totalt 76 790 21 465 28

 

Antal familjer, Män

Stadsdel År 2011 (Medelinkomst 269 000)
Antal
hushåll
totalt
Därav låg-
inkomst
Andel (%)
låginkomst
hushåll
Centrum 16 324 4 264 26
Södra Innerstaden 12 857 4 649 36
Västra Innerstaden 10 475 1 845 18
Limhamn-Bunkeflo 11 222 1 619 14
Hyllie 9 623 2 127 22
Fosie 13 289 4 277 32
Oxie 3 291 625 19
Rosengård 6 324 2 410 38
Husie 5 397 681 13
Kirseberg 4 896 1 286 26
Malmö totalt 94 865 24 704 26

Källa: Inkomststatistik SCB (Statistiska centralbyrån)

Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2011 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna.

Stäng

8. Utbildningsnivå

Världshälsoorganisationen (WHO) har i en rapport från år 2011 påvisat att hälsa påverkar utbildningsnivån och utbildningsnivån påverkar hälsan. Vilken utbildningsnivå (högst avklarade utbildning) en människa har påverkar dennes position på arbetsmarknaden och på så sätt även de ekonomiska, fysiska och psykosociala förutsättningarna.

8.1 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv Utl. Tot.
Centrum 63 37 8 61 39 8 60 40 8 58 42 7
Södra Innerstaden 44 56 13 42 58 12 41 59 12 39 61 12
Västra Innerstaden 84 16 7 80 20 7 80 20 6 78 22 6
Limhamn-Bunkeflo 83 17 8 80 20 8 78 22 7 77 23 7
Hyllie 54 46 18 50 50 17 47 53 17 45 55 17
Fosie 42 58 22 38 62 21 35 65 21 34 66 21
Oxie 72 28 17 69 31 16 69 31 16 66 34 15
Rosengård 14 86 31 13 87 29 13 87 30 12 88 30
Husie 74 26 16 70 30 14 68 32 14 66 34 13
Kirseberg 62 38 16 56 44 16 56 44 16 54 46 15
Malmö 52 48 14 48 52 14 46 54 14 44 56 13

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.2 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 75 25 32 75 25 31 74 26 31 74 26 31
Södra Innerstaden 64 36 35 63 37 34 63 37 34 62 38 34
Västra Innerstaden 88 12 34 87 13 33 87 13 33 86 14 33
Limhamn-Bunkeflo 88 12 38 87 13 37 87 13 37 86 14 36
Hyllie 63 37 46 61 39 45 60 40 45 59 41 44
Fosie 49 51 46 46 54 45 45 55 45 44 56 45
Oxie 79 21 50 79 21 49 77 23 49 77 23 49
Rosengård 23 77 40 24 76 39 23 77 38 24 76 38
Husie 79 21 49 77 23 48 76 24 48 75 25 47
Kirseberg 71 29 45 71 29 43 70 30 43 69 31 43
Malmö 68 32 40 66 34 38 65 35 38 65 35 38

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.3 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 77 23 56 76 24  58 76  24 58 75  25  59
Södra Innerstaden  74  26  47  72  28  48  72  28  50  72  28  51
Västra Innerstaden  87  13  57  85  15  58  85  15  59  85  15  59
Limhamn-Bunkeflo  82  18  50  81  19  51  81  19  53  80  20  54
Hyllie  56  44  32  55  45  33  53  47  35  52  48  35
Fosie  37  63  24  34  66  26  33  67  27  31  69  27
Oxie  67  33  27  64  36  28  63  37  30  62  38  31
Rosengård  19  81  20  20  80  21  20  80  23  19  81  23
Husie  73  27  33  71  29  35  70  30  36  70 30  37
Kirseberg  68  32  34  65  35  36  64  36  37  64  36  38
Malmö 71 29 41 70 30 43 69 31 44 68 32 44

Källa: Utbildningsregistret, SCB

Läs mer

8.4 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 68 32 9 67 33 9 66 34 8 63 37 8
Södra Innerstaden 50 50 14 46 54 13 45 55 13 43 57 13
Västra Innerstaden 85 15 8 82 18 8 81 19 8 79 21 7
Limhamn-Bunkeflo 86 14 10 83 17 9 83 17 9 83 17 8
Hyllie 58 42 18 55 45 17 52 48 17 50 50 17
Fosie 45 55 21 41 59 21 38 62 21 37 63 21
Oxie 75 25 19 73 27 18 73 27 17 71 29 17
Rosengård 17 83 28 16 84 27 15 85 28 15 85 29
Husie 79 21 16 76 24 15 74 26 15 73 27 14
Kirseberg 66 34 17 61 39 17 61 39 16 59 41 16
Malmö 56 44 15 53 47 14 51 49 14 49 51 14

