Välfärdsredovisning 2013
Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande
(prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik).

 

16. Behörighet till gymnasieskolan

Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Sverige var våren 2012 på 77,4 procent, vilket är en låg behörighetsgrad sedan det målrelaterade betygsystemet infördes. Det finns idag stora skillnader i betyg mellan olika elevgrupper. Föräldrars utbildningsnivå är en bakgrundsfaktor som har betydelse för resultaten. 2011 infördes ett nytt betygssystem vilket medförde en uppdelning i behörighetsgrad till antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande studier. Se bilaga 1.

Läs mer

16.1 Andel (%) elever i skolår 9 (kommunala skolor) som är behöriga till högskoleförberedande och yrkesprogram

Bilaga till VFR Betyg Skola skolår 9 vt 2013 p o f bearbetad 20130617

        Juni 2011*
Stadsdel/Skola Juni 2004 Juni 2009 Juni 2010 Högskole
förberedande**
Yrkes
program
Centrum       79 79
Johannesskolan/ 63 68 75 76 76
Rönnenskolan 73 92 88 84 84
Rörsjöskolan 74 75 70 78 78
         
Södra Innerstaden       67 70
Sofielundsskolan 57 58 57 54 54
Sorgenfriskolan 66 85 79 72 88
Stenkulaskolan 67 57 52 71 71
Möllevångskolan - 65 70 74 74
         
Västra Innerstaden       82 84
Dammfriskolan 87 85 90 67 68
Slottstadens skola 98 94 98 97 99
Velanderskolan*** - 67 100 100 100
         
Limhamn-Bunkeflo       91 91
Bergaskolan 97 96 99 98 98
Linnéskolan 94 95 86 81 81
Sundsbroskolan 90 92 83 88 88
Strandskolan   95 92 89 89
         
Hyllie       83 83
Lindeborgsskolan 88 88 77 80 80
Kroksbäcksskolan 70 64 57 - -
Lorensborg   100 96 100 100
         
Fosie       70 70
Augustenborgsskolan 91 85 85 82 82
Eriksfältsskolan 75 61 75 54 54
Hermodsdalsskolan 49 - - - -
Lindängeskolan/Almv 78 79 60 44 44
Munkhätteskolan 59 67 51 53 54
Söderkullaskolan 94 92 84 88 88
         
Oxie       86 86
Oxievångsskolan 85 85 82 86 86
         
Rosengård       43 44
Apelgårdsskolan 53 41 52 41 41
Rosengårdsskolan 47 30 28 26 27
Värner Rydén skolan 59 71 71 55 55
Örtagårdsskolan 57 40 47 54 54
         
Husie       86 86
Höjaskolan 77 74 76 79 81
Videdalsskolan 96 88 80 83 83
Bäckagårdsskolan - 88 90 97 97
         
Kirseberg       72 72
Kirsebergsskolan 81 78 59 78 78
Segevångskolan 79 88 78 55 55
Olympen       50 50
         
Malmö totalt 79 80 76 75 76
Sverige 90 89 89 87 88

* Den nya uppdelningen i behörighetsgrad beror på det nya betygssystemet som infördes 2011. Detta kan innebära att siffrorna inte är helt jämförbara med tidigare års siffror.
** I tabellen redovisas behörighet till högskoleförberedande program, estetiskt. Det finns ytterligare två högskoleförberedande program: Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskaps-programmet: samt Naturvetenskaps-, och teknikprogrammen.
*** Velanderskolan har bara några få elever i skolår 9, vilket medför att små förändringar kan ge stort utslag i statistiken.
Källa: Elevregistret ELIT, Malmö stad

Eleverna som avslutade årskurs 9 under våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden.

Stäng

17. Nationella prov i skolår 6**

Syftet med det nationella provsystemet är att tidigt upptäcka elevernas svaga och starka sidor och kunna analysera skolornas måluppfyllelse. Underlaget ger också möjligheter till vidare analys för att kunna förbättra undervisning och stöd till de elever som inte når ända fram. Framförallt har svenska elevers kunskapsresultat i matematik försämrats under senare år och intresset för och förmågan att läsa har minskat vilket är viktiga varningssignaler att analysera.

