Miljöredovisning 2013

Natur och grönska har en positiv effekt på människors hälsa och välbefinnande. Omfattande forskning de senaste decennierna ger vår intuitiva känsla en vetenskaplig bekräftelse. Bara det att genom fönstret ha utsikt över en grön miljö sänker blodtrycket och upplevd stress. En grön utsikt gör också att nyopererade patienter tillfrisknar fortare och efterfrågar mindre mängd smärtstillande medel jämfört med de som saknar den tillgången. Grönskan har alltså en direkt, positiv effekt på vår hälsa och vårt välbefinnande. Gröna inslag behövs därför i vår närmiljö, där vi bor, arbetar, studerar och leker. Denna närgrönska kan till exempel bestå av gröna väggar eller gatuträd och andra gröna gatu­planteringar och fungerar som komplement till parker och grönområden. Grönskan möjliggör och inbjuder till rekreation och rörelse, något som är enormt viktigt för barnens behov av lek och spring och för många människor som har ett alltför stillasittande liv.

Gröna element i staden kan också bidra till att dämpa de värmeböljor som i en snar framtid med all sannolikhet kommer att bli både hetare och mer långvariga, och som kan orsaka både sjukdom och dödsfall. En modellering av staden Manchester visar att en ökning av stadens vegetation med tio procent skulle kunna uppväga hela den väntade ökningen av medel­temperaturen på fyra grader. Ny forskning visar på betydande bullerdämpning med hjälp av bland annat gröna väggar, gröna tak, långa växtklädda bulleravskärmare och gatuträd om dessa utformas på rätt sätt. Kombinationer av ovanstående kan ge ytterligare bullerdämpning. Träd har stor förmåga att filtrera luften från små partiklar och omfattande trädplanteringar har visats reducera halterna av PM10 med flera procent. Gröna inslag i stadsmiljön kan utgöra komplement till andra åtgärder mot buller och luft­för­oren­ingar såsom gynnande av gång- cykel och kollektivtrafik framför bilism.

Malmö stad arbetar sedan många år framgångsrikt med sina gröna miljöer. Genom att använda gröna styr­instrument, till exempel grönytefaktor och krav på biotoper, har gröna inslag som klätterväxter ökat i ny­bygg­da stadsdelar. Höga ambitioner att försköna och göra city mer attraktivt har inneburit satsningar på vackra planteringar. Ekologisk dagvattenhantering har skapat blågröna oaser, inte minst i stadsdelen Augusten­borg. Naturvårds- och rekreationsområden som Bunkeflo strandängar är skyddade som natur­reservat. Men utgångsnivån var låg; Malmö har betydligt mindre tillgänglig grön mark per invånare än andra, stora städer i Sverige. Malmö stads beslut att framför allt växa inåt och förtätas för att spara den omgivande åkermarken, innebär ytterligare en utmaning i arbetet med att öka mängden gröna inslag i Malmö. Därför behöver vi intensifiera våra ansträngningar för att göra stadsrummen grönare.

Vi har väldigt mycket att vinna på att ta ett helhetsgrepp om våra gröna miljöer ur ett hälsoperspektiv, både mänskligt ekonomiskt. Ohälsan i Sverige beräknas kosta över 840 miljarder kronor om året, och stressrelaterade sjukdomar är en stor och växande orsak till ohälsa. Malmös nya översiktsplan målar en vision av den täta, gröna staden och i miljöprogrammet säger vi att de gröna och blå kvaliteterna i staden ska utvecklas. För att vi ska lyckas med det krävs att vi förnyar och utvecklar både vår värdering av grönska och vårt arbetssätt för att få in den i staden i mycket högre grad än tidigare. Den urbana grönskan måste få högre prioritet och komma in tidigare i planeringsprocesserna. Tekniska hinder för grönska i gatumiljö som till exempel ledningar i marken och tillgänglighet för räddningstjänst måste över­vinnas. Arbetet bör bygga på en analys av stadens grönska, som beskriver var de största behoven finns. Var de gröna inslagen generellt är lägst (både privat och allmän mark bör tas i beaktande), var det finns skolgårdar och förskolegårdar med otillräckliga gröna miljöer, var buller- och luftförorenings­problematik­en är störst. Sedan är det bara att börja plantera! Att anlägga grönska är oftast ingen stor investering, men driften av nya, urbana inslag av grönska kommer att kräva en del resurser. Malmö stad kan i stället se det som en möjlighet att skapa nya jobb. Och ett sätt att involvera Malmöborna i omvårdnaden av sin närmiljö. På sätt hålls driftskostnaden nere. Vi bör dessutom tillämpa en helhetssyn vad gäller budgeten. Om ohälsan kan gå ned med några promille i Malmö är det en gigantisk ekonomisk vinst, som bland annat kan användas till större budget för driften av gröna stadsmiljöer. Att sätta ett ekonomiskt värde på de nyttor som grönskan levererar, de så kallade ekosystemtjänsterna, kan vara ett sätt att motivera en högre driftsbudget och även de investeringar som krävs. Förutom de nyttor som redan nämnts är fördröjning och rening av dagvatten, minskning av översvämningsrisker vid skyfall samt att erbjuda boplatser för biologisk mångfald och eko­system­tjänster viktiga delar som bör tas med i planeringen av nya, gröna stadsmiljöer i Malmö.

Till toppen