Årsredovisning 2013

Resultat

Totalt resultat kommunen

Årets resultat uppgick till 154 Mkr jämfört med 193 Mkr föregående år. Malmö stad har alltsedan 1996 redovisat positiva resultat.

Årets resultat -

Visa diagram

I årets resultat ingår två jämförelsestörande poster. Återbetalning av avtalsförsäkringar har ökat årets verksamhetsintäkter med 201 Mkr och en sänkt kalkylränta för pensioner har ökat de finansiella kostnaderna med 106 Mkr.

Resultatets andel av skatter och bidrag

Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till 1,0 %. Jämfört med föregående år var detta en sänkning med 0,4 procentenheter. Utvecklingen mot allt lägre resultat fortsatte därmed.

Under den senaste femårsperioden har resultaten i genomsnitt uppgått till 3,0 % av skatter och generella statsbidrag. Det har skett en succesiv sänkning av resultatnivån under de senaste åren.

Kommunens intäkter och skattekraft -

Visa diagram

Intäkter

Kommunens totala intäkter under året uppgick till 18 318 Mkr vilket var en ökning med 5,0 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag vilka uppgick till 14 720 Mkr vilket var en ökning med 6,2 % jämfört med föregående år.

Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgjordes 3 634 Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag. Malmös andel av medelskattekraften i riket uppgick till 85,1 %.

Kommunens kostnader -

Visa diagram

Allt sedan början av 1970-talet, då Malmös andel av medelskattekraften uppgick till 117 %, har Malmös andel varit fallande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och 2006.

Kostnader

Kommunens totala kostnader uppgick till 18 164 Mkr vilket var en ökning med 5,2 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 54 % följt av köp av tjänster om drygt 30 %.

Av kommunens verksamheter är pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg de största med vardera drygt 30 % av kostnaderna.


Balanskrav

Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Det innebär att extraordinära poster och realisationsvinster skall frånräknas årets resultat.

Balanskravsutredning, Mkr

2013 2012 2011
Årets resultat 154 193 492
samtliga realisationsvinster -33 -7 -29
vissa realisationsvinster enligt undantag 0 0 0
vissa realisationsförluster enligt undantag 0 0 0
orealiserade förluster värdepapper 0 0 0
återföring orealiserade förluster värdepapper 0 0 0
Resultat efter balanskravsjustering 121 186 463
medel till resultatsutjämningsreserv 0 - -
medel från resultatutjämningsreserv 0 - -
synnerliga skäl RIPS 106 0 82
Balanskravsresultat 227 186 545
Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0 0
SUMMA 227 186 545
Balanskravsresultat att återställa 0 0 0

 

Resultatet för år 2013, justerat enligt kommunallagens krav, visar att kommunen uppfyller kravet på ekonomisk balans med 227 Mkr.


Finansiella mål

Ett resultat som är förenligt med kravet på god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens bestämmelser ställer högre krav än enbart balans i ekonomin. För att kravet skall kunna anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin.

Kommunfullmäktige har därför ett finansiellt mål att över en tidsperiod om tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av hela pensionsåtagandet, det vill säga även för den del som redovisas som en ansvarsförbindelse. Härutöver skall resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse.

Finansiellt mål, Mkr
2013 2012 2011 2010
Värdesäkra pensioner intjänade före 1998  -107  18  -96  -157
Värdesäkra justerat eget kapital 7 -6 139 115
Finansiellt mål, summa 0 12 43 0
Årets resultat 154 193 492 516
Målavvikelse 154 181 449 516

 

Åren 2013 och 2010 anges det finansiella målet till 0 eftersom det är det lägsta resultat som kommunallagen tillåter.

De ekonomiska resultaten under de senaste åren visar att kommunen med god marginal uppfyllt det finansiella målet.


Budgetutfall

Total budgetavvikelse kommunen

Årets positiva budgetavvikelse på 288 Mkr har uppkommit genom centrala överskott inom finansiering och kommunstyrelse om 666 Mkr. De egentliga verksamheterna uppvisar emellertid en negativ avvikelse gentemot budget på sammanlagt 378 Mkr.

I nämndernas budgetar finns fyra verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Dessa verksamheter är ekonomisk hjälp, hemlöshet, personlig assistans med beslut från Försäkringskassan och statsbidrag för flyktingmottagning. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 213 Mkr.

Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna.

Budgetavvikelse, Mkr
Bokslut Budget Avvikelse
Nettokostnad - 14 548 -14 681 133
- varav rea-/exploateringsvinster 135 200 -65
Skatter och generella bidrag 14 720 14 582 138
Finans netto -18 -34 16
Årets resultat 154 -134 288

 

Budgetutfall per nämnd

Kommunfullmäktige

Budgetavvikelsen för kommunfullmäktige uppgår för helåret 2013 till ett underskott om 1,8 Mkr. Förklaringen till underskottet är framförallt högre kostnader än förväntat för fullmäktiges livesändningar samt högre kostnader än beräknat för representation.

Överförmyndarnämnd

Överförmyndarnämnden uppvisar ett underskott mot budget om 8,8 Mkr, vilket förklaras i sin helhet av högre kostnader än budgeterat avseende arvoden till gode män. 3,8 Mkr av underskottet avser årsräkningar till gode män för 2012, som inkommit under våren 2013. Redan i internbudget 2013 konstaterade nämnden att tilldelat anslag inte motsvarade förväntade kostnader.

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för året om 232 Mkr. Av överskottet uppkommer 210 Mkr inom anslaget för kommunstyrelsen och resterande 22 Mkr inom anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet. En stor del av överskottet inom kommunstyrelsen uppstår till följd av att merkostnader för stadens omorganisation från stadsdelsfullmäktige till ny skolorganisation och stadsområdesnämnder inte uppgår till de nivåer som förutsattes i budget. Överskott uppstår även inom medel avsatta för olika utvecklings- och utredningsinsatser, varav bland annat införande av nytt IT-system för vård och omsorg blivit försenat till följd av överklagad upphandling. Överskottet för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet uppstår bland annat till följd av att medel avsatta för insatser inom JobbMalmö inte förbrukats fullt ut.

Realisationsvinster

Under året har realisationsvinsterna uppgått till 33,5 Mkr vilket är 8,5 Mkr högre än budgeterat.

Vinster i exploateringsverksamhet

Av budgeterade vinster i exploateringsverksamheten om sammanlagt 175 Mkr har 101 Mkr realiserats under året. Resterande 74 Mkr har redovisats som ett underskott gentemot budget.

Teknisk nämnd

Nämnden redovisar ett underskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 21 Mkr. Underskottet förklaras av nedskrivningar av anläggningstillgångar samt av kostnader för vinterväghållning och för skador orsakade av stormarna under hösten. Underskottet balanseras till viss del av ökade intäkter till följd av förändringar i fastighetsinnehavet samt lägre kapitalkostnader till följd av fördröjda investeringar.

Stadsbyggnadsnämnd

Nämnden visar ett överskott i verksamheten om knappt 10 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 6 Mkr. Överskottet förklaras framförallt av högre intäkter till följd av förbättrad konjunktur för bygglov och detaljplaner. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag blev 4 Mkr lägre än budgeterat, vilket bland annat beror på icke handlagda ärenden och pågående ärenden. Resultatet för BoPlats Syd blev 0,2 Mkr högre än budgeterat.

Förskolenämnd

Nämnden uppvisar ett underskott om 5,2 Mkr. Underskottet motsvarar cirka 0,2 % av förskoleverksamhetens totala kommunbidrag för 2013 och beror framförallt på att både barnantalet och kostnaden per plats varit högre än budgeterat samt att vissa av stadsdelarnas beslutade åtgärdsplaner inte realiserats. Lokalkostnaden per plats i de kommunala förskolorna översteg budget med cirka 11 % vilket orsakats av att kostnaden för nya och tillfälliga lokaler varit högre än vad som budgeterats.

I budget 2013 beslutade kommunfullmäktige om en resursförstärkning till de pedagogiska verksamheterna med totalt 50 Mkr för andra halvåret. Av de 18 Mkr som förskolenämnden erhöll har drygt 6 Mkr använts för att åtgärda akuta brister i den fysiska miljön på vissa förskolor. Resterande belopp har använts för att täcka underskott i verksamheten.