Läs mer

17.1.1 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.*

Stadsdel Svenska/Svenska som andra språk
  År 2012*
Centrum 54
Södra Innerstaden 37
Västra Innerstaden 76
Limhamn-Bunkeflo 85
Hyllie 60
Fosie 58
Oxie 82
Rosengård 31
Husie 77
Kirseberg 46
Malmö totalt 62

(exkl. friskolor)
* Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012
**Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad

17.1.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för svenska eller svenska som andra språk.*

  Svenska/Svenska som andra språk
Stadsdel År 2000 År 2008 År 2009 År 2010
Centrum 89 84 83 88
Södra Innerstaden 82 74 75 80
Västra Innerstaden 96 88 78** 93
Limhamn-Bunkeflo 96 97 93 94
Hyllie 85 82 88 88
Fosie 85 62** 72** 76
Oxie 89 92 84 84
Rosengård 76 70 75 61
Husie 91 91 92 94
Kirseberg 91 90 87 86
Malmö totalt 88 81** 83** 84

(exkl. friskolor)
*Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011.
** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad

17.2 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.*

Stadsdel Matematik
  År 2012*
Centrum 56
Södra Innerstaden 45
Västra Innerstaden 73
Limhamn-Bunkeflo 77
Hyllie 58
Fosie 49
Oxie 64
Rosengård 33
Husie 68
Kirseberg 63
Malmö totalt 58

(exkl. friskolor)
* Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012
**Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad

17.2.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för matematik.*

  Matematik
Stadsdel År 2000 År 2008 År 2009 År 2010
Centrum 87 86 85 91
Södra Innerstaden 81 72 68 73
Västra Innerstaden 96 68** 78** 93
Limhamn-Bunkeflo 96 96 93 94
Hyllie 88 80 89 85
Fosie 85 62** 69** 76
Oxie 85 95 91 89
Rosengård 79 79 80 66
Husie 88 89 93 90
Kirseberg 86 86 85 83
Malmö totalt 87 80** 83** 84

(exkl. friskolor)
*Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011.
** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad

17.3 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.*

Stadsdel Engelska
  År 2012*
Centrum 85
Södra Innerstaden 56
Västra Innerstaden 89
Limhamn-Bunkeflo 93
Hyllie 80
Fosie 70
Oxie 82
Rosengård 40
Husie 90
Kirseberg 69
Malmö totalt 75

(exkl. friskolor)
* Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012
**Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad

17.3.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för engelska.*

  Engelska
Stadsdel År 2000 År 2008 År 2009 År 2010
Centrum 85 90 88 90
Södra Innerstaden 80 75 74 79
Västra Innerstaden 94 89 79** 93
Limhamn-Bunkeflo 94 96 94 94
Hyllie 84 88 90 86
Fosie 86 63** 71** 79
Oxie 90 96 82 84
Rosengård 76 83 78 69
Husie 87 94 90 93
Kirseberg 88 79 88 83
Malmö totalt 87 84** 83** 85

(exkl. friskolor)
*Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i årskurs 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011.
** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt.
Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad

De nationella proven från och med våren 2013 har, för årskurs 6, en helt ny redovisningsmodell. Tidigare år var indikatorn ”andelen elever som nådde godkänt i samtliga delprov” men från och med våren 2013 är indikatorn anpassad till det nya betygssystemet och redovisningen görs nu det nya betygssystemet med den nya betygsskalan. Det är inte möjligt att ta fram utfallet våren 2013 i nuläget.

Stäng

18. Fullföljandegrad gymnasiet

Med en utveckling mot en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad såväl internationellt, nationellt som lokalt i Malmö blir en fullföljd gymnasieutbildning allt viktigare. Det ska alltid eftersträvas att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen, det vill säga att de får lägst betyget Godkänt i alla de kurser som ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Enligt Skolinspektionen ska strategin för skolans insatser vara formad proaktiv, så att varje elev kan lyckas med utbildningen.

18.1 Andel (%) elever* som fullföljer gymnasiets program inom fyra år

Malmö Nybörjare totalt Exklusive IV-programmet
2003 66 74
2008 66 78
2009 69 80
2010 68 80
2011 63 79
2012 66 80
2013 66 79
Sverige År 2013 77 84

**Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort.
Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

66 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket är oförändrat sedan 2012 års mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 77 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv.