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.5 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 75 25 33 75 25 32 75 25 32 74 26 32
Södra Innerstaden  63  37  38  62  38  37  61  39  37  61  39  37
Västra Innerstaden  88  12  36  87  13  35  87  13  35  87  13  35
Limhamn-Bunkeflo  88  12  39  87  13  38  87  13  38  86  14  38
Hyllie  63  37  47  61  39  47  59  41  47  59  41  46
Fosie  48  52  47  45  55  46  43  57  47  43  57  47
Oxie  79  21  50  79  21  50  78  22  51  76  24  51
Rosengård  23  77  43  23  77  41  22  78  41  23  77  41
Husie  77  23  51  76  24  50  75  25  50  75  25  49
Kirseberg  72  28  47  71  29  46  71  29  46  70  30  45
Malmö  67  33  41  66  34  40  65  35  40  64  36  40

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.6 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i  Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 78 22 54 77 23 55 77 23 55 76 24 56
Södra Innerstaden 72 28 43 71 29 44 70 30 46 70 30 46
Västra Innerstaden 87 13 54 86 14 55 86 14 56 85 15 56
Limhamn-Bunkeflo 82 18 47 81 19 48 80 20 49 80 20 50
Hyllie 54 46 30 53 47 31 51 49 32 51 49 33
Fosie 34 66 23 30 70 24 29 71 25 28 72 25
Oxie 64 36 24 62 38 24 59 41 26 58 42 27
Rosengård 16 84 20 18 82 21 17 83 23 16 84 23
Husie 73 27 30 79 30 32 69 31 32 69 31 33
Kirseberg 67 33 31 65 35 32 64 36 33 62 38 35
Malmö 70 30 39 63 31 40 68 32 41 67 33 41

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.7 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 57 43 8 54 46 7 53 47 7 51 49 6
Södra Innerstaden  37  63  12  37  63  12  36  64  12  35  65  11
Västra Innerstaden  82  18  6  78  22  6  77  23  5  75  25  5
Limhamn-Bunkeflo  80  20  7  76  24  7  72  28  6  70  30  6
Hyllie  49  51  17  44  56  17  43  57  17  40  60  17
Fosie  39  61  22  35  65  21  33  67  21  30  70  21
Oxie  69  31  16  64  36  15  63  37  15  60  40  14
Rosengård  12  88  33  11  89  31  10  90  32  10  90  32
Husie  69  31  15  63  37  13  61  39  13  58  42  12
Kirseberg  57  43  16  50  50  15  49  51  15  48  52  15
Malmö  46  54  14  43  57  13  41  59  13  39  61  13

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.8 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 75 25 30 74 26 29 73  27  29 74 26 29
Södra Innerstaden  64  36  32  64  36  31  64  36 30  63  37  30
Västra Innerstaden  88  12  33  88  12  32  87  13  31  86  14  31
Limhamn-Bunkeflo  88  12  37  87  13  36  86  14  35  86  14  34
Hyllie  64 36  45  61  39  43  60  40  43  59  41  42
Fosie  50  50  45  47  53  43  46  54  43  45  55  43
Oxie  79  21  50  78  22  49  77  23  48  77  23  48
Rosengård  24  76  37  25  75  37  24  76  36  25  75  35
Husie  80  20  47  78  22  46  77  23  46  76  24  45
Kirseberg  71  29  42  70  30  40  69  31  40  68  32  40
Malmö 68 32 38 67 33 37 66 34 36 66 34 36

Källa: Utbildningsregistret, SCB

8.9 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning
(Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt)

År 2008 År 2010 År 2011 År 2012
Födda i Födda i Födda i Födda i 
Stadsdel Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot.
Centrum 77 23 59 75 25  61 75 25 61 74 26  62
Södra Innerstaden  75  25  51  74  26  53  74  26  54  73  27  55
Västra Innerstaden  86  14  59  85  15  61  84  16  62  84  16  62
Limhamn-Bunkeflo  82  18  53  81  19  54  81  19  56  80  20  57
Hyllie  58  42  34  56  44  35  54  46  37  54  46  37
Fosie  40  60  26  37  63  28  36  64  29  34  66  29
Oxie  68  32  30  66  34  32  65  35  33  65  35  34
Rosengård  23  77  19  23  77  21  23  77  23  22  78  23
Husie  74  26  36  72  28  38  71  29  40  71  29  41
Kirseberg  68  32  38  66  34  40  65  35  42  65  35  42
Malmö 72 28 44 70 30 46 70 30 47 69 31 48

Källa: Utbildningsregistret, SCB

Statistiken visar att andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 41 procent år 2008 till 44 procent år 2012. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 41 procent och kvinnor på 48 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda.