Grundskolenämnd

Nämnden uppvisar ett underskott om 12,7 Mkr. I resultatet ingår en överföring av stadsdelarnas underskott för första halvåret med -22,7 Mkr. Grundskolenämndens underskott utgör knappt 0,5 % av grundskoleverksamhetens totala kommunbidrag för 2013 och förklaras av ett högre elevtal än budgeterat, engångskostnader, beslut tagna före bildandet av ny skolorganisation samt kostnader i samband med bildandet av en ny förvaltning. Beslut att avveckla Rosengårdsskolans högstadium medförde en nedskrivning av anläggningstillgångar till ett värde av 8,6 Mkr. En ny organisation för lokalvård som etablerades i stadsdelen Fosies skolor fick effekt från halvårsskiftet med en ökad kostnad om 3,5 Mkr. Grundskolenämnden har också haft kostnader i samband med flytt till nya lokaler samt för inköp av IT-utrustning till skolorna för att öka likheten i teknisk utrustning mellan skolorna.

Av kommunfullmäktiges resursförstärkning till den nya skolorganisationen, erhöll grundskolenämnden 27 Mkr. Av dessa har 2,1 Mkr riktats till förstelärartjänster för att skapa utrymme för lärarna att ingå i ett kommunövergripande utvecklingsarbete. Resterande belopp har använts för att täcka underskott. Utöver detta resurstillskott har grundskolenämnden erhållit 10,5 Mkr i resursförstärkning för kostnader i samband med etablering av Malmö International School.

Utbildningsnämnd

Nämnden har haft ansvar för gymnasieverksamhet under första halvåret 2013.

Nämnden uppvisar ett överskott med 5,4 Mkr beroende på att kostnadsutfallets fördelning över året inte överensstämt med budgeten.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd

Nämnden har haft ansvar för gymnasieverksamhet under andra halvåret 2013.

Nämnden redovisar ett underskott om 3,7 Mkr. I resultatet ingår en överföring av utbildningsnämndens överskott för första halvåret med 5,4 Mkr. Under oktober stängde skyddsombuden verksamheten vid Norra Sorgenfri gymnasium med hänvisning till arbetsmiljölagen. Nämnden beslutade därefter att flytta skolan till tillfälliga lokaler. Med anledning av detta gjordes nedskrivningar av engångshyror och anläggningstillgångar motsvarande 9 Mkr.

Av kommunfullmäktiges resursförstärkning till den nya skolorganisationen, erhöll nämnden 5 Mkr. Resurserna har använts till att förstärka reformen om karriärstjänster för lärare samt till Introduktionsprogrammen.

Social resursnämnd

Sociala resursnämnden redovisar ett underskott för året om totalt 10,1 Mkr. Avvikelsen hänför sig till nämndens tre ansvarsområden med -24,6 Mkr avseende personlig assistans med beslut från Försäkringskassan, +2,2 Mkr avseende statsbidrag för flyktingar och +12,3 Mkr avseende nämndens övriga verksamheter.

Överskottet inom nämndens verksamheter förklaras till hälften av att nämnden erhållit medel för nya bostäder med särskild service enligt LSS vars uppstart har försenats under året. Andra förklaringar till överskottet är planerade aktiviteter som försenats, tillfälligt vakanta tjänster samt att vissa planerade åtgärder har kunnat genomföras till lägre kostnader än förväntat.

Underskottet för personlig assistans med beslut från Försäkringskassan uppstår till följd av ett ökat antal ärenden. Totalt har antalet ärenden ökat med cirka 20 % på fem år. Överskottet avseende statsbidrag för flyktingar förklaras av att fler invandrare än beräknat anlänt till Malmö under 2012 och 2013, vilket medfört ökade statsbidragsintäkter till kommunen.

Stadsdelsfullmäktige

Stadsdelsfullmäktige har haft ansvar för förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet, vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur, gemensam service och övrigt under första halvåret 2013. Det sammanlagda underskottet uppgår till -74 Mkr eller 1,6 % av utlagt kommunbidrag. I underskotten ingår drygt 33 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsdelarnas budgetansvar.

Centrum

Centrum redovisar ett totalt underskott med 4,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet visar nämnden i stället ett överskott med 1,3 Mkr.

