Miljöredovisning 2013
  • Malmö blir sakta tätare istället för större
  • Malmös åkermark minskar fortfarande
  • Malmö saknar och behöver utveckla flera av de strategiska dokumenten kring vattenhantering
  • Det är ont om gröna ytor i Malmö. Stadens tredje naturreservat kan bli Tygelsjö strandängar

Malmö ska växa resurssnålt

Arbetet med att förtäta Malmö på gamla verksamhetsområden går sakta framåt. Saneringar av förorenad mark sker i samband med exploateringar och leder till att markföroreningarna i Malmö minskar samt att marken kan användas för ny bebyggelse. Det är dock viktigt att fastighetsägaren tar ansvar för sin mark och den verksamhet som har bedrivits på området så saneringsarbetet kan utföras på ett korrekt sätt. Trots låg tillgång till grön mark i Malmö skyddas dock inte parker och grönområden från exploatering.

En strategi för hur man ska arbeta med skydd av parker och grönområden behöver tas fram. Kommunen måste också arbeta för att Malmös förskole- och skolgårdar är öppna för allmänheten. Samutnyttjande av gårdarna, såsom exempelvis bollplaner och lekredskap behöver uppmuntras så att de även används på kvällar och helger av de kringboende.

Jordbruket i Malmö ska vara hållbart

Jordbruksmark -

Visa diagram

Åkerarealen i kommunen fortsätter att sakta minska och nästan en tredjedel har försvunnit sedan början av 1980-talet. De senaste årens minskning beror mycket på realiserandet av gamla planer. Totalt sett har de arealer som erhåller miljöstöd för begränsat näringsläckage och för ängs- och betesmark uppgått till ca tolv procent av jordbruksarealen under perioden 2001-2012. Den ekologiskt odlade marken har under de senaste fyra åren legat på knappt 340 ha vilket är ungefär sju procent av den totala åkerarealen.

Ett urbant landsbygdprogram för Malmö behöver tas fram i dialog med berörda aktörer där strategier för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas utarbetas. Sambandet mellan stad och land behöver stärkas så att landsbygden kan bli en del av det rekreativa Malmö. Omställning av mark till ekologisk odling måste prioriteras och förutsättningarna för arrendatorerna under omställningsperioden behöver ses över.

Vattentillgångarna ska skyddas

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska alla vattenförekomster statusklassas. Vattnets ekologiska status klassas efter en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig status. För ytvattnets kemiska status används en tvågradig skala: god status samt uppnår inte god status. Kustvattnet och vattendragen inom kommunens område lever inte upp till god ekologisk eller kemisk status enligt ramdirektivet för vatten. Grundvattnet i Malmö är av skiftande kvalitet och kan i jordbrukslandskapet utanför staden användas som dricksvatten efter måttliga behandlingsinsatser, medan vattnet i centrala Malmö ofta är förorenat som en följd av tidigare industriell verksamhet. Utförseln av kväve till Öresund från reningsverken har minskat sedan 1995 medan utförseln via vattendragen har varierat kraftigt med årsnederbörden. Utförseln av fosfor via reningsverken och vattendragen har legat på en konstant nivå trots den höga befolkningsökningen.

För Malmö saknas ett flertal strategiska dokument när det gäller vattenfrågorna. Arbetet med den plan för Malmös vatten som påbörjats måste därför prioriteras. Ytterligare planer som också behövs för det långsiktiga arbetet med vattenfrågorna inom kommunen är vatten- och avloppsplan (VA-plan) samt vattenförsörjningsplan. Den befintliga dagvattenstrategin behöver också revideras för att följa kraven i ramdirektivet för vatten samt för att ytterligare främja ekologisk dagvattenhantering. Vattendirektivet kräver även att vattenfrågorna löpande bevakas i all detaljplans- och bygglovshantering.

Malmönaturen ska värnas

I dagsläget finns två naturreservat inom kommunen, Bunkeflo strandängar och Limhamns kalkbrott, och arbete pågår med ett tredje på Tygelsjö strandängar. Även för Klagshamnsudden håller man på att se över hur miljön där kan skyddas bäst. Det är väldigt ont om gröna ytor i Malmö och ytterligare områden inom kommunen skulle behöva någon typ av skydd. Kunskapen om och arbetet med hotade och sällsynta arter är för vissa arter omfattande medan det för andra är obefintligt. Naturbåten, Havets dag, Ut i Malmö och Skogens dagar är exempel på aktiviteter som sker i Malmö och ytterligare initiativ för att öka malmöbornas engagemang och kunskap om naturen skulle vara att öppna upp kalkbrottet för allmänheten.

Ett strategiskt naturvårdsarbete behövs inom Malmö stad och det krävs större ekologisk kompetens inom organisationen där fler personer förstår och därigenom också kan arbeta med ekologiska frågor. Flera områden som pekas ut i naturvårdsplanen saknar skydd och sköts inte alls eller på sätt som inte gynnar deras biologiska värden. Arbetet med hotade och sällsynta arter skulle behöva utökas avsevärt för att säkerställa att många fler av dessa arters livsutrymme tillgodoses. Både tillgängligheten till information om malmönaturen och till naturen ute på plats behöver förbättras så att till exempel jordbrukslandskapets otillgängliga pärlor blir möjliga att nå.

Till toppen