Årsredovisning 2012

Verksamheterna

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för verksamheten under året. En mer utförlig beskrivning av verksamhet och ekonomi kan erhållas från de särskilda årsanalyser som upprättats av respektive nämnd.

Kommunstyrelse

Styrelsen

Nettokostnaden för kommunstyrelsens förvaltning uppgick 2012 till 900 Mkr vilket är en ökning med 1,5 % i förhållande till 2011. Ökningen är relativt låg och förklaras av högre intäkter än väntat samt lägre kostnader. Förändringen på intäktssidan beror bland annat på en ökning av destinerade statsbidrag riktade till verksamhetsområdet vård och omsorg samt projekt inom integration och arbetsmarknad. På kostnadssidan beror minskningen främst på minskade kostnader för färdtjänst, till följd av ett nytt färdtjänstavtal som tecknats under året, samt lägre kostnader för bidrag till föreningar, företag och kommuner.

Läs mer

Under 2012 beslutade kommunfullmäktige om inrättande av en ny organisation för den pedagogiska verksamheten från och med den 1 juli 2013. Kommunfullmäktige har också beslutat om inrättande av fem nya stadsområdesnämnder. Samtidigt beslutade kommun-fullmäktige att ställa sig bakom inriktningen att ansvaret för verksamheten enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) överförs från stadsdelsnämnderna till sociala resursnämnden. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till en sådan förändring, vilket påbörjades under året.

Stort fokus har under året legat på den pedagogiska verksamheten i kommunen. Skolinspektionen har fortsatt sin uppföljning utifrån tillsynsbeslutet 2011. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har fokuserat på de nationella målen för utbildningen.

Arbetet kring ökad social hållbarhet, trygghet och delaktighet fortsatte under 2012. Bland annat har det strategiska arbetet kring hemlösheten förstärkts genom att den strategiska tjänsten som bostadssamordnare överförts till kommunstyrelsen från sociala resursnämnden. Bostadssamordnaren ansvarar för frågor som ledning, styrning och uppföljning av stadens arbete mot hemlöshet samt metodutveckling och forskning och utveckling på området. Även inom ramen för Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö har en rad aktiviteter genomförts.

Inom området arbete och näringsliv har under året ungdomar särskilt uppmärksammats, vilket avspeglats i uppdraget till JobbMalmö. Ett övergripande samverkansavtal mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen har arbetats fram och blev klart under hösten 2012. Frontdesk/Företagslots, en kommungemensam servicefunktion som underlättar företagens kontakter med kommunen, har också etablerats.

Malmö stad arbetar löpande med att utveckla former för samverkan med sin omgivning. Kommunstyrelsen har under året fattat beslut om en gemensam vision, strategi och handlingsplan för ett fördjupat samarbete med Lunds kommun. Den europeiska sammanhållningspolitiken, samarbete med Köpenhamns kommun och verksamheten inom samverkansorganet Malmö-Lundregionen har varit andra viktiga fokusområden under året.

Stäng

Hamnanläggningar

Kommunen är hamnägare det vill säga äger mark och fasta anläggningar i hamnområdet. Copenhagen Malmö Port AB är operatör och betalar en hyra till kommunen för nyttjandet av anläggningarna.

Under året uppgick hyresintäkterna till 87,8 Mkr. Årets investeringar uppgick till 17,3 Mkr.

Finansförvaltning

Finansförvaltningen är ett samlingsbegrepp på kommun-gemensamma kostnadsställen. Det bedrivs ingen egentlig verksamhet i förvaltningen.

Internbanken innefattar kommunens externa placering och upplåning av finansiella tillgångar och skulder. Utdelningar från kommunens bolag redovisas här. Den internränta som belastar nämndernas anläggningstillgångar redovisas här som en intern intäkt.

Läs mer

Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisas under finansförvaltningen. Budgetering av dessa intäkter sker med hjälp av SKL:s skatteunderlagsprognoser. Intäkterna avseende skatter och fastighetsavgifter periodiseras med hjälp av SKL:s prognoser. Budgeten för 2012 baserades på en egen skatteunderlagsprognos från våren 2011. Under hösten 2011 skedde en snabb konjunkturavmattning och de budgeterade skatteintäkterna fick justeras ner med 260 Mkr. Då bokslutet för 2012 upprättades visade prognosen från SKL en något bättre utveckling än budgeterat varför överskottet mot den reviderade budgeten blev cirka 85 Mkr. Intäkterna uppgick under året till sammanlagt 14 066 Mkr medan avgiften för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner uppgick till 200 Mkr.

Skatteunderlagsprognoser
Procentuell förändring
2010 2011 2012 2010-12
SKL, prognos dec 2012 2,2 3,0 3,9 9,4
SKL, prognos okt 2011 2,1 2,6 3,5 8,4
Budgetprognos juni 2011 2,1 2,8 5,2 10,4

 

Statsbidragen för kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem uppgick under året till 116 Mkr.

Kommunens kostnader för personalförsäkringar och pensioner redovisas under finansförvaltningen. Verksamheterna belastas med ett generellt personalomkostnadspålägg på lönerna vilket intäktsredovisas under finansförvaltningen. Det interna pålägget uppgick till 2 364 Mkr under året. 2012 erhöll kommunen en engångsåterbetalning avseende 2007 och 2008 års premier för avtalsförsäkringar på sammanlagt 214 Mkr.

Till regionala kulturinstitutioner har 144,5 Mkr utbetalats som verksamhetsbidrag och av dessa har 75,8 Mkr i sin tur erhållits från Region Skåne enligt en särskild överenskommelse.

Kommunens medlemsavgift till kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd uppgick under året till 144,8 Mkr.

