Välfärdsredovisning 2013
I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
(prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik).

 

1. Valdeltagande

Att mäta valdeltagandet ger en god bild av hur delaktiga och inflytelserika medborgarna känner sig eftersom känslan av att kunna påverka och känslan av tillhörighet påverkar valdeltagandet. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället kan man uppleva utanförskap och maktlöshet.

1.1 Andel (%) deltagande i det kommunala valet

Stadsdel år 1998 år 2002 år 2006 år 2010
Centrum 70,7 71,6 72,8 77,1
Södra Innerstaden 61,2 62,8 65,3 69,0
Västra Innerstaden 79,4 79,2 81,6 83,6
Limhamn-Bunkeflo 84,4 84,5 83,4 83,5
Hyllie 73,4 73,7 72,7 75,2
Fosie 67,5 64,8 63,0 62,5
Oxie 81,2 79,5 78,5 77,8
Rosengård 55,0 53,4 56,2 58,9
Husie 82,4 81,8 80,5 81,1
Kirseberg 71,8 69,7 69,6 70,9
Malmö totalt 73,0 72,5 73,5 74,3

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Kommunala valen år 1998, 2002, 2006, 2010.

1.2 Andel (%) deltagande i Europaparlamentsvalet

Stadsdel år 2004 år 2009
Centrum 37,0 46,3
Södra Innerstaden 30,5 41,4
Västra Innerstaden 42,5 49,9
Limhamn-Bunkeflo 43,1 50,2
Hyllie 34,3 39,5
Fosie 25,2 30,1
Oxie 30,5 38,6
Rosengård 16,4 23,7
Husie 35,6 41,2
Kirseberg 31,7 39,6
Malmö totalt 34,6 43,1

Källa: Valmyndigheten år 2004 och 2009

Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet medan det endast var 43,1 procent som röstade i valet till Europaparlamentet. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse.

2. Socialt deltagande

Socialt deltagande och tillit bildar tillsammans vad man kallar socialt kapital – hur sociala relationer och nätverk påverkar kollektiv handling för det gemensamma bästa. För en individs känsla av livskvalité spelar det sociala deltagandet och de sociala relationerna en stor roll. Människor med sämre ekonomiska förutsättningar har också visat sig ha lägre socialt och samhälleligt deltagande.

2.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande*

Stadsdel 2000 2004 2008
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Centrum 23 15 36 30 25 28
Södra Innerstaden 30 30 31 36 39 33
Västra Innerstaden 27 22 35 27 20 27
Limhamn-Bunkeflo 23 28 36 31 30 28
Hyllie 37 35 59 55 46 50
Fosie 48 53 61 60 59 60
Oxie 32 27 43 50 43 41
Rosengård 79 61 71 76 71 66
Husie 32 34 49 47 41 48
Kirseberg 33 41 39 45 45 47
Malmö totalt 35 34 45 43 40 41
Skåne 32 32 44 44 40 42

* Andel personer som någon gång under det senaste halvåret deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter: studiecirkel på arbetsplatsen, annan studiecirkel, fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, besök på bio/teater, konstutställning med mera.
Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, Region Skåne

43 procent av Malmös manliga och kvinnliga befolkning angav år 2012 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning jämfört med föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 72 procent för kvinnor och 68 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande.

3. Föreningsdeltagande

Föreningsengagemang och föreningsdeltagande har i Sverige av tradition ofta uppfattats och beskrivits som resurser genom vilka individen kan påverka sin egen och andras situation och den demokratiska processen. Det har även ett värde för individens känsla av sammanhang, möjlighet att utöva sitt intresse och bidrar till att göra tillvaron meningsfull. Människor och framförallt barn från socioekonomiskt utsatta områden har visat sig ha ett mindre aktivt föreningsdeltagande och mindre deltagande i fritidsaktiviteter.

3.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de tillhör någon förening eller annan organisation

År 2003* År 2006* År 2009*
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor
Centrum 69 72 65 52 58 44 54 54 54
Södra Innerstaden 62 74 39 52 66 39 45 51 38
Västra Innerstaden 80 75 84 72 73 72 67 69 65
Limhamn-Bunkeflo 85 87 84 75 79 71 71 73 69
Hyllie 75 77 72 59 65 53 66 73 56
Fosie 62 63 60 52 62 44 48 57 39
Oxie 74 78 69 67 64 71 66 64 68
Rosengård 60 72 43 45 57 33 43 56 31
Husie 83 79 78 75 79 70 59 62 57
Kirseberg 75 71 78 59 55 64 55 62 49
Malmö totalt 72 75 69 62 68 56 58 63 53

 

2012**
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 69 74 63
Södra Innerstaden 52 61 42
Västra Innerstaden 62 79 45
Limhamn-Bunkeflo 73 80 67
Hyllie 65 78 54
Fosie 57 71 44
Oxie 63 80 50
Rosengård 60 73 48
Husie 70 82 57
Kirseberg 65 72 60
Malmö totalt 64 75 54
Skåne 70 75 65

* Ändrad frågeställning i 2012 års mätning som lyder ”Har du under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller organisation?” Tabellen baseras på de elever som svarat ja på den frågan.
** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt.
Källa: ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012. Tidigare ”Malmöelevers levnadsvanor” 2003, 2006, 2009

År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter.

