Välfärdsredovisning 2013

Sammanfattning

För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 44 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare. Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*).

Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för 2008-2012 är medellivs-längden 78,4 år för män och 82,9 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år 2006-2010 (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor).

Medelvärdet för medellivslängden år 2008-2012 varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för kvinnor och i Husie för män, 84,7 år respektive 80,6 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74,8 år för män och 80,3 år för kvinnor.


Målområde 1 – Delaktighet och inflytande

1. Valdeltagande

Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet. Trots en ökning på nära 10 procent av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet jämfört med 2004 var det endast 43,1 procent som röstade i detta val. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna. Möjligtvis saknas kunskap och insikt om dess betydelse.

*2. Socialt deltagande

43 procent av Malmös manliga och kvinnliga befolkning angav år 2012 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning jämfört med föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 72 procent för kvinnor och 68 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande.

3. Föreningsdeltagande

År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter.

*4. Förtroende för samhällsinstitutioner

Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i.

5. Delaktighet och inflytande

”Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne” för 2012 visar hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen.


Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar

*6. Förvärvsfrekvens

63 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2011, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2011 var 77 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 32 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är tydligast mellan Västra Innerstaden (76 procent) och Rosengård (36 procent).

*7. Inkomst

Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2011 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen av andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna.

*8. Utbildningsnivå

Statistiken visar att andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 41 procent år 2008 till 44 procent år 2012. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 41 procent och kvinnor på 48 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda.

*9. Ekonomiskt bistånd

År 2013 var det i genomsnitt 9564 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd per månad, vilket är ca 550 fler hushåll än förra året. 35 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hälften av barnhushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd i Malmö består av två vuxna (gifta eller sambo) med barn. I drygt 40 procent av barnhushållen är det en ensamstående kvinna med barn som uppbär ekonomiskt bistånd. Av de ensamstående kvinnorna som uppbär ekonomiskt bistånd så är det fyra av tio som har barn i sitt hushåll, motsvarande siffra för ensamstående män som uppbär ekonomiskt bistånd är fyra av hundra. Störst andel barnhushåll finns bland hushåll som består av två vuxna som lever som gifta eller som sambos där cirka sju av tio hushåll har barn.

10. Ekonomisk stress

Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

*11. Emotionellt stöd

Svagt emotionellt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 uppgav 40 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har ett svagt emotionellt stöd. Andelen visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning.

*12. Trångboddhet, vuxna

Om det bor mer än en person per rum i en bostad – kök och vardagsrum oräknat – betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda.

*13. Hemlöshet, vuxna

Ur ett långsiktigt perspektiv ses en kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har mellan åren 2003 och 2013 ökat från 531 personer till 973 personer. För år 2013 finns störst antal hemlösa kvinnor i stadsområde Öster med 122 personer och störst antal män finns i stadsområde Innerstaden med 173 personer. Antalet vuxna har minskat marginellt de senaste två åren.

*14. Psykisk hälsa

Vid senaste mätåret 2012 var andelen 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Malmö som uppgav att de hade symptom på dålig ohälsa. Män har vid de senaste fyra mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa.

*15. Tillit

Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, 63 procent respektive 57 procent. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut.


Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor

*16. Behörighet till gymnasieskolan

Eleverna som avslutade årskurs 9 under våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande

17. Nationella prov i skolår 6

De nationella proven från och med våren 2013 har, för årskurs 6, en helt ny redovisningsmodell. Tidigare år var indikatorn ”andelen elever som nådde godkänt i samtliga delprov” men från och med våren 2013 är indikatorn anpassad till det nya betygssystemet och redovisningen görs nu efter det nya betygssystemet med den nya betygsskalan. Det är därför inte möjligt att jämföra tidigare års redovisningar med utfallet våren 2013.

*18. Fullföljandegrad gymnasiet

66 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket har ökat tre procentenheter sedan 2013 års mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 77 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv.

19. Skoltrivsel

Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent.

20. Skolk

11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera.

21. Kvalitén inom förskolan

År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent.

22. Simkunnighet

För 2012 saknas redovisning över andelen elever som är simkunniga och eftersom det närmsta alternativet är andelen elever som har minst godkänt i ämnet Idrott och hälsa redovisas inte denna variabel.