Från finansförvaltningen betalas en ersättning till servicenämnden för åtgärder som skall avhjälpa eftersatt underhåll. Årets ersättning uppgick till 46,3 Mkr och den har främst använts till fritidsanläggningar. Härutöver ersätts servicenämnden för uteblivna hyresintäkter i de så kallade utvecklingsfastigheterna, tomställda lokaler i avvaktan på nya framtida användningsområden. Årets ersättning uppgick till 19,9 Mkr.

Stäng

Plan och stadsmiljö

Teknisk nämnd

Nämndens nettokostnader uppgick till 620 Mkr under år 2012 vilket är en ökning med 16 % jämfört med föregående år. Ökningen av nettokostnaderna förklaras av ökade driftkostnader samt personalkostnader. Dessa balanseras till viss del av markupplåtelseintäkter samt tillfälliga markanvisningsavgifter.

2012 års investeringar uppgick till 648 Mkr.

”Utbyggnaden av Malmö fortsätter i hög takt”

Utbyggnaden av Malmö har fortsatt i hög takt även 2012. Arbetet med att förtäta staden har fortsatt genom planering och detaljplanearbete bl.a. längs Munkhättegatan och i Lindängen, Holma och Rosengård. Utveckling av naturområden som Limhamns kalkbrott, Klagshamnsudden och Bunkeflo strandängar har fortsatt. En ny temalekplats i Kroksbäcksparken, på tema äventyr, har invigts.

Läs mer

Satsningen på olika typer av infrastruktur har pågått för fullt. En framtida utveckling av spårbunden trafik utreds. Samtidigt pågår planering och projektering av superbuss mellan Västra hamnen och Rosengård. Utbyggnad av cykelvägnätet har fortsatt.

Upprustning av broar som byggdes på 1970-talet pågår. Segebroarna har renoverats, Kaptensbrons ombyggnad har påbörjats och upprustningen av kajen längs Östra Hamnkanalen är i stort sett klar. Stora satsningar har gjorts på beläggning av ett antal huvudgator.

Malmö Garden Show, Malmö Sail Week, Ultra Bowl, Malmö City Horse Show, Malmö Velodrome och Malmöfestivalen var populära arrangemang under året.

Årets försäljning av exploateringsmark uppgick till 324 Mkr att jämföra med budget om 350 Mkr. Bostadsmarknaden är fortsatt dämpad, främst för bostadsrätter men även avseende försäljning av mark för småhus.

Under året har t.o.m. november månad cirka 1300 nya bostäder färdigställts varav drygt 50 % på mark som kommunen upplåtit. Under samma period påbörjades byggnation av cirka 1300 bostäder, varav knappt 60 % på mark som kommunen tillhandahållit. Ungefär 60 % av de påbörjade bostäderna är planerade som hyresrätter.

Marknadsläget är besvärligt för nyproduktion av äganderätter och bostadsrätter. Detta har lett till svårigheter med att byggstarta nya projekt med äganderätter och byggrätter vilket medfört att projekt istället konverterats till hyresrätter.

Torups rekreationsområde har fått stor uppmärksamhet i och med att den tidigare ägarfamiljen lämnade slottet efter 200 år. Insatserna under året har dock varit inriktade på att starta upp verksamheter i de återuppbyggda stallarna, där Slottskaféet var först med att öppna. Planeringen för ett natur- och kulturrum påbörjades under året.

Stäng

Stadsbyggnadsnämnd

Nämndens nettokostnad uppgick till 94 Mkr under år 2012 vilket är en ökning med 4,6 % jämfört med föregående år.

UngBo 12, som genomförts under året, är Sveriges första boutställning för unga av unga. I projektet efterlystes idéer till hur staden på bästa sätt kan utnyttjas för att bygga om befintliga byggnader till bostäder för unga. Projektet bestod av idétävling, arkitekttävling och boutställning. UngBo 12 har fått stor nationell uppmärksamhet.

Läs mer

Under året har stort fokus lagts på den nya kommunalövergripande översiktsplanen. En av de större detaljplanerna under året var på kvarteret Spårvägen, som är första steget i utvecklingen av industriområdet Norra Sorgenfri.

Det har även varit stor fokus på arbetet med planprogram för spårväg i Malmö, fortsatt utbyggnad i Västra hamnen och Hyllie samt plan och bygglov för Malmö Live.

Nämnden har beviljat bygglov för drygt 1 600 förskoleplatser samt färdigställt fyra detaljplaner på förskolor.

Malmö stad och stadsbyggnadskontoret har genom modellverkstadens försorg varit representerade vid två internationella utställningar: Louisiana i Danmark och Arkitekturbiennalen i Venedig.

Boplats Syd tecknade under året avtal om förmedling av lägenheter i Staffanstorp, Svedala och Lomma.

Stäng

Servicenämnd

Nämndens nettointäkt under 2012 uppgick till 24 Mkr vilket är cirka 7 Mkr lägre än under föregående år. Den lägre nettointäkten förklaras av förändringar i resultat kravet med 10 Mkr samt ett överskott för året om cirka 3 Mkr. Resultatkravet har under året sänkts för att möta behovet av underhåll i fastigheter samtidigt som det höjts fram för allt till följd av att SEF unga och Hälsoträdgården i Torup fr.o.m. år 2012 åter finansieras av kommunstyrelsen.

Läs mer

2012 års investeringar uppgick till 788 Mkr.

Under 2012 har stadsfastigheter uppfört förskolor, tillfälliga paviljongförskolor samt fortsatt ombyggnationen av skollokaler och andra lokaler till tillfälliga förskolelokaler. Under året har 48 avdelningar ianspråktagits vilket motsvarar cirka 865 förskoleplatser. Inför 2013 är hittills 52 avdelningar i planerings-/genomförandefasen.

