Miljöredovisning 2013
  • Koldioxidutsläppen måste minska med 55 %
  • Energianvändningen per person minskar
  • Endast 19 procent förnybar energi produceras
  • Bilen fortfarande dominerande, cykel på gång

Effektivare användning av energi

Både energianvändningen per person och den totala energianvändningen i Malmö minskade under år 2011 jämfört med året innan. För energianvändningen per invånare kan detta vara början på ett trendbrott då värdet är det lägsta sedan år 1990. Däremot har den totala energianvändningen inte förändrats så mycket utan pendlat kring 7 000 GWh per år ända sedan 1990-talet. Kommunfastigheternas totala energianvändning har återigen minskat och ligger nu på nästan samma nivå som före utökningen av fastighetsbeståndet år 2008.

Energianvändning -

Visa diagram

Energieffektivisering krävs på alla områden för att nå miljömålet om 20 procents minskning av energianvändningen till år 2020 samt energistrategins mål om 30 procents minskning inom Malmö stads verksamhet till samma år. Energieffektivisering av både byggnader och transporter måste prioriteras i högre utsträckning. Nybyggda fastigheter måste vara mycket energieffektiva då de har en lång livstid och en stor del av den totala energianvändningen sker under byggnadernas driftstid. Nybyggda fastigheter kommer dock bara att utgöra en liten del av fastighetsbeståndet år 2020. För att möjliggöra långtgående energieffektivisering i existerande byggnader måste tekniska lösningar, såväl som nya affärsmodeller och finansieringslösningar skapas. Det totala transportbehovet måste minskas inom transportsektorn samtidigt som de person- och godstransporter som ändå måste ske ska genomföras så energisnålt som möjligt. För att nå målet om ytterligare 20 procents minskning till år 2030, måste åtgärdsarbetet för att nå 2020-målet ske även med 2030-målet i åtanke.

Mer förnybar energi

Den energiproduktion som totalt sett sker i Malmö från de förnybara energikällorna vindkraft, biogas, och sol har under de senaste fem åren legat på cirka 400 GWh. Detta utgör cirka sex procent av den totala energianvändningen i hela Malmö. Två tredjedelar av avfallsförbränningen i Sysavs anläggning räknas i dessa sammanhang även som förnybar, vilket innebär att ytterligare 13 procent av den totala energianvändningen i Malmö utgörs av förnybar energi. Utbyggnadstakten för förnybara energianläggningar är alltför låg både inom Malmö stads organisation och hos andra aktörer. Malmö stad har dock under det senaste året upphandlat förnybar el till stadens lokaler och verksamheter vilket kommer att innebära att ”grön” el levereras från början av år 2014.

Det finns stora möjligheter för den kommunala organisationen att gå över till förnybar energi. Genom övergången till förnybar el har ett stort steg tagits för att uppnå målet om 100  procent förnybar energi i Malmö stads verksamheter år 2020. Framöver behöver även ”grön” fjärrvärme upphandlas. För att nå 2030-målet om att hela Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar energi behövs en kraftfull utbyggnad av ett flertal förnyelsebara energislag. Även kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder, övergång till smart energianvändning och hållbara transportsystem måste till för att nå målet. Detta kräver i sin tur ett långtgående samarbete mellan offentlig sektor, privat näringsliv samt forsknings- och utvecklingsaktörer.

Minskade utsläpp

Koldioxidutsläpp -

Visa diagram

Koldioxidutsläppen har ökat sedan år 1990, både totalt och per person. Under år 2012 minskade dock koldioxidutsläppen något jämfört med året innan. Övriga växthusgaser har totalt sett minskat lite sedan år 1990. Sammantaget försvårar detta möjligheterna att nå målet om minskade växthusgasutsläpp. Det krävs nu en minskning på drygt 55 procent från 2012 års utsläppsnivå för att målet om 40 procent minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska kunna ske till år 2020.

För att vända utsläppens negativa utveckling krävs insatser inom ett flertal områden. Detta redovisas i delområdena effektivare användning av energi, mer förnybar energi och omställning av transporter och resvanor.

Omställning av transporter och resvanor

Endast mindre förändringar kan ses när det gäller bilinnehavet och den totala körsträckan för Malmös bilister. Miljöbilsinnehavet ökar sakta både i hela Malmö och i den kommunala organisationen. Några nya siffror om malmöbornas färdsätt finns ännu inte, men i gatukontorets senaste fördjupade resvaneundersökning som görs vart femte år, ses en tydlig minskning av bilresorna. Däremot ökade antalet resor till fots, med cykel och med stadsbuss mellan år 2003 och 2008. Inom den kommunala organisationen pågår omfattande arbeten med godstrafikprogram och trafik- och mobilitetsplan med syftet att minska trafikens klimatpåverkan och anpassa trafiksystemet mer efter människan.

Förändringarna i trafiksystemet tar lång tid att genomföra och behöver därför ha god framförhållning. Arbetet med en övergripande trafik- och mobilitetsplan, där grunden för den täta och hållbara stadens transportsystem läggs, är därför av hög prioritet. Kapaciteten och tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet i Malmö behöver ökas genom att fler trafikytor tas i anspråk för egna bussfiler och framöver för spårväg. Yteffektiva transportslag såsom cykel och gång måste prioriteras ytterligare i en allt tätare stad.

Anpassning till klimatförändringarna

Den nuvarande kommunala handlingsplanen för klimatanpassning gäller perioden 2012-2014. Arbetet med planens viktiga åtgärder för att på lång sikt anpassa samhället till de kommande klimatförändringarna sker i blygsam skala.

Den kommunala organisationen, samhället i stort samt malmöborna, måste förberedas för de kommande klimatförändringarna. Malmö stad måste prioritera arbetet med handlingsplanen för klimatanpassning. Samutnyttjande av ytor behöver ske på olika sätt, t ex genom att lekplatser och skateboardanläggningar kan fungera som vattenmagasin vid kraftiga regn. Erfarenheter från demonstrationsprojekt i Malmö om klimatanpassning i städer måste tas tillvara och användas i arbetet med att utforma den långsiktigt hållbara staden.

Till toppen