Södra innerstaden

Södra innerstaden avslutar halvåret med ett underskott om 2,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet visar stadsdelen som helhet ett överskott med 2,5 Mkr. Verksamhetsområdet skola och fritidshem redovisar ett underskott om 1,8 Mkr. Då denna verksamhet prognostiserade underskott efter första kvartalet beslutades om åtgärdsplan vid stadsdelsfullmäktiges sammanträde i maj.

Västra innerstaden

Västra innerstaden redovisar ett underskott om 11,1 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet uppgår underskottet till 8,6 Mkr. Stadsdelsnämnden fattade i juni beslut om åtgärdsplaner för vård och omsorg samt individ- och familjeomsorgen för att komma tillrätta med underskotten. Planerna översändes till stadsområdesnämnd Innerstaden för genomförande under hösten 2013.

Limhamn-Bunkeflo

Limhamn-Bunkeflo redovisar ett underskott med 16,5 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet uppgår underskottet till 15,9 Mkr. Underskottet inom vård och omsorg beror främst på att behovet av korttidplatser legat över budgeterad nivå och att bemanningen i den egna verksamheten inte anpassats till förändrad beläggning. Inom förskoleverksamheten har antalet barn med förskoleplats ökat mer än vad som budgeterats samtidigt som driftskostnaden inom den egna verksamheten varit högre än budget. Grundskolans underskott uppgår till ca 5 Mkr och beror bland annat på att hyreskostnaderna för nya lokaler blivit högre än beräknat samt att flera skolor i den egna verksamheten visar underskott. Stadsdelsfullmäktige beslutade under första halvåret om åtgärder för att anpassa kostnadsnivån till budget.

Hyllie

Hyllie visar ett underskott med 2 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet visar stadsdelen ett nollresultat.

Fosie

Fosie redovisar ett underskott om 23,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet är underskottet 21,4 Mkr. Underskottet återfinns inom verksamheterna förskola, skola och fritidshem samt vård och omsorg. För förskolan redovisas underkott om 3,7 Mkr och för skola och fritidshem 13,9 Mkr. Detta är väsentligt mer än vad som tidigare prognostiserats, och förklaras av att det i halvårsbokslutet, som upprättats för att avsluta stadsdelens verksamhet, bokförts en del personalkostnader som vanligen inte brukar uppkomma i samband med årsbokslut (såsom ej uttagen semester, sjuklönekostnader och utfallet i årets lönerevision samt semesterlöneskulden). Underskott i de pedagogiska verksamheterna hade redan tidigare prognostiserats, och en åtgärdsplan omfattande kostnadsreduceringar med helårseffekt om sammanlagt 13,3 Mkr har beslutats.

Oxie

Oxie avslutar halvåret med ett underskott om 1,2 Mkr. Efter avräkning av kostnader för hemlöshet kvarstår ett underskott om 0,3 Mkr.

Rosengård

Rosengård avslutar halvåret med ett nollresultat totalt för verksamheten. I detta finns medräknat ett underskott till följd av högre kostnader än budgeterat för hemlösheten med 11 Mkr. Vård- och omsorgsverksamheten redovisar ett underskott på 6,7 Mkr till följd av större vårdbehov än budgeterat.

Husie

Husie redovisar ett underskott om 8,5 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet visar stadsdelen ett underskott om 6 Mkr. Detta beror till stor del, 5,3 Mkr, på ett underskott i vård och omsorg men även inom verksamheterna förskola, skola och individ- och familj. Underskottet inom vård och omsorg beror främst på ett ökat behov av korttidsplatser och särskilt boende. Både förskolan och skolan har ett ökat antal barn i behov av särskilt stöd, samt fler barn och elever som efterfrågar plats än budgeterat. Underskottet inom individ- och familjeomsorgen beror framförallt på högre kostnader för hemlösheten än vad som budgeterats. Med anledning av det underskott som nämnden visade efter första kvartalet beslutade Husie stadsdelfullmäktige i juni månad om handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans.

Kirseberg

Kirseberg redovisar ett underskott med 4 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet visar stadsdelen ett underskott om 1,8 Mkr. Underskottet återfinns inom verksamheterna skola inklusive fritidshem samt individ och familj. Inom skola inklusive fritidshem förklaras underskottet framförallt av högre kostnader än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd. Underskottet inom individ- och familjeomsorgen beror främst på högre kostnader för hemlösheten än vad som budgeterats.