Under år 2012 har ett antal större projekt färdigställts. En omfattande upprustning av Hermodalsskolans utemiljö har skett. Ombyggnad av delar inom Atleticum till idrottsskola har färdigställts. En våning inom Rönnen har byggts om till mottagningsskola för flyktingbarn. Ett antal förskolor och LSS-boenden har färdigställts. Konstgräsplaner har färdigställts på flera platser i Malmö. Limhamns sporthall blev under året klar efter en genomgripande renovering. Malmös första banor för paddeltennis har byggts vid Bellevuestadion.

Satsningarna på en mer leverantörsneutral utveckling av smarta fastigheter har fortsatt under 2012.

Satsningarna på Gröna skolgårdar, hälsoträdgården i Torup samt ”Naturlig grönska vid särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta i Malmö” har fortsatt under 2012.

JobbMalmö har under året startat upp verksamhetsdelen Ung Kraft som ska arbeta med långtidsarbetslösa ungdomar upp till 25 år och ungdomar med funktionsnedsättning.

Stäng

Miljönämnd

Nämndens nettokostnad uppgick till 62 Mkr under år 2012 vilket är en ökning med 13 % jämfört med föregående år. Ökningen förklaras fram för allt av utökat kommunbidrag för satsningar i Rosengård, förebyggande bostadstillsyn samt för arbete med hållbar mat.

Läs mer

Nämnden har varit pådrivande för att säkerställa förnybar energiproduktion från framförallt vindkraft. Under året har arbetet med vätgas startats med bl.a. en påbörjad upphandling av Sveriges första vätgasdrivna bränslecellsbilar liksom arbetet med att förlägga Sveriges första vätgasmack i Malmö.

Arbetet med hållbar konsumtion och livsstil har vidareutvecklats för en ökad kunskap och handlingskraft hos Malmöborna och inom näringslivet för mer hållbar livsstilsval.

Arbetet med att utveckla bostadstillsynen har fortsatt där bl.a. att hitta nya former för att nå ut till de områden där denna tillsyn behövs och där anmälningar om brister avseende boendemiljö inte alltid anmäls.

En ny trafikbullerkartläggning har genomförts och redovisats under början av året.

2 793 planerade livsmedelskontroller har genomförts under året. Kontrollresultatet visar att andelen extrakontroller har minskat och att företagen har blivit mer välfungerade med fokus på att kunna leverera säkra livsmedel. Totalt har 571 (585 år 2011) näringsidkare belönats med en Smileydekal.

Stäng

Barn och ungdom

En genomgripande översyn av Malmö stads skolorganisation har gjorts under året. Utgångspunkten har varit att förbättra möjligheten att leda och styra verksamheten. Översynen ledde till att kommunfullmäktige under hösten beslutade om en ny organisation för skolan. Organisationsförändringen innebär att stadsdelarnas och utbildningsnämndens ansvar för förskola och skola upphör vid halvårsskiftet 2013. En ny organisation bestående av tre nya nämnder, en förskolenämnd, en grundskolenämnd och en gymnasienämnd med tillhörande förvaltningar övertar ansvaret den 1 juli 2013. En ny organisation ska bland annat ge förutsättningar för en ökad måluppfyllelse och ett likvärdigt beslutsfattande.

Läs mer

Inom barn- och ungdomsområdet har ett stort antal utvecklingsinsatser pågått under året på såväl enhetsnivå som förvaltnings- och kommunövergripande nivå. Kommunstyrelsen fattade under 2012 beslut om en skolsatsning för ökad måluppfyllelse, med inriktning mot språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning, formativ bedömning och fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket bland annat möjliggjort insatser för kompetensutveckling inom olika skolformer. Exempel på andra utvecklingsområden är förändrad ledningsorganisation inom förvaltningarna, likvärdigt beslutsfattande samt satsningar på genuspedagogik, IT och annan teknik. Därutöver har utvecklingsarbete bedrivits inom ramen för Områdesprogrammen.

Stäng

Förskoleverksamhet

I oktober 2012 fanns i Malmö 236 kommunala förskolor, 68 enskilda förskolor, 12 familjedaghem (pedagogisk omsorg) i kommunens regi samt 14 i enskild regi. I verksamheten ingår också 9 öppna förskolor.

Nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick till 2 055 Mkr. Det är en ökning med 211 Mkr eller 11,4 % jämfört med föregående år. Utvecklingstakten är något högre än 2011 och orsakas främst av en fortsatt förskoleutbyggnad och pris- och löneutvecklingen. Kostnaderna vid uppstart av nya förskolor ökade nettokostnaden mer än beräknat.

Förskoleverksamhet – Efterfrågan
2012 2011 Förändring
Antal barn i befolkningen, 1-5 år 20 720 19 717 1 003
Efterfrågan 88,3% 87,5% 0,8 %
Antal barn som efterfrågar plats 18 297 17 247 1 050

 

Under 2012 uppgick det genomsnittliga antalet barn i förskoleåldern till cirka 20 700. 88,3% av barnen efterfrågade plats 2012, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan 2011. Knappt 18 100 barn hade under året plats i förskola eller familjedaghem.

Förskoleverksamhet -

Visa diagram

Förskoleutbyggnaden har fortsatt under året, och drygt 1 100 fler barn gick i förskola eller pedagogisk omsorg år 2012 jämfört med 2011. Att kunna erbjuda plats åt alla barn är en stor utmaning. Ett intensivt arbete har lagts ner på att ta fram olika lösningar för att tillgodose behovet av platser både på kort och på lång sikt. Även lösningar såsom förskolebussar prövas på flera håll i staden. Dessa medför nya pedagogiska utmaningar och möjligheter för förskolorna att ge barnen annorlunda upplevelser och gröna utemiljöer.