19. Skoltrivsel

Att trivas i sin skola är en mycket viktig faktor både för det egna välmåendet samt för att öka förutsättningarna att tillgodogöra sig undervisningen, klara av sina skoluppgifter och kunna gå ut skolan med godkända betyg. Arbetsmiljölagen som sedan 1990 även omfattar skolelever innebär att alla i skolan måste bidra för att arbetet med en god studie- och arbetsmiljö ska bli en självklar del av den dagliga verksamheten.

19.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att det trivs i skolan

  År 2003* År 2006* År 2009*
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor
Centrum 83 87 82 90 89 90 92 90 91
Södra Innerstaden 82 81 80 89 93 89 85 87 81
Västra Innerstaden 89 88 91 94 95 93 94 92 96
Limhamn-Bunkeflo 92 92 92 91 88 94 93 91 95
Hyllie 86 88 87 91 94 89 92 94 88
Fosie 85 85 78 89 88 89 91 90 93
Oxie 85 87 84 91 89 94 91 92 90
Rosengård 85 90 80 90 93 88 94 94 95
Husie 91 90 88 91 89 94 86 84 89
Kirseberg 77 78 77 84 78 89 87 87 87
Malmö totalt 86 87 86 90 89 92 91 90 91

*Avser höstterminen respektive år
Källa: Malmöelevers levnadsvanor 2003, 2006, 2009 Malmö stad

Stadsdel År 2012
  Totalt Pojkar Flickor
Centrum 84 85 82
Södra Innerstaden 85 85 84
Västra Innerstaden 90 88 91
Limhamn-Bunkeflo 85 86 85
Hyllie 90 91 88
Fosie 83 86 79
Oxie 91 89 93
Rosengård 82 81 83
Husie 86 87 85
Kirseberg 84 82 85
Malmö totalt 85 85 84
Skåne 86 86 85

* OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt.
Källa: ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012. Tidigare ”Malmöelevers levnadsvanor” 2003, 2006, 2009

Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent.

20. Skolk

Skolk från skolan kan ses som en indikator på att elever är på väg in i ett riskbeteende. Att ha hög frånvaro från skolan minskar drastiskt förutsättningarna för att klara skolan.

20.1 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad*

  År 2003** År 2006** År 2009**
Stadsdel Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor
Centrum 18 21 13 7 10 4 13 12 15
Södra Innerstaden 17 18 16 11 10 12 9 4 15
Västra Innerstaden 11 10 11 6 5 8 11 10 11
Limhamn-Bunkeflo 7 12 3 5 7 3 6 6 6
Hyllie 14 11 18 7 10 4 5 5 4
Fosie 12 9 14 8 7 10 12 11 13
Oxie 26 30 19 8 5 11 5 5 5
Rosengård 18 21 14 12 10 14 18 23 14
Husie 15 20 10 4 2 6 9 8 11
Kirseberg 11 5 11 7 8 7 14 11 18
Malmö totalt 14 14 12 8 7 8 10 9 11

* Frågeställningen ändrad år 2006 till: Andel som uppger att de skolkar en eller flera gånger i månaden och skolkar en eller flera gånger i veckan.
**Avser höstterminen respektive år.
Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2003, 2006 och 2009 Malmö stad

Stadsdel År 2012
  Totalt Pojkar Flickor
Centrum 13 15 12
Södra Innerstaden 16 7 23
Västra Innerstaden 6 2 9
Limhamn-Bunkeflo 6 8 3
Hyllie 10 10 10
Fosie 14 15 13
Oxie 7 11 3
Rosengård 21 29 15
Husie 7 6 8
Kirseberg 7 9 5
Malmö totalt 11 12 11
Skåne 8 9 7

* Frågeställningen ändrad 2006, 2009 och 2012 till: Andel som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad och skolkar en eller flera
gånger i veckan.
** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt.
Källa: ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012. Tidigare ”Malmöelevers levnadsvanor” 2003, 2006, 2009

11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera.

21. Kvalitén inom förskolan

Kvalitén inom förskolan definieras utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att utvecklas. I skollagen beskrivs att förskoleklassens syfte är att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning.