Stadsområdesnämnder

Stadsområdesnämnderna har haft ansvar för vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur, gemensam service och övrigt under andra halvåret 2013. Det sammanlagda underskottet uppgår till 99 Mkr eller 5,3 % av utlagt kommunbidrag. I underskotten ingår knappt 36 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsområdenas budgetansvar. I nämndernas resultat ingår en resultatöverföring av stadsdelarnas underskott för första halvåret med 11 Mkr.

Sedan omorganisationen ansvarar stadsområdena för verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg, vård och omsorg, fritid och kultur samt gemensam service och övrigt. De stora avvikelserna mot budget återfinns inom områdena individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg.

För individ- och familjeomsorgen blev underskottet för andra halvåret 41 Mkr. I utfallet ingår underskott om 47 Mkr för hemlöshet där nämnderna delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Efter avräkning av den del av underskottet för hemlöshet som ligger utanför nämndernas ansvar, 35 Mkr, återstår ett underskott inom individ- och familjeomsorgen i stadsområdena på 6 Mkr.

För vård och omsorg redovisas ett underskott för 2013 om 63 Mkr, varav i stadsområdesnämnd Öster 28 Mkr, i Väster 12 Mkr och i Innerstaden 14 Mkr. Vidare förklaring till underskotten återfinns under respektive stadområdes rubrik nedan.

Norr

Stadsområdesnämnd Norr redovisar ett underskott om totalt 14 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet uppgår resultatet till -5,9 Mkr. Underskottet uppstår i huvudsak inom individ- och familjeomsorgen till följd av högre kostnader än väntat för placeringar av vuxna och barn samt omställning av verksamhet och lokaler i samband med omorganisationen. Inom vård och omsorg redovisas underskott om totalt 7 Mkr avseende insatser enligt LSS samt ramavtalsupphandlade platser i särskilt boende. Underskottet balanseras av ett överskott som uppkommit till följd av att det totala behovet av särskilda boendeplatser varit lägre än förväntat under hösten.

Öster

Stadsområdesnämnd Öster redovisar ett underskott om 38,4 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 24,7 Mkr. Underskottet finns uteslutande i vård- och omsorgsverksamheten. Cirka 10 Mkr av underskottet i vård- och omsorgsverksamheten uppstod under våren i de två stadsdelarna Rosengård och Husie. Befolkningens behov av särskilt boende, hemtjänst och insatser enligt LSS har vida överstigit budget. Andelen kvinnor och män över 65 år som har behov av någon form av insats ökar. Om inte utvecklingen vänder kommer behoven att överstiga lagd budget för 2014. Nämnden arbetar systematiskt med åtgärdsplaner för att komma i ekonomisk balans.

Söder

Stadsområdesnämnd Söder redovisar ett underskott om 6,8 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 5 Mkr, vilket huvudsakligen finns inom vård- och omsorgsverksamheten. Detta förklaras i första hand med ett ökande antal särskilt vårdkrävande brukare, samt att upphandlingar resulterat i nya ramavtal som gjort kostnaden per plats väsentligt dyrare.

Väster

Stadsområdesnämnd Väster redovisar ett underskott om 6,5 Mkr för 2013. Efter avräkning av hemlöshet uppgår resultatet till -4 Mkr. Underskottet är framförallt hänförligt till verksamhetsområdet vård och omsorg till följd av ökade kostnader i samband med nytt ramavtal för särskilda boendeplatser. Det nya ramavtalet medför totala merkostnader för Väster om 12,6 Mkr, vilket dock vägs upp av att behovet av platser totalt sett minskat något.

Innerstaden

Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott om 33,1 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott om 23,7 Mkr. Underskottet består av ett negativt resultat om 5,9 Mkr som uppstod framför allt i stadsdel Västra innerstaden under första halvåret. Underskottet under andra halvåret har uppstått i individ- och familjeomsorg och inom vård och omsorg. I individ- och familjeomsorgen finns ett ökat behov i förhållande till budget och ett antal mycket kostsamma placeringar på institution. Främsta förklaringar till underskotten inom vård och omsorg är fler och dyrare placeringar i särskilt boende samt en förskjutning mot högre och mer kostnadskrävande nivåer.