4. Förtroende för samhällsinstitutioner

Förtroende kan ses som ett slags förhållningssätt gentemot samhället. Att samhällsinstitutionerna åtnjuter medborgarnas förtroende är viktigt ur både en demokrati- och tillväxtaspekt. Samtidigt är förtroende en grund för att orientera sig i den mångfald av budskap som sprids. Förtroende fungerar som en referenspunkt – både för enskilda medborgare och för andra samhällsaktörer.

4.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har lågt förtroende för samhällsinstitutioner*

År 2004  År 2008 År 2012
Stadsdel Kvinnor  Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Centrum 30 31 21 25 23 36
Södra Innerstaden 30 29 31 33 26 29
Västra Innerstaden 31 32 23 25 23 31
Limhamn-Bunkeflo 32 29 17 23 21 24
Hyllie 34 34 25 41 22 30
Fosie 31 39 30 43 30 38
Oxie 31 36 31 33 26 34
Rosengård 28 37 24 34 32 20
Husie 31 38 22 30 21 32
Kirseberg 29 41 18 45 25 32
Malmö totalt 31 34 24 32 25 31
Skåne 30 36 25 32

* Förtroendet för elva olika samhällsinstitutioner såsom till exempel politiker i riksdag och hälso- och sjukvården har mätts.
Frågan summerades sedan till ett index.
Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004, 2008 och 2012, Region Skåne

Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i.

5. Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Kopplat till att känna delaktighet och inflytande är i vilken grad det ges förutsättningar att engagera sig i samhällsfrågor eller i andra föreningar och organisationer.

5.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen

År 2009
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 26 25 27
Södra Innerstaden 32 34 31
Västra Innerstaden 19 17 21
Limhamn-Bunkeflo 21 21 22
Hyllie 25 24 25
Fosie 30 37 22
Oxie 24 31 17
Rosengård 43 47 39
Husie 27 28 26
Kirseberg 31 37 27
Malmö totalt 28 30 25

Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009, Malmö stad

5.2 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen

År 2009
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 20 27 13
Södra Innerstaden 19 17 22
Västra Innerstaden 11 13 9
Limhamn-Bunkeflo 11 14 8
Hyllie 18 24 11
Fosie 20 23 16
Oxie 10 7 12
Rosengård 31 34 30
Husie 9 12 7
Kirseberg 17 16 17
Malmö totalt 16 18 14

 

År 2012
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 19 20 18
Södra Innerstaden 26 23 28
Västra Innerstaden 29 36 20
Limhamn-Bunkeflo 21 28 14
Hyllie 22 22 22
Fosie 20 20 20
Oxie 10 15 3
Rosengård 29 35 24
Husie 29 35 24
Kirseberg 29 38 20
Malmö totalt 22 24 19
Skåne 18 20 17

* OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så finns det för denna fråga inga tidigare siffror att jämföra med.
I ”Malmöelevers levnadsvanor 2009″ redovisades frågan för elever i årskurs 6, som detta året inte fick just denna fråga. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt.
Källa: ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012. Tidigare ”Malmöelevers levnadsvanor” 2003, 2006, 2009

5.3 Andel (%) elever i år 2 inom gymnasieskolan som uppger att de anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen

År 2009
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 14 15 13
Södra Innerstaden 16 20 11
Västra Innerstaden 16 16 16
Limhamn-Bunkeflo 13 13 13
Hyllie 13 16 11
Fosie 16 17 15
Oxie 11 13 9
Rosengård 18 20 16
Husie 12 12 12
Kirseberg 13 15 12
Malmö totalt 14 16 12

 

År 2012
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor
Centrum 14 19 8
Södra Innerstaden 12 12 13
Västra Innerstaden 12 9 11
Limhamn-Bunkeflo 15 21 9
Hyllie 12 13 11
Fosie 15 17 13
Oxie 14 16 13
Rosengård 19 21 18
Husie 10 9 11
Kirseberg 17 12 22
Malmö totalt 14 17 12
Skåne 15 17 13

OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Stapeln som representerar ”Total” visar procentandelen ovanför stapeln, vilket inte syns under stapeln ”Flicka” eller ”Pojke”.
Källa: ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012. Tidigare ”Malmöelevers levnadsvanor” 2003, 2006, 2009

”Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne” för 2012 visar hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället.

Till toppen