21.1 Andel (%) högskoleutbildad* personal av hela personalgruppen

  År 2005 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Stadsdel Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi
Centrum 54 53 55 50 51 48 52 48 51 43
Södra Innerstaden 47 56 49 46 56 46 55 51 51 57
Västra Innerstaden 66 50 68 50 68 56 58 43 54 44
Limhamn-Bunkeflo 46 54 52 53 53 53 49 50 47 50
Hyllie 51 51 53 53 52 49 52 43 49 42
Fosie 43 28 50 35 47 31 45 28 46 34
Oxie 50 56 55 29 46 57 48 29 45 25
Rosengård 44 36 45 26 46 34 44 25 49 23
Husie 50 50 56 45 54 43 56 46 50 46
Kirseberg 54 26 57 23 55 25 60 21 47 28
Malmö totalt 49 48 53 45 52 45 51 41 49 42

* Högskoleutbildad personal: Förskollärarutbildning, lärarutbildning, fritidspedagogutbildning.
** Den enskilda verksamheten i Oxie består av en liten personalstyrka. Små förändringar i personalstyrkan kan därför få stort utslag i statistiken.
Källa: Stadsdelsförvaltningarnas rapportering till Statistiska centralbyrån (SCB)

År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent.

22. Simkunnighet

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa framgår det tydligt att simkunnighet är en baskunskap som alla barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Simkunnigheten har visat sig vara en socioekonomisk fråga och det är främst barn i låginkomstområden och områden med hög invandrartäthet som har dåliga kunskaper vilket stämmer väl in på Malmö.

22.1 Andel (%) elever i skolår 5 som är simkunniga*

Stadsdel År 2001 År 2009 År 2010 År 2011
Centrum - 81 81 85
Södra Innerstaden - 26 33 67
Västra Innerstaden 87 95 79 91
Limhamn-Bunkeflo 98 96 93 93
Hyllie - 74 68 68
Fosie - 69 58 58
Oxie 82 81 79 82
Rosengård - 36 20 27
Husie - 85 79 97**
Kirseberg 64 87 88 88
Malmö totalt - 73 68 76

* Enligt målen i kursplanen för idrott och hälsa ska eleven i slutet av det femte skolåret: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten.
** Uppgifter saknas helt för Videdalsskolan.
Källa: Respektive stadsdel i Malmö

År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 är det 76 procent. Störst syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning. För 2012 saknas redovisning över andelen elever som är simkunniga och eftersom det närmsta alternativet är andelen elever som har minst godkänt i ämnet Idrott och hälsa redovisas inte denna variabel.

23. Trångboddhet (Barn)

Om det bor mer än en person per rum i en bostad – kök och vardagsrum oräknat – betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda

23.1 Andel (%) 4-åringar som är trångbodda*

Stadsdel År 2003 År 2007 År 2008 År 2009**
Centrum 10 6 6 10
Södra Innerstaden 21 21 10 13
Västra Innerstaden 7 6 5 7
Limhamn-Bunkeflo 3 0 1 2
Hyllie 16 10 18 14
Fosie 13 19 18 18
Oxie 0 1 4 1
Rosengård 35 38 39 29
Husie 4 3 4 5
Kirseberg 8 2 13 7
Malmö totalt 10 11 10 9

*Trångbodda enl. Statistiska Centralbyråns norm 2: mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat.
** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar.
Källa: Barndatabasen år 2003-2009, Region Skåne

Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor då det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

24. Hemlöshet (Barn)

Barns rätt till bostad nämns i FN-konventionen om barns rättigheter (1989). En bostad och en trygg bostadsmiljö har stor betydelse för barn och är en viktig grund ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

24.1 Antal barn (0-18 år) i hemlösa* hushåll

Stadsdel År 2003 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013
Norr 4 17 23 27 38 52
Öster 9 53 63 111 80 172
Söder 8 22 42 32 42 44
Väster 1 28 38 30 27 21
Innerstaden 26 27 30 40 44 40
Malmö totalt 48 147 196 240 231 329

* Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer.
Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad

I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 329 barn finns i hemlösa hushåll. 311 av dem finns i hushåll som är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2013 är antalet barn i hemlösa hushåll sju gånger fler än år 2003. Det är stor skillnad mellan stadsområdena och i Öster finns 172 av de hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsområdet innebär en ökning med 92 barn sedan år 2012.

Till toppen