23. Trångboddhet, barn

Om det bor mer än en person per rum i en bostad – kök och vardagsrum oräknat – betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda.

*24. Hemlöshet, barn

I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 329 barn finns i hemlösa hushåll. 311 av dem finns i hushåll som är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2013 är antalet barn i hemlösa hushåll sju gånger fler än år 2003. Det är en stor skillnad mellan stadsområdena och i Öster finns finns 172 av de hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsområdet innebär en ökning med 92 barns sedan år 2012.


Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet

*25. Ohälsotal

*Antal ohälsodagar

Senaste mätningen, år 2012, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 31 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män.

*Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Centrum, Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo på fyra procent medan Rosengård har högst andel på nio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55 – 59 år 36 procent, vilket kan jämföras med 38 procent föregående år. I Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo har männen 6 procent liksom föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa.

*26. Anspänd arbetssituation

Mellan åren 2004 till 2012 har andelen kvinnor som upplever anspänd arbetssituation minskat med sex procentenheter till 23 procent. Även hos männen syns en minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation.


Målområde 5 – Miljöer och produkter

*27. Olycksfall

Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har minskat från 92 till 88 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största minskningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 101 til 69 per 1000 invånare. Olycksfall för män i åldern 75 år och äldre har störst minskning i Kirseberg, från 78 till 52 per 1000 invånare mellan 2011 och 2012.

28. Trygghet

a) Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov)

Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor.

b) Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott)

Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott.

c) Upplevd otrygghet

33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året.


Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

29. Tandhälsa

Region Skåne har inte dessa parametrar i sitt nuvarande system så att de kan per automatik kan ta fram önskade uppgifter per stadsdel i Malmö. Region Skåne anlitar idag ett företag som tillhandahåller den epidemiologiska datan för barn- och ungdomsvården.


Målområde 7 – Skydd mot smittspridning

*30. Vaccination

Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2012 mellan 97 och 98 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2012 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 96 procent.


Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa

31. Användning av preventivmedel

Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent.

32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo.

33. Tonårsaborter

Årsrapporten för abortstatistiken 2012 kommer inte att publiceras som planerat på grund av att insamlingen statistiken stoppats tillsvidare. Det pågår en översyn av vilken detaljeringsgrad abortuppgifter som samlas in ska ha i framtiden.

*34. Klamydiafall

Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år. För år 2012 syns för kvinnor kvinnor mellan 15-19 år en minskning och en ökning för för män i samma ålder. När det gäller åldern 20-24 så är det en minskning för både kvinnor och män.


Målområde 9 – Fysisk aktivitet

*35a) Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna)

Mellan åren 2000 och 2012 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Rosengård och Fosie finns högst andel kvinnor och män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid.

35b) Fysisk aktivitet på fritiden (barn)

Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor.


Målområde 10 – Matvanor och livsmedel

*36a). Övervikt, vuxna

Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2012 var det 40 procent av kvinnorna och 56 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Hyllie och Rosengård och bland män i Kirseberg och Husie. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet.

*36b) Övervikt, barn

Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Rosengård med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 17 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 41 procent och den lägsta andelen finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter.

*37. Frukt och grönsaker

Mellan år 2004 och år 2012 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar.

38. Godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande

I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent.


Målområde 11 – Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

*39.a) Rökning, vuxna

13 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2012 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn-Bunkeflo är åtta procent av männen och i Fosie tjugoåtta procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger för män fortfarande över snittet för regionen medan andelen kvinnor är på samma nivå som regionen.

39b) Rökning, barn

Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. Stadsdelen Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent.

40. Snusning

Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet.

*41a) Konsumtion av alkohol, vuxna

Mellan år 2004 och år 2012 syns en minskning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Andel män som riskkonsumerar alkohol är 18 procentenheter att jämför med 11 procent för kvinnor. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön.

41b) Konsumtion av alkohol, barn

2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne.

*42a) Missbruk och användning av narkotika, vuxna

Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Andelen kvinnor som har använt narkotika är 17 procentenheter att jämföra med män som ligger på 28 procent. Kvinnor och män med lägst andel som använt narkotika finns i Rosengård, 7 respektive 9 procentenheter.

42b) Missbruk och användning av narkotika, barn

Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört med Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är på 6 procentenheter.

Till toppen