Miljöredovisning 2013

Frågan om kemikaliernas påverkan på hälsa och miljö är inte ny. Malmö har med sin historia som tung industristad genom åren varit tvungen att på olika sätt hantera att äldre tiders brister i lagstiftningen har möjliggjort utsläpp från gamla industrier och verksamheter som förorenat marken. I takt med omvandlingen av gammal industrimark till kvarter för bostäder och skolor är frågan om marksanering ständigt aktuell i Malmö.

Bly i slam -

Visa diagram

Under många år har fokus för kemikaliefrågan i stort legat på tungmetaller och organiska miljögifter och hur användningen av dessa ska minska.  Åtgärderna har gett resultat och provtagning av avloppsslam visar idag att halterna minskat kraftigt jämfört med 1990-talet.

Nu kommer nya utmaningar – nya kemikalier introduceras på marknaden hela tiden och kunskapen om dessa och deras effekter är bristfällig. Många kemikalier är hormonstörande och forskning visar att exponering kan resultera i bl.a. allergier, diabetes, fetma och reproduktionsstörningar, enligt rapporten ”Endocrine Disrupting Chemicals” från WHO (2013). Effekterna syns inte alltid direkt, och är svåra att härleda till ett specifikt ämne eftersom vi i vårt dagliga liv utsätts för en stor variation kemikalier från flera olika källor. Hur dessa kemikalier samverkar brukar kallas för ”cocktaileffekten”, något som är svårt att forska på då kombinationsmöjligheterna är nästan oändliga. Människor exponeras för kemikalier via diffusa utsläpp från exempelvis byggnader, produkter och verksamheter, såväl som genom maten vi äter.

Malmö stad har fattat beslut om att växa inåt och istället för att ta ny mark i anspråk ska man förtäta staden. Det är en prioriterad fråga för att bevara den bördiga jordbruksmark som omger Malmö och skydda den från fortsatt exploatering. Att möta utbyggnadsbehoven som staden har och samtidigt se till att marken är lämpad för ändamålet är en stor utmaning. Malmöborna blir allt fler och behovet av nya bostäder, förskolor och skolor är stort. Med tanke på Malmös historia som industristad är det viktigt att utgå från att marken alltid behöver undersökas med avseende på föroreningar före byggnation. Marken ska saneras om det finns behov, och kraven på sanering ska helst riktas mot den som förorenat marken och inte mot den som vill exploatera. Detta är en komplicerad process som kräver en ökad insikt och god framförhållning, både av de som planerar och exploaterar staden.

För att erbjuda en hälsosam miljö för Malmös invånare måste exponeringen för farliga ämnen minska. För Malmö stad är detta en viktig fråga, inte bara för att kunna erbjuda medborgarna en säker och hälsosam stadsmiljö, utan också för att Malmö har en politisk ambition att vara ledande inom hållbar stadsutveckling. Det finns ett politiskt stöd, samt engagemang inom olika förvaltningar för att arbeta med att minska barns och ungas exponering för kemikalier. Som Malmös största arbetsgivare, och därtill en stor beställare av inomhusmiljöer och produkter av alla de slag, finns en stor potential att påverka marknaden i en mer hållbar och ”giftfri” inriktning. Kemikaliefrågan är stor och angelägen och någonstans måste man börja.

Malmö stad bör ta ställning för en giftfri miljö och visar att staden engagerar sig för människors hälsa och miljön. Under detta paraply kan arbetet med kemikalier drivas på flera olika plan. Malmös framtida kemikaliearbete behöver vila på tre pelare; tillsyn enligt miljöbalken och kemikalielagstiftning, ett strategiskt förhållningssätt till hur stadens förvaltningar kan arbeta för utfasning av farliga kemikalier, samt information och rådgivning gentemot företag, medborgare och internt inom Malmö stad.

Till toppen