Ekonomisk hjälp

Kostnaden för ekonomisk hjälp uppgick till 913 Mkr, vilket är 99 Mkr mer än budgeterat. Jämfört med 2012 ökade kostnaden med 5 %, vilket till största delen beror på att antalet ärenden och biståndslängd ökar.

Finansiering

Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisade ett budgetöverskott på sammanlagt 434 Mkr.

Skatter och generella statsbidrag gav ett sammanlagt överskott gentemot budget på 138 Mkr. En snabbare befolkningsökning under 2012 har gjort att skatteintäkterna blev högre än budgeterat.

Personalomkostnader och pensioner lämnade ett överskott gentemot budget på sammanlagt 18 Mkr. Härutöver gjorde AFA-försäkringar en återbetalning av 2005 och 2006 års premier vilket medförde ett resultat på +201 Mkr.

Bolag och kommunalförbund redovisade ett sammanlagt överskott på 31 Mkr varav hamnanläggningarna stod för 26 Mkr.

Internbankens resultat uppgick till +48 Mkr jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av en ökad utlåning till kommunens bolag samt en lägre räntenivå än vad som förutsattes i budgeten. Finansiella kostnader har belastats med 106 Mkr till följd av den sänkta kalkylräntan (RIPS) som används vid pensionsskuldsberäkningar.

Anslag till kommunstyrelsens förfogande lämnar ett överskott på sammanalagt 91 Mkr, varav 36 Mkr avser den resultatöverföring som gjordes från stadsdelsorganisationen till den nya organisationen efter den 1 juli. I övrigt är det främst avsatta medel för utbyggnadsinvesteringar hos tekniska nämnden som ej avropats i budgeterad omfattning.

Stäng

Prognossäkerhet

En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnder och styrelser ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser.

I samband med delårsrapport för januari-september (DR 3) prognostiserades den totala budgetavvikelsen till 248 Mkr. Vid bokslutet uppgick den till 288 Mkr, vilket innebär en prognosavvikelse på 40 Mkr.

Prognostiserad budgetavvikelse, Mkr
Bokslut Delårsrapport 3 Avvikelse
Servicenämnd 2 0 2
Kommunstyrelse 232 107 125
Stadsbyggnadsnämnd 10 4 6
Teknisk nämnd -21 10 -31
Rea-/exploateringsvinster -65 -96 31
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 2 5 -3
Grundskolenämnd (juli-december) -13 -10 -3
Förskolenämnd (juli-december) -5 0 -5
Social resursnämnd 13 8 5
Statsbidrag flyktingar 2 -9 11
Stadsområdesnämnder (juli-december) -99 -59 -40
Stadsdelsfullmäktige (januari-juni) -74 -74 0
Ekonomisk hjälp -99 -96 -3
Övriga nämnder -31 -27 -4
Finansiering 434 485 -51
Årets resultat 288 248 40

 

Större prognosavvikelse uppkom på kommunstyrelsen +125 Mkr, avseende omställningskostnader samt centrala projekt och utredningsmedel samt finansiering -51 Mkr beroende på en ny skatteunderlagsprognos från SKL och ombudgeterade anslag.


Pensionskostnad

Av årets redovisade kostnader utgörs 908 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 475 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 34 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av pensionsåtagande som intjänats efter 1997. Härutöver har årets kostnader belastats med 106 Mkr till följd av sänkt kalkylränta för pensionsberäkning.

Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 293 Mkr.

Pensionskostnader, Mkr
2013 2012 Förändring
Premie KAP-KL 1 0 1
Avgiftsbestämd ÅP 382 379 3
Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP* 87 66 21
Avsatt till pensioner ÖK-SAP 5 8 -3
Utbetalda pensioner intjänade före 1998 293 290 3
Finansiell kostnad 34 56 -22
Sänkt kalkylränta RIPS 106 0 106
Totalt 908 799 109
* ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enligt KAP-KL)

 


Investeringsverksamhet

Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter.

Investeringsvolym

Under året uppgick investeringsverksamheten till 2 224 Mkr vilket var en ökning med knappt 400 Mkr jämfört med föregående år.

Investeringar -

Visa diagram

Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1 867 Mkr per år. Investeringsvolymen har varit stadigt stigande under de senaste åren både vad avser volymen i miljoner kronor och om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader.