Läs mer

Förskoleverksamhet
2012 2011 Förändring
Antal placerade barn totalt 18 085 16 980 1 105
Behovstäckning 98,8% 98,5% 0,3%
Andel barn med heltidsplacering 93,9% 93,1% 0,8%
Andel barn i fristående verksamhet 14,2% 14,7% -0,5%

 

Antalet barn i kö minskade något under 2012 vilket medförde att behovstäckningsgraden ökade med 0,3 procentenheter till 98,8 %.

Personaltätheten förbättrades med 0,1 procentenhet både i Malmös kommunala och fristående förskolor. Vid mätning i oktober hade de kommunala förskolorna 5,0 barn per årsarbetare och de fristående förskolorna och 5,2 barn per årsarbetare.

Antalet barn med nattomsorg har ökat under året. I december uppgick antalet inskrivna barn till 15. Verksamheten är dimensionerad för att kunna ta emot 20 barn.

Avgiftsintäkten per barn i förskola har fortsatt att sjunka under 2012, vilket är en konsekvens av den progressiva avgiftsmodell som infördes under hösten 2011.

Förskoleverksamhet
- KR per barn, kommunal regi
2012 2011 Förändring
Kostnad per barn i förskola 127 100 123 900 3 200
Kostnad per barn i ped omsorg 114 400 111 100 3 300
Avgiftsintäkt per barn i förskola 7 500 7 700 -200

 

Stäng

Skola inklusive fritidshem

Skolverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för skolbarn samt grundsärskola. I oktober 2012 fanns i Malmö 70 kommunala grundskolor, 6 skoldaghem och 24 fristående grundskolor.

Grundskola - Källa: SCB

Visa diagram

Stadsdelarnas nettokostnader för skolverksamheten uppgick till 2 668 Mkr. Nettokostnaderna ökade med 75 Mkr eller 2,9 % jämfört med föregående år. Nettokostnadsutvecklingen har främst påverkats av elevökningen, pris- och löneutvecklingen samt planerad och genomförd verksamhetsanpassning. Kostnader för tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd och läraravtalet blev högre än beräknat. Även svårigheter att anpassa verksamhet och lokaler till elevantalet har medfört en högre nettokostnad än beräknat.

Läs mer

Totalt fanns under året cirka 27 700 elever i skolan vilket är en ökning med cirka 600 elever jämfört med 2011. Både antalet elever i förskoleklass och grundskola har ökat sedan föregående år.

Grundskola – elever
2012 2011 Förändring
Antal elever i förskoleklass 3 156 2 943 213
Antal elever i grundskola 24 209 23 792 417
Antal elever i särskola 304 336 -32
Totalt 27 669 27 071 598
Andel i fristående verksamhet 15,5% 14,7% 0,8%

 

Lärartätheten i de kommunala grundskolorna har minskat vid jämförelse med föregående år. Mätningen i oktober 2012 visade att antalet lärare per 100 elever minskat med 0,4 procentenheter. I de kommunala fritidshemmen har personaltätheten ökat med 0,1 procentenhet och var i oktober 5,2 årsarbetare per 100 barn.

Efterfrågan på fritidshem har fortsatt att öka. Cirka 11 800 barn vistades i fritidshem under året. Det är en ökning med 700 barn jämfört med föregående år. Andelen som efterfrågar plats har ökat med 1 procentenhet. Det är nu 59 % av barnen i åldern 6-12 år som efterfrågar fritidshem. En förklaring till ökningen är att antalet barn i de lägre årskurserna ökar. Efterfrågan varierar kraftigt i olika delar av staden.

Betygsutfallet för årskurs 9 har de senaste åren förbättrats något, våren 2012 hade 62,7 % av eleverna nått godkändnivå i samtliga ämnen. Det är en förbättring med 1,3 procentenheter sedan föregående år.

Mottagningsskolan Mosaik startade sin verksamhet under hösten. Skolan vänder sig till nyanlända elever i årskurs 7-9. Samtliga 80 platser var fyllda redan i november.

Under 2012 har 84 % av Malmös elever gått i kommunala grundskolor i Malmö. I nedanstående tabell framgår den totala kostnaden per elev i kommunal regi.

Grundskola och Fritidshem
- KR per barn, kommunal regi
2012 2011 Förändring
Kostnad per elev i förskoleklass 43 800 41 800 2 000
Kostnad per elev i grundskola 89 200 89 300 -100
Kostnad per barn i fritidshem 34 800 34 000 800

Stäng

Gymnasieskolan

Nettokostnaden för utbildningsnämnden var 1 193 Mkr, vilket är en ökning med 35 Mkr eller 3 % sedan år 2011. Nettokostnadsökningen har framförallt bestått av pris- och löneökningar.

Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola, exklusive uppföljningselever, minskade med cirka 200 elever mellan 2011 och 2012. Minskningen skedde i den kommunala gymnasieskolan.

Elever i gymnasieskola
exkl uppföljningselever
2012 2011 Förändring
Antal elever totalt 9 565 9 777 -212
Andel i kommunal skola i Malmö 58,8% 62,4% -3,6%
Andel i fristående skola 37,3% 33,9% 3,4%
Andel i annan kommun 3,9% 3,7% 0,2%

 

Gymnasieskola -

Visa diagram

Antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor minskade med drygt 450 jämfört med föregående år och uppgick under året till 6 935. 19 % av eleverna kom från andra kommuner. Andelen sökande till högskoleförberedande program är fortsatt hög medan andelen sökande till yrkesförberedande program minskat. En stor andel sökande till de yrkesförberedande programmen är dessutom obehöriga, vilket ökat behovet av platser inom introduktionsprogrammet. Se diagram Gymnasieskola.

