Miljöredovisning 2013
  • Miljöbyggprogram Syd behöver användas även på privat mark
  • Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och ozon överskrids
  • Malmö har lite grön mark per invånare
  • Uppföljning av ventilation, buller, markföroreningar saknas

Hållbar stadsutveckling

Under de fem år som tidningen Miljöaktuellt gjort sin kommunranking ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv har Malmö varit etta två gånger och aldrig varit sämre är fyra. Malmö nämns som ett gott exempel på en hållbar stad även internationellt och antalet studiebesök ligger fortsatt på en hög nivå. I tidningen Fokus rankning av i vilken kommun det är bästa att bo har Malmö de senaste fem åren mestadels legat kring plats 200 (av totalt 290 kommuner). Om det lagförslag går igenom, som följt på byggkravutredningens förslag, kan det få konsekvenser för Malmö stads miljöambitioner inom byggande.

Mer fokus måste läggas på att integrera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Kunskap och sysselsättning behöver integreras med satsningar på att förbättra olika miljöaspekter i utsatta områden vilket redan påbörjats i vissa områden såsom Rosengård. Förvaltningarna inom Malmö stad och alla externa aktörer måste bli bättre och effektivare i sitt samarbete för att åstadkomma detta. Miljöbyggprogram Syd behöver prioriteras och användas även på privat mark och inte endast på den kommunalt ägda. Green Building, BREEAM och LEED är exempel på andra certifieringssystem som också är viktiga för det hållbara byggandet i Malmö.

Resurserna ska användas smartare

När det gäller nyexploateringsområden är Malmö på god väg mot en tät och blandad stad. I den befintliga staden har också förtätningsarbeten påbörjats på flera ställen. I vissa områden sker komplettering av befintlig bebyggelse och i andra ska äldre områden omvandlas och en blandad bebyggelse växa fram. Dock finns det utrymme för förbättring då det gäller att låta flera funktioner samsas på samma yta.

Planeringen och byggandet av den täta blandade staden behöver fortsätta bland annat genom att intentionerna i Översiktsplanen 2012 följs i arbetet. Inom Malmö stad behöver övergripande grupper bildas för att skapa en gemensam samsyn i de aktuella frågorna. Ett ökat arbete måste till för att åstadkomma stadsförvandling och förtätning i befintlig bebyggelse. Nya arbetssätt och vägar för att nå privata fastighetsägare i syfte att främja den täta, blandade staden behöver utarbetas.

Staden ska bli renare och tystare

Kvävedioxidhalt -

Visa diagram

Halterna av de flesta övervakade luftföroreningarna i Malmö uppvisar nedåtgående trender och luftkvaliteten har blivit allt bättre. Under år 2012 klarade Malmö fortfarande inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på ett antal gator och även halten av ozon var högre än vad som anges i normen. Ljudmiljön på grund av trafikbuller har förbättrats något mellan år 2008 och 2012 både om man tittar på antal personer som är utsatta och antal skolor med bra ljudmiljö utomhus. Däremot har ljudmiljön i ”lugna” grönområden försämrats något.

För att på lång sikt kunna nå det nationella miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och på kort sikt åtgärdsprogrammet för kvävedioxid är det nödvändigt att arbeta med trafikens utsläpp som för Malmös del står för merparten av de halter som kan mätas i luften. När det gäller bullersituationen måste arbetet enligt åtgärdsprogrammet mot buller 2014-2018 starta. Arbetet med den övergripande Trafik- och mobilitetsplanen är ytterst viktigt att prioritera för att skapa det hållbara transportsystemet och därigenom mindre luftföroreningar och buller. Vid förtätning måste även stor vikt läggas på utformningen av den yttre miljön och av byggnader för att skapa en god boendemiljö.

De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

Totalt sett är mängden allmänt tillgänglig grön mark per person väldigt låg i Malmö jämfört med medelvärdet för Sveriges tio största städer. Inom tätorten är denna mängd mark en tredjedel av nämnda medelvärde. Däremot är mängden tillgänglig mark på Malmös landsbygd bara är en åttondel av medelvärdet för Sveriges tio största städer. I Malmö har även nästan 20 procent av befolkningen mer än 300 meter till närmaste grönområde. Ett mått på den biologiska kvaliteten är antal jätteträd (gamla och stora träd som utgör livsmiljöer för många organismer) vilka mellan år 2001 och 2009 halverades i antal i Malmö.

Vid stadsplaneringen behöver begreppet ekosystemtjänster användas i alla planer så att biologiska och rekreativa kvaliteter utvecklas i större omfattning. Strategier behövs också för att göra även befintliga områden av staden grönare, så att kvaliteten kan värnas och även höjas på befintliga gröna områden i staden, då den förtätas. Kompensationsprincipen måste etableras inom planeringsarbetet och utvecklas vidare. Skötselmetoderna behöver förändras så att den biologiska kvaliteten förbättras till exempel genom att delar av gräsmattor sköts som äng. En utveckling av anläggningsmetoder krävs också för att förebygga intensiva skötselinsatser i grönområdena.

Goda vistelsemiljöer för alla i Malmö

Uppföljning av för detta område viktiga områden såsom ventilation, material, buller (inomhus och utomhus) luft- och markföroreningar saknas. Den uppföljning som sker idag är inom Miljöbyggprogram Syd, vid byggande på kommunal mark, vilket visar på ett minskat antal byggprojekt med miljöfokus under år 2012 jämfört med de två åren innan, men även på en minskad ambitionsnivå i projekten. I Malmö bedrivs ett stort tillsynsarbete avseende undermåliga boendemiljöer i speciellt två områden, på Herrgården i Rosengård och på Seved. Inom kommunen pågår arbete med att skapa bättre utemiljöer på skolor, förskolor och olika typer av omsorgsboenden i projekt som Gröna skolgårdar och Gröna utemiljöer.

En nulägesbeskrivning behöver tas fram som underlag i det fortsatta arbetet. Dessa frågor måste drivas gemensamt och på bred front inom Malmö stad. Kommunen behöver också agera som föregångare genom att göra sunda materialval vid nybyggnation och renovering samt genom att till exempel bygga ”giftfria” hus. Behovet av tillsynsarbete avseende boendemiljöer är enormt i stora delar av Malmö och stora resurser krävs framöver för detta arbete. Kommunens arbete med gröna skolgårdar måste intensifieras och lekvärdesfaktorn behöver implementeras i all nyplanering och även för befintliga förskole- och skolgårdar. Lekvärdesfaktorn är ett verktyg som används i bygglovs- och planarbete och som syftar till att nå en hög lekkvalitet på gårdarna.

Till toppen