Försäljning av tillgångar

Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 114 Mkr vilket är betydligt lägre än under föregående år då de uppgick till 289 Mkr. Av årets försäljningar var merparten, 78 kr, exploateringsområden. Av sålda exploateringsområden var det en övervikt av bostadsområden jämfört med verksamhetsområde.

Finansiering av investeringar

Investeringsverksamheten finansierades under 2013 till 34 % av skattemedel. Försäljningar av främst exploateringsområden bidrog med 5 % och resterande 61 % fick finansieras genom minskade finansiella nettotillgångar.

Finansieringen av investeringsverksamheten har successivt gått mot minskande andelar skatte- och försäljningsfinansiering och en ökande andel finansiering med finansiella nettotillgångar.

Objektsgodkännanden

Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från kommunstyrelsen om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande.

Läs mer

Under året har beslut tagits gällande objektsgodkännande om 1 756 Mkr. Nedanstående tabeller redogör för en uppföljning av fattade beslut om objektsgodkännande gällande pågående och avslutade investeringsprojekt.

Stäng

Ekonomisk ställning

Soliditet -

Visa diagram

Soliditet

Soliditet visar den del av balansräkningen som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 53 %. Detta var en sänkning med 5 procentenheter sedan föregående år. Denna kraftiga förändring förklaras av att kommunen under året ökat utlåningen till bolagen vilket i sin tur finansierats med ökad upplåning. Om denna förändring exkluderas blir soliditetsminskningen endast 2 procentenheter.

Soliditeten inklusive den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 27 %.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden visar den del av balansräkningen som inte finansierats med eget kapital. Omvänt till soliditeten har skuldsättningsgraden ökat med 5 procentenheter till 47 %. Det är framförallt andelen långfristiga skulder som ökat, från 20 till 27 %.

Räntebärande nettotillgång och nettoskuld

Räntebärande nettotillgång/nettoskuld, Mkr -

Visa diagram

Kommunens räntebärande nettoskuld ökade under året. Totalt var förändringen 961 Mkr. Skulderna ökade med 1 777 Mkr och pensionsskulden ökade med 177 Mkr. Tillgångarna ökade med 993 Mkr. Av bruttoförändringen förklaras 1 462 Mkr av en ökad utlåning till bolagen.

Borgensåtaganden

Av kommunens beviljade borgensåtagande har 1 828 Mkr utnyttjats. Per invånare blev det cirka 5 900 kr, vilket motsvarar knappt 30 % av genomsnittet i riket.

Av utnyttjade borgensåtaganden låg 76 % inom kommunkoncernen. Av de bolag inom koncernen för vilka kommunen ingått borgen har samtliga redovisat positiva resultat under de senaste fem åren. Övriga borgensåtaganden utanför kommunkoncernen bedöms utgöra en låg risk för kommunen.

Pensionsförpliktelser

Kommunen har pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda som uppgår till sammanlagt 7 925 Mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 6 410 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att 81 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen.

Pensionsförpliktelser, Mkr
inklusive särskild löneskatt
2013 2012 Förändring
Avsättningar 1515 1338 177
Ansvarsförbindelse 6410 6084 326
Finansiella placeringar 0 0
Totalt återlånade medel 7925 7422 503

 

Totalt har förpliktelsen ökat med 503 Mkr under året. Effekten av sänkt kalkylränta har beräknats till 582 Mkr varför den underliggande utvecklingen har varit en minskad förpliktelse på 79 Mkr.

Hela förpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar.

Avsättningar

Utöver avsättningar för pensioner har kommunen i balansräkningen avsättningar på sammanlagt 14 Mkr. Av dessa avser 9 Mkr hyreskontrakt för lokaler som ej används samt befarade särskilda avgifter avseende ej verkställda beslut om insatser enligt LSS.

Reserverat under eget kapital

Av redovisade resultat från åren 2010-2012 har 918 Mkr reserverats i en resultatutjämningsreserv avsedd att täcka negativa resultat som uppstår till följd av en svag intäktsutveckling i en lågkonjunktur.

Av tidigare års resultat har 100 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Kommunstyrelsen har under året godkänt fem åtgärder till en total kostnad på 34 Mkr. Under året har knappt 2 Mkr av dessa tagits i anspråk.