I de fristående gymnasieskolorna ökade elevantalet liksom tidigare år. Andelen elever i friskolor har ökat med 3 % sedan 2011 och uppgår nu till 37 %.  Inför läsåret 2012/2013 minskade dock andelen sökanden med förstahandsval till fristående gymnasieskolors nationella program. Se diagram Gymnasieskola.

Läs mer

Utöver antalet inskrivna elever i gymnasieskola följs uppföljningselever enligt det kommunala uppföljningsansvaret. 1 000 elever är nu registrerade som uppföljningselever. Antalet har ökat med drygt 10 % sedan 2011. Vägledningscentrum kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och följer upp. Könsuppdelade uppgifter saknas för år 2012.

På nationella och specialutformade program inom Malmö stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med slutbetyg ökat med 2,2 procentenheter till drygt 88 %. Könsuppdelade uppgifter finns i dagsläget inte tillgängliga. Andelen elever som uppnått högskolebehörighet har också ökat.

Under året har ett stort antal reformer trätt ikraft inom vuxenutbildningen. Reformerna omfattar bl.a. tillämpning av den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning, nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala och nya betygskriterier.

Gymnasiesärskolans verksamheter på Parkskolan, Tuborgsgatan, Universitetsholmens gymnasium och Fredsgatan har under året samlokaliseras till nya lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium och integrerats med befintliga program på skolan.

Uppdraget för Ung i sommar är att erbjuda praktikplatser för att förbereda ungdomar 16-19 år inför kommande utbildning och/eller arbetsliv. Ung i Sommar hade 5 199 sökande 2012. 2760 av de sökande var kvinnor d.v.s. 53 % och 2439 män d.v.s. 47 %. Antalet ungdomar som startade på sin sommarpraktik var cirka 2 500. Av dessa var 52 % kvinnor och 48 % män. Ung i Sommar samarbetade med 714 olika arbetsplatser.

Sommarskolan erbjuder under två veckor, gymnasieelever som inte uppnått målen, möjlighet att få undervisning under sommaren för att efter prövning kunna få ett högre betyg. Totalt genomförde 242 elever sommarskolan. Totalt godkändes 34,3 % av kursdeltagarna i grundskolekurserna. Av 37 flickor godkändes 27 %, och av 33 pojkar godkändes 42,2 %. Totalt blev 66,9 % av eleverna godkända i gymnasiekurserna. Av de 105 flickor som deltog var det 65,7 % som blev godkända och av de 67 pojkar som deltog var det 68,7 % som blev godkända.

Malmö arrangerade Yrkes-SM under 2012. Detta som ett led i att informera ungdomar och föräldrar om yrkesprogrammens möjligheter samt att öka blivande elevers intresse att välja yrkesutbildningar.

Stäng

Kultur och fritid

Kulturnämnd

Kulturnämndens nettokostnad uppgick till 324 Mkr vilket är en ökning med 4 % jämfört med 2011. Ändrade redovisningsprinciper gällande i anspråkstagande av fondmedel för inköp av konst påverkade nämndens nettokostnader positivt.

Kulturnämnden strävar efter att öka tillgängligheten till verksamheterna. Under året har Stadsbiblioteket, Malmö Museer och Malmö Konstmuseum försökt öka tillgängligheten genom generösare öppettider. Framförallt på museerna har besöksantalet ökat stort. Malmö museer ökade före sommaren öppettiderna med 11 timmar i veckan. Könsuppdelad statistik av besöksantal är inte tillgänglig för år 2012.

Antal besökare per kulturinstitution 2012 2011 Förändring
Malmö stadsbibliotek 928 864 934 644 -5 780
Malmö Museer 327 941 269 516 58 425
Malmö konstmuseum 153 001 133 631 19 370
Malmö konsthall 175 998 172 442 3556

 

Läs mer

Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram en kulturstrategi för Malmö. Strategin ska tas fram i samråd med kulturlivet, Malmöborna och staden som organisation.

Satsningen på barn och unga har fortsatt under 2012. Bland annat har en ny avdelning för 9-12 åringar, Balagan, invigts på Malmö Stadsbibliotek.

Kombinerade kultur- och naturbussar har utvecklats med syftet att ge alla stadens barn möjlighet till kultur- och naturupplevelser. Den nya bussen började köra i september, och har trots den korta säsongen haft drygt 8 000 barn och unga som åkt till naturbesöksmål som Torup, Grodans hus i Käglinge och Marinpedagogiskt center vid Ribersborg.

Antalet elever på Kulturskolan har ökat kraftigt 2012 i förhållande till 2011. Totalt har 915 fler elever nyttjat verksamheten. Av antalet deltagare i kulturskolans aktiviteter var 61 % flickor och 39 % pojkar.

Malmö Kulturskola
Antal elever, 7-19 år 2012 2011 Förändring
Malmö kulturskola 6 386 5 471 915

 

Under året har flera akuta, omfattande reparationsarbeten av kulturnämndens lokaler varit nödvändiga att genomföra, däribland omläggning av konsthallens tak och renovering av utställningshallen på Malmö Konstmuseum. Malmö Konsthall var p.g.a. renoveringsarbetet stängt under större delen av sommaren.

Sommarscen Malmö har genomfört sin sjunde säsong med 200 arrangemang för 85 000 besökare.

Stäng

Fritidsnämnd

Verksamhetens nettokostnad för 2012 uppgick till 346 Mkr vilket är en ökning med 4 % jämfört med föregående år.