Stäng

9. Ekonomiskt bistånd

Att inte klara av den ekonomiska försörjningen själv och att istället behöva ta emot ekonomiskt bistånd är ett skyddsnät tillhandahållet av samhället som dock endast ska ses som och användas som en tillfällig lösning. Utvecklingen är dock att allt fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd över en längre period. Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret, och har angetts för 47 procent av de personer som fick ekonomiskt bistånd i Sverige under 2012, motsvarande andel i Malmö är 41 procent.

9.1 Antal hushåll som har fått ekonomiskt bistånd och andel (%) hushåll med barn som har fått ekonomiskt bistånd*


Antal hushåll totalt respektive hushåll med barn
 Stadsområde År
Totalt antal
hushåll
Totalt antal
hushåll
med barn
Totalt andel
hushåll
med barn, %
Innerstaden 2011 1 833 554 30,2 %
Norr 1 207 377 31,2 %
Söder 2 218 782 35,3 %
Väster 1 169 443 37,9 %
Öster 1 916 910 47,5 %
Malmö 8 343 3 066 36,7 %
Innerstaden 2012 1969 581 29,5 %
Norr 1223 374 30,6 %
Söder 2384 850 35,7 %
Väster 1320 507 38,4 %
Öster 2118 1023 48,3 %
Malmö 9015 3335
37,0 %
Innerstaden 2013  1998 568 28,4 %
Norr 1365 416 30,5 %
Söder 2515 896 35,6 %
Väster 1438 557 38,7 %
Öster 2247 964 42,9 %
Malmö 9564 3401 35,6 %

 

Hushåll per familjetyp
Stadsområde År
Endast barn Ensamstående
kvinna med barn
Ensamstående
kvinna utan barn
Andel av hushåll
med ensamstående
kvinna som har barn
Innerstaden 2011  5 270  391 40,8 %
Norr 12 194 275 41,4 %
Söder 5 350 477 42,3 %
Väster 5 196 240 45,0 %
Öster 16 328 360 47,7 %
Malmö 43 1338 1743 43,4 %
Innerstaden 2012 8 287 439 39,5 %
Norr 12 176 279 38,6 %
Söder 2 370 500 42,5 %
Väster 6 201 258 43,8 %
Öster 47 370 389 48,7 %
Malmö 75 1404 1865 42,9 %
Innerstaden 2013 7 278 426 39,5 %
Norr 11 197 310 38,9 %
Söder 7 392 548 41,7 %
Väster 8 220 296 42,6 %
Öster 15 345 430 44,5 %
Malmö 48 1432 2010 41,6 %

 

Hushåll per familjetyp
År
Ensamstående man med barn Ensamstående man utan barn Andel av
hushåll med ensam-stående man som
har barn, %
Innerstaden 2011 32 735 4,2 %
Norr 27 486 5,3%
Söder 27 762 3,4 %
Väster 22 403 5,2 %
Öster 30 478 5,9 %
Malmö 138 2864 4,6 %
Innerstaden 2012 31 780 3,8 %
Norr 27 490 5,2 %
Söder 33 816 3,9 %
Väster 25 440 5,4 %
Öster 38 531 6,7 %
Malmö 154 3 057 5,0 %
Innerstaden   2013   29 828 3,4 %
Norr 28 550 4,8 %
Söder 37 848 4,2 %
Väster 23 464 4,7 %
Öster 31 627 4,7 %
Malmö 148 3317 4,3 %

 

Hushåll per familjetyp
År
Gifta/Sambo med barn Gifta/Sambo utan barn Andel av
hushåll med gifta/sambo som
har barn, %
Innerstaden 2011 247 153 61,8 %
Norr 144 68 67,9 %
Söder 400 197 67,0 %
Väster 220 79 73,4 %
Öster 536 158 77,2 %
Malmö 1547 655
70,3 %
Innerstaden 2012 255 168 60,2 %
Norr 159 80 66,5 %
Söder 445 218 67,1 %
Väster 275 111 71,2 %
Öster 568 170 77,0 %
Malmö 1702 747 69,5 %
Innerstaden 2013 254 176 59,1 %
Norr 180 89 66,9 %
Söder 480 223 67,3 %
Väster 306 117 72,3 %
Öster 573 226 71,7 %
Malmö 1 773 831 68,1 %

 

Fördelning av hushåll med barn
År Andel av hushåll med barn som utgörs av endast barn Andel av hushåll med barn som utgörs av ensamstående kvinna med barn Andel av hushåll med barn som utgörs av ensamstående man med barn Andel av hushåll med barn som utgörs av gifta/sambo med barn
2011 1,4 % 43,6 % 4,5 % 50,5 %
2012 2,2 % 42,1 % 4,6 % 51,0 %
2013 1,4 % 42,1 % 4,4 % 52,1%

 

* Talen är baserade på ett genomsnitt per månad.
Källa: Verksamhetsstatistik, IoF-statistik, KomIn.