Förväntad utveckling

Budgeten för år 2014 är underbalanserad med 70 Mkr vilket skall finansieras genom en disposition ur resultatutjämningsreserven. De under 2013 redovisade underskotten avseende ekonomisk hjälp, hemlöshet och personlig assistans, sammanlagt drygt 210 Mkr måste hanteras under året för att balanskravet skall uppfyllas. Kostnadsökningen inom vård- och omsorgsverksamheten är också illavarslande och måste hanteras inom tillgänglig budget. Chanserna att uppnå budgeterade exploateringsvinster tycks nu vara bättre än under år 2013.

De skatteunderlagsprognoser som kommit från Sveriges Kommuner och Landsting sedan budgeten för år 2014 upprättades visar inte på några större avvikelser jämfört med budgetprognosen.

Läs mer

En fortsatt hög investeringsnivå och behov av förstärkningar i kärnverksamheterna samt en snabb befolkningsökning ställer krav på en god resultatutveckling.  Om nödvändiga investeringar skall kunna finansieras måste resultatutvecklingen förbättras och försäljningarna öka annars riskerar skuldsättningen att växa i alltför snabb takt.

I mars 2014 ska kommunstyrelsen besluta om hur Malmö ska ta slutrapporten och det omfattande arbetet från Kommission för ett socialt hållbart Malmö vidare. Detta ska ge inriktningen för stadens framtida utvecklingsarbete mot social hållbarhet. En av kommissionens övergripande rekommendation handlar om att etablera en social investeringspolitik. I enlighet med kommissionens slutsatser och svaren från ca 70 remissinstanser förväntas också ett ökat fokus på starkare samarbeten, både inom staden och med andra offentliga aktörer, högskola, universitet, civilsamhälle och näringsliv i det fortsatta arbetet. De områden som lyfts berör i stort sätt alla Malmö stads förvaltningar och bolag, och omfattar ledarskap och arbetsmetoder; lärande och utbildning; arbete och försörjning; boende och stadsplanering; samt hälso- och sjukvård.

Kvalitets- och likvärdighetsfrågor kommer fortsatt vara i fokus för förskolor och skolor.

Den nya organisationen ökar möjligheten till mer sammanhållna kommungemensamma utvecklingsinsatser. Arbetet med ett stort antal utvecklingsinsatser för ökad kvalitet och likvärdighet pågår, men är en långsiktig process. Vissa förbättringar kan åstadkommas på kort sikt medan för andra kan det ta tid innan de får genomslag. Här kommer systematik och uthållighet att vara en framgångsfaktor.

Antalet barn/ elever i förskola och grundskola förväntas öka kraftigt. Att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande samt tillgång till lokaler och utbildad personal kommer att vara viktiga frågor framöver.

Planering och utbyggnad av förskolor och skolor kommer att vara viktiga frågor under ett antal år framöver. En utökad samverkan mellan nämnderna och mellan kommunen och privata aktörer kommer att krävas för att lösa dessa frågor.

Nya modeller för fördelning av bidrag till förskolor och grundskolor har tagits fram under året och ska tillämpas från och med 2014. Dessa bygger bland annat på fördelning utifrån socioekonomiska faktorer. Att fortsatt arbeta med uppföljning och anpassningar av modellerna för att uppnå en likvärdig fördelning av resurser utifrån behov kommer att vara en utmaning framöver.

Inom verksamhetsområdet vård och omsorg sker många förändringar som medför utbildnings- och informationsbehov samt utvecklingsarbete inom verksamheten. Sedan 2013 finns en ny plan för vård och omsorg och nya värdighetsgarantier inom hemtjänsten, samt nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Under 2014 påbörjas också arbetet med införande av nytt IT-system för verksamheten inför 2015. 2015 väntas också nya bemanningsföreskrifter för särskilt boende utfärdas av Socialstyrelsen.

Under året påbörjades ett stadsövergripande utvecklingsarbete som syftar till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och minska kostnaden för ekonomiskt bistånd.

I maj beslutade kommunstyrelsen att uppdra år stadskontoret att utreda hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten. Utredningen mynnade ut i förslag till fortsatt utvecklingsarbete och flera utredningsuppdrag med syftet att stärka och effektivisera kommunens arbete för att därmed minska kostnaderna.

Stäng

Till toppen