Under 2012 invigdes fyra nya konstgräsplaner: Mariedals IP, Oxievångs IP, Lindängens IP och Limhamns IP. Därmed uppgår antalet konstgräsplaner till 14 stycken. Ytterligare en var planerad vid Sorgenfri IP, men den blev senarelagd eftersom den måste omprojekteras så att kringliggande träd kan stå kvar.

Läs mer

Nämnden genomförde åtgärder för att ge ridverksamheten i Malmö bättre förutsättningar. Vid de två kommunala ridanläggningarna, Hyllie Boställe och Skogsholms ridanläggning, tar kommunen numera ett större ansvar för bl.a. planerat underhåll. Därmed kan rid-föreningarna koncentrera sig mer på att bedriva ridskoleverksamhet. Kommunen tog också över föreningarnas byggnader vid dessa två anläggningar och det eftersatta underhållet vid anläggningarna åtgärdades.

Två nya bidragsformer infördes. Det ena bidraget, Stipendiet Fritidsexpressen, är till för att stimulera spontana aktiviteter och kan ges till Malmöborna för fritidsaktiviteter eller projekt utan att de tillhör någon befintlig föreningsverksamhet. Det andra bidraget är ett startbidrag för nyregistrerade barn- och ungdomsföreningar.

Trots ett antal driftstörningar ökade antalet besökare på Aq-va-kul med 10 000 besök, vilket medförde en positiv intäktsutveckling med 350 tkr. Det totala antalet besökare var 216 000 exklusive föreningsbesök. Föreningsbesöken uppgick till cirka 200 000.

En gräshandbollsturnering, Malmöspelen, arrangerades på Bulltofta rekreationsområde med Dalhems IF och LUGI Handboll som arrangörer. Denna första gång var spelen en endagarsturnering med 151 deltagande lag, varav majoriteten var flicklag.

Stäng

Fritidsnämnden - Registrerade föreningar -

Visa diagram

Bland nämndens bidrag till att göra Malmö till en populär besöksstad kan nämnas sommarkonserten med rocklegenden Ozzy Osbourne på Malmö Stadion med nästan 17 000 åskådare.

Utdelningen av minnesplattor på Idrottens Walk of Fame på Stadiontorget blev extra uppmärksammat 2012 då Zlatan Ibrahimovic förärades en minnesplatta.

Antalet registrerade föreningar hos fritidsförvaltningen uppgick till 530 per 31 december 2012 vilket är i nivå med föregående årsskifte. Antalet bidragsberättigade föreningsaktiviteter ökade med 1,5 %.

Vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg

Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 977 Mkr (exklusive ekonomisk hjälp), vilket var 34 Mkr eller 4 % mer än föregående år.

Läs mer

Jämfört med föregående år skedde inga dramatiska förändringar av antal dygn på institution eller i familjehem. Antalet individer som under året fick dessa insatser var också i nivå med föregående år, cirka 1 200. Denna siffra avser unika individer, d.v.s. en person som haft flera insatser under året har endast räknats en gång oavsett antal insatser. Siffran finns i dagsläget inte fördelad på kvinnor och män/flickor och pojkar.

Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell. Uppgifter om årsplaceringarnas (vårddygnens) fördelning på kvinnor och män/flickor och pojkar finns inte i dagsläget. (Årsplacering = Totalt antal vårddygn/365).

Hem för vård och boende (HVB) samt familjehemsplaceringar

2012 2011 Förändring
Antal externa årsplaceringar:
HVB vuxna 85 83 2
HVB barn/ungdom 77 84 -7
Antal interna årsplaceringar:
HVB vuxna 41 39 2
HVB barn/ungdom 7 10 -3
Antal familjehemsplaceringar:
Familjehem vuxna 26 31 -5
Familjehem barn/ungdom 316 312 4
Kostnad per plats:
HVB extern, vuxna 689 100 kr 698 200 kr -9 100 kr
HVB extern, barn/ungdom 1 065 500 kr 1 063 100 kr 2 400 kr
Familjehem vuxna 200 108 kr 181 500 kr 18 608 kr
Familjehem barn/ungdom 230 000 kr 212 600 kr 17 400 kr

 

Södra innerstadens individ- och familjeomsorg fick som första offentliga verksamhet ta emot Svenska Lean-priset. Lean är ett förhållningssätt som bygger på medarbetarnas aktiva delaktighet och medverkan i verksamhetsförbättringar.

Stäng

Hemlöshet -

Visa diagram

Hemlöshet

Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg ingår arbetet med hem- och bostadslösa. Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 173 Mkr, vilket är en ökning med 13 % jämfört med 2011. I genomsnitt har totalkostnaden ökat med 14 % per år de senaste fem åren. Se diagram Hemlöshet.

Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet hemlösa uppgick till 997 vuxna personer, varav 322 kvinnor och 675 män. Antalet har minskat med 42 personer jämfört med föregående år. Antalet barn i hemlösa hushåll var 231, vilket var 9 färre än 2011. Se diagram Hemlöshet.

Läs mer

Personer som är hemlösa kan genom individ- och familjeomsorgen få hjälp med tillfälliga boendelösningar som t.ex. hotell eller dygnsboende. Vid mer långvarigt behov kan hjälp ges till lägenhet med andrahandskontrakt. Sammantaget ökade antalet boendedygn med 4 % jämfört med 2011. Det totala antalet boendedygn var 1 108 800, vilket motsvarar i genomsnitt drygt 3 040 individer per dygn eller cirka 1 % av Malmös befolkning.

Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell:

Boende för hemlösa

2012 2011 Förändring
Antal boendedygn…
- i lägenheter 850 800 827 200 23 600
- på hotell 69 100 40 500 28 600
- på dygnsboende 188 900 197 400 -8 500
Totalt 1 108 800 1 065 100 43 700
Kostnad per boendedygn…
- i lägenheter 42 kr 44 kr -2 kr
- på hotell 412 kr 366 kr 46 kr
- på dygnsboende 576 kr 515 kr 61 kr
Totalt 156 kr 144 kr 12 kr

 

Ökningen av antalet boendedygn på hotell kan till viss del förklaras med att camping och bed & breakfast omklassificerats från kategorin dygnsboende till hotell, vilket också förklarar minskningen av boende i dygnsboende.

Kostnaden per boendedygn ökade med drygt 8 %, vilket hänger samman med att en relativt stor andel av ökningen av boendedygn har skett i de dyrare boendeformerna, dygnsboende och hotell.

Stäng

Vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning

De senaste åren har kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning ökat allt mer. De totala nettokostnaderna för hela vård- och omsorgsområdet uppgår för 2012 till 3 485 Mkr, vilket är en ökning i förhållande till 2011 med 3,8 %.

Diagrammet till höger (Vård och omsorg) visar nettokostnaderna inom ramen för stadsdelarnas befolkningsansvar (exklusive anslagsfinansierad verksamhet) de senaste fem åren. Här syns tydligt en ökande förändringstakt i nettokostnaderna de senaste två åren.

Vård och omsorg -

Visa diagram

Omsorg om äldre

En av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom vård och omsorg är utvecklingen inom äldreomsorgen. Andelen av befolkningen i åldrarna 65 år och äldre med någon form av insats är relativt oförändrad 2012, då den uppgick till 19,5 %, i förhållande till 2011, då den uppgick till 19,7 %. Det totala antalet vårdtagare över 65 år som får insats i ordinärt eller särskilt boende har dock ökat med 25 personer. I genomsnitt under 2012 omfattades drygt 9 200 personer av äldreomsorgen, varav 77 % hade insats i ordinärt boende och 23 % hade insats i särskilt boende. Av vårdtagarna med insatser i ordinärt boende var 71 % kvinnor och 29 % män och av vårdtagarna med insatser i särskilt boende var 74 % kvinnor och 26 % män.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet vårdtagare i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt respektive särskilt boende.

Totalt sett är förändringarna i antal vårdtagare mellan åren relativt små och varierar med cirka 1 % från ett år till ett annat. Sett till åldersstrukturen hos de vårdtagare som har insatser är dock förändringarna mer märkbara. Liksom visas i diagramet har andelen vårdtagare inom åldersgruppen 90 år och äldre ökat stadigt sedan 2009 och uppgår 2012 till 27 %. Fördelat mellan de två insatsformerna 2012 utgör andelen 90 år och äldre 24 % av vårdtagarna i ordinärt boende och 38 % av vårdtagarna i särskilt boende. Av vårdtagarna med insatser i åldersgruppen 90 år och äldre var 78 % kvinnor och 22 % män.

Läs mer

Kostnaderna för insatser till äldre uppgår för 2012 i genomsnitt till 252 tkr per vårdtagare – 158 tkr per vårdtagare i ordinärt boende och 569 tkr per vårdtagare i särskilt boende. Kostnadsutvecklingen per vårdtagare följer samma mönster som den totala nettokostnadsutvecklingen och har ökat med drygt 2 % i genomsnitt per år de senaste fem åren.

Antal årsplatser inom korttidsvård som nyttjats under året har ökat i förhållande till föregående år, från 270 årsplatser 2011 till 281 årsplatser 2012. Trenden de senaste fem åren är dock en minskning av antalet årsplatser med i genomsnitt 2,3 %. I flera stadsdelar har året inletts med ett ökat nyttjande av korttidsplatser med höga kostnader som följd. Åtgärder i form av alternativa insatser såsom förstärkt hemtjänst har dock gett effekt och hämmat utvecklingen totalt sett. Antalet årsplatser för utskrivningsklara patienter, som sjukvården debiterat stadsdelarna, minskade från fem platser 2011 till två 2012.

Stäng

Omsorg om personer med funktionsnedsättning

Även inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning märks en utveckling som bidrar till kostnadsutvecklingen inom vård- och omsorgsområdet. Det genomsnittliga antalet personer som har insats enligt SoL har minskat med i genomsnitt 3 % de senaste åren och uppgår 2012 till totalt 674. Av brukarna med insatser enligt SoL var i december 49 % kvinnor och 51 % män.

Antalet brukare med insatser enligt LSS ökar dock i samtliga insatsformer, se diagrammet LSS nedan. Värt att notera är också att antalet äldre som bor i bostad med särskild service enligt LSS ökat med i genomsnitt 10 % de senaste fem åren och uppgår 2012 till 95 personer. De äldre i LSS-bostad är en relativt ny grupp brukare som ställer andra krav på kompetens hos personalen i gruppbostäderna. Det har också uppkommit en ökad efterfrågan på bostad med särskild service enligt LSS för barn. Av brukarna med insatser enligt LSS var i december 43 % kvinnor och 57 % män.

LSS -

Visa diagram

Efterfrågan på LSS-bostäder är fortsatt hög och utbyggnaden är därför en fortsatt prioriterad fråga. Under 2012 har det nyproducerats 56 LSS-lägenheter. Samtidigt har flera icke fullvärdiga och icke ändamålsenliga LSS-bostäder lagts ner, vilket ger en nettoökning för helåret med totalt 44 lägenheter. Den 31 december 2012 väntade 32 personer på bostad med särskild service enligt LSS, varav 14 personer väntat längre än tre månader. Under året har 156 lägenhetsanvisningar gjorts och 115 personer har tackat ja till anvisad lägenhet. Antalet externa placeringar uppgick 2012 till 16, vilket är samma nivå som 2011. Externa placeringar kan ske i väntan på erbjudande om plats i Malmö eller när brukarens särskilda behov av insatser i boendet ej kan tillgodoses i Malmö stads bostadsbestånd.