Med anledning av stadsområdesreformen som trädde i kraft i Malmö stad den 1:e juli 2013 presenteras samtliga uppgifter i tabellen nedan per stadsområde så att uppgifterna kan jämföras över tid. År 2013 var det i genomsnitt 9564 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd per månad, vilket är ca 550 fler hushåll än förra året. 35 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hälften av barnhushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd i Malmö består av två vuxna (gifta eller sambo) med barn. I drygt 40 procent av barnhushållen är det en ensamstående kvinna med barn som uppbär ekonomiskt bistånd. Av de ensamstående kvinnorna som uppbär ekonomiskt bistånd så är det fyra av tio som har barn i sitt hushåll, motsvarande siffra för ensamstående män som uppbär ekonomiskt bistånd är fyra av hundra. Störst andel barnhushåll finns bland hushåll som består av två vuxna som lever som gifta eller som sambos där cirka sju av tio hushåll har barn.

10. Ekonomisk stress

Att behöva känna ekonomisk stress är en typisk ohälsofaktor som påverkar hur man trivs med sitt liv, upplevelsen av kontroll samt den psykiska hälsan. På längre sikt kan även kopplingar dras till sämre kosthållning och lägre boendestandard. Barnfamiljer som upplever ekonomisk stress kan ha minskade möjligheter att erbjuda resurser och stimulans till barnen.

10.1 Andel (%) föräldrar till 4-åringar som uppger att de under det senaste året har upplevt ekonomisk stress*

Stadsdel År 2002 År 2007 År 2008 År 2009**
Centrum 13 7 9 2
Södra Innerstaden 14 6 12 5
Västra Innerstaden 5 3 4 1
Limhamn-Bunkeflo 1 2 2 2
Hyllie 7 8 9 17
Fosie 9 7 10 7
Oxie 12 4 7 0
Rosengård 22 21 17 19
Husie 5 3 3 1
Kirseberg 3 3 5 3
Malmö totalt 8 6 8 4

*Andel föräldrar till fyraåringar som uppger att de under det senaste året inte har haft tillräckligt med pengar för att ha råd med den mat eller de kläder som familjen har behövt.
** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar.
Källa: Barndatabasen 2002-2009, Region Skåne

Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

11. Emotionellt stöd

Tillgång till socialt och emotionellt stöd i form av nära och förtroliga relationer till nära och kära är för de allra flesta en viktig faktor för att höja livskvalitén. Att ha någon att dela sina innersta tankar med och som kan ge stöd och trygghet hjälper till att stärka individen och klara livets förutsättningar bättre.

11.1 Andel (%) av befolkningen som känner sig sakna emotionellt stöd*

År 2000 År 2004 År 2008 År 2012
Stadsdel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Centrum 33 29 26 29 23 34 28 35
Södra Innerstaden 30 37 31 39 34 42 30 39
Västra Innerstaden 26 29 21 31 23 32 29 28
Limhamn-Bunkeflo 25 29 23 32 22 33 28 32
Hyllie 40 34 45 40 39 40 40 48
Fosie 41 50 37 48 53 45 37 55
Oxie 32 42 31 39 34 35 30 30
Rosengård 58 55 59 57 52 58 61 55
Husie 24 36 34 41 26 40 33 34
Kirseberg 40 51 31 40 31 43 32 48
Malmö totalt 34 38 33 39 33 39 34 40
Skåne 32 40 32 37 31 38

* Andel personer som uppger att de inte säkert har någon som kan ge ett personligt och känslomässigt stöd att klara livets stress och påfrestningar
Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008, 2012

Svagt emotionellt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 uppgav 40 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har ett svagt emotionellt stöd. Andelen visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning.

12. Trångboddhet (vuxna)

Om det bor mer än en person per rum i en bostad – kök och vardagsrum oräknat – betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda.

12.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som är trångbodda*

Stadsdel År 2004 År 2008 År 2012
Centrum 3 2 3
Södra Innerstaden 8 9 8
Västra Innerstaden 2 2 2
Limhamn-Bunkeflo 1 1 2
Hyllie 3 4 7
Fosie 7 7 7
Oxie 2 2 2
Rosengård 17 17 20
Husie 1 1 2
Kirseberg 7 4 6
Malmö totalt 5 4 5

* Trångbodda enligt SCB:s trångboddhetsnorm 2: mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknat.
Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004, 2008 och 2012 Region Skåne

Mellan mätningarna år 2004 och år 2012 syns en liten ökning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fem procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel 48 trångbodda återfinns i Rosengård, Fosie, Södra Innerstaden och Hyllie. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre.

13. Hemlöshet (vuxna)

Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Hemlöshet förknippas ofta med ensamstående missbrukande män, men under 2000-talet har hemlöshetsproblematiken kommit att omfatta bredare grupper i samhället vilket bl.a. Socialstyrelsen konstaterat i den nationella kartläggningen ”Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011”. En ökande andel är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2012 utgjorde de 51 % av de hemlösa i Malmö och år 2013 hade andelen ökat till 58 %.

13.1 Antal hemlösa*

Stadsdel År 2003 År 2011 År 2012 År 2013
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Norr 31 97 72 173 71 172 58 159
Öster 15 36 80 133 93 141 122 149
Söder 20 49 67 140 51 110 55 115
Väster 17 64 35 61 31 52 28 56
Innerstaden 52 150 78 199 76 200 58 173
Malmö totalt 135 396 332 706 322 675 321 652
Hemlösa i stads-
området totalt
531 1 039 997 973

* Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Gäller vuxna hemlösa personer samt de personer under 18 år som har eget hushåll.
Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad

Ur ett långsiktigt perspektiv ses en kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har mellan åren 2003 och 2013 ökat från 531 personer till 973 personer. För år 2013 finns störst antal hemlösa kvinnor i stadsområde Öster med 122 personer och störst antal män finns i stadsområde Innerstaden med 173 personer. Antalet vuxna har minskat marginellt de senaste två åren.

14. Psykisk hälsa

Begreppet psykisk hälsa innefattar hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Enligt Folkhälsoinstitutet (FHI) har män genomgående en högre andel dagar med bra psykisk hälsa jämfört med kvinnor, 84 respektive 77 procent. Det rapporteras också om skillnader i psykisk hälsa där människor från socioekonomiskt utsatta grupper och människor med utländsk bakgrund står för en högre andel psykisk ohälsa.

14.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har dålig psykisk hälsa*

År 2000 År 2004 År 2008 År 2012
Stadsdel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Centrum 33 18 31 18 26 16 32 22
Södra Innerstaden 31 30 31 22 29 24 30 27
Västra Innerstaden 20 19 18 15 24 15 26 22
Limhamn-Bunkeflo 18 10 17 13 16 14 17 12
Hyllie 22 18 25 16 27 20 23 20
Fosie 32 27 28 25 27 22 24 15
Oxie 22 14 20 11 18 13 29 12
Rosengård 44 32 26 31 32 31 29 29
Husie 20 15 19 12 21 10 23 14
Kirseberg 23 27 33 18 21 26 31 25
Malmö totalt 27 21 25 19 25 19 26 20

* I undersökningen används ”General Health Questionnaire” GHQ 12 instrumentet för att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i Skånes befolkning. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv efterfrågade kategorierna definieras lida av dålig psykisk hälsa.
Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, 2012, Region Skåne

Vid senaste mätåret 2012 var andelen 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Malmö som uppgav att de hade symptom på dålig ohälsa. Män har vid de senaste fyra mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa.

15. Tillit

Att kunna lita på andra människor och ha möjlighet att få hjälp i utsatta situationer ökar det sociala kapitalet som i sin tur ökar välmåendet. Att känna tillit till andra människor i sin omgivning har stor inverkan på den upplevda tryggheten och när man känner sig trygg i sin miljö både trivs man och mår bättre.

15.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra människor

År 2002 År 2004 År 2008 År 2012
Stadsdel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Centrum 53 37 48 41 36 30 32 39
Södra Innerstaden 47 46 54 49 45 41 40 41
Västra Innerstaden 43 44 44 42 34 29 38 41
Limhamn-Bunkeflo 34 39 40 34 31 29 32 33
Hyllie 46 51 50 48 42 44 39 45
Fosie 56 49 57 57 47 53 61 53
Oxie 46 46 49 48 36 35 42 36
Rosengård 56 57 66 57 54 57 63 57
Husie 44 41 44 43 40 33 40 41
Kirseberg 45 44 57 53 46 50 38 39
Malmö totalt 47 45 50 46 40 39 42 42

Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 , 2008 och 2012, Region Skåne

Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, 63 procent respektive 57 procent. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut för Malmö totalt.

Till toppen