Läs mer

Den höga efterfrågan på LSS-bostäder syns även i kostnadsutvecklingen. De totala kostnaderna för placeringar såväl inom Malmö som utanför (så kallade externa placeringar) uppgick för 2012 till 589 Mkr, vilket är en ökning med 8,9 % i förhållande till 2011.

Som visas i diagrammet LSS till höger över antal brukare i olika insatser ökar även antalet inom daglig verksamhet, med ökade totala kostnader som följd. Totalt uppgick kostnaderna för daglig verksamhet till 125 Mkr 2012, vilket är en ökning med 4 % i förhållande till 2011. Även antalet ärenden med assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (tidigare LASS) fortsatte öka 2012 till 413 ärenden till en totalkostnad om 118 Mkr. Antalet ärenden med assistansersättning har ökat med totalt 15 % de senaste fyra åren.

Stäng

Ekonomisk hjälp

Ekonomisk hjälp består av försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och introduktionsersättning till nyanlända flyktingar och invandrare enligt lagen om introduktionsersättning. Genom lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som trädde i kraft 2010, förändras kommunens och statens ansvarsområden. Bland annat tar staten över ansvaret för ersättning till i lagen definierad målgrupp. Kommunens utbetalning av introduktionsersättning började successivt fasas ut från och med december 2010.

Ekonomisk hjälp -

Visa diagram

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick försörjningsstöd eller introduktionsersättning uppgick till 9 205 under 2012, vilket var en ökning med i genomsnitt 186 per månad.  Ökningen av försörjningsstödshushåll var större än den planenliga minskningen av hushåll som fick introduktionsersättning.

Den genomsnittliga tiden för mottagande av försörjningsstöd under 2012 var 7 månader och 10 dagar, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter den senaste femårsperioden. Se diagram Ekonomisk hjälp.

Ekonomisk hjälp, bruttokostnad -

Visa diagram

Andelen av hushållen som mottog försörjningsstöd 10 månader eller längre under 2012 var 45 %. Detta är en ökning med 7 procentenheter de senaste fem åren. Se diagram Ekonomisk hjälp.

I diagrammet till höger, Ekonomisk hjälp bruttokostnad, visas fördelning av bruttokostnaden för försörjningsstödet på hushållstyper.

Läs mer

Socialstyrelsens statistik från 2011 visar att andelen biståndsmottagare i befolkningen var 9 % i Malmö, vilket är i nivå med de fyra föregående åren. Av Sveriges 290 kommuner var det fyra som hade en större andel biståndsmottagare i befolkningen än Malmö.

Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 7 971 kr, vilket var en ökning med 317 kr eller 4,1 % jämfört med föregående år.

Kostnaderna för ekonomisk hjälp ökade med 51 Mkr (6 %) mellan 2011 och 2012. Sedan 2007 har kostnaden ökat med i genomsnitt 7 % per år. Av årets ökning på 51 Mkr beror 34 Mkr på högre genomsnittlig kostnad per hushåll och månad och 18 Mkr på ökad ärendemängd. Den högre kostnaden per ärende beror i stora delar på inflationsuppräkning av den s.k. riksnormen, men även på att den genomsnittliga biståndstiden per hushåll ökar.

Ekonomisk hjälp, Mkr
2012 2011 Förändring
Försörjningsstöd 859,4 770,4 89,0
Introduktionsersättning 21,1 57,9 -36,8
Övriga kostnader/intäkter -14,2 -13,0 -1,2
Totalt 9 019 8 305

 

Stäng

Integration och arbetsmarknad

Sysselsättning och arbetsmarknad

Arbetsmarknaden har haft en svag tillväxt och arbetslösheten i Malmö låg även under 2012 kvar på en hög nivå och ökade något jämfört med 2011. Som följd av den höga arbetslösheten ökade även antalet hushåll med försörjningsstöd liksom utbetalt belopp. Såväl Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kvarligger på motsvarande eller något högre nivå under 2013. Även den danska arbetsmarknaden som under några år varit ett viktigt komplement för skånska arbetssökande är svag, något som visat sig i minskning av arbetspendlingen från Malmö till Danmark.

Läs mer

SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, redovisar för 2012 en sysselsättningsgrad i Malmö på 72,1 % för åldersgruppen 20-64 år att jämföra med 73 % för 2011 och 75,3 % 2010. Nedgången återspeglar svårigheten för arbetslösa i Malmö att komma ut på arbetsmarknaden.

Det sammanräknade antalet arbetslösa Malmöbor inskrivna hos Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, uppgick i december 2012 till 20 107 personer, 8 540 kvinnor och 11 567 män, motsvarande 14,5 % av arbetskraften. Motsvarande siffror för ungdomar, 18-24 år, var 3 677 personer, 1 502 kvinnor och 2 175 män, motsvarande 23,3 % av arbetskraften. I Malmö deltog 1 489 personer i tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin i slutet av 2011, en ökning med 323 personer jämfört med föregående år.

Under 2012 deltog 5 668 personer, 2 527 kvinnor och 3 141 män, i Malmö stads arbetsmarknadsinsatser inom JobbMalmö, inklusive nyanlända med introduktionsplaner. Av 3 658 deltagare som avslutade insatser 2012 gick 2 850, varav 1 236 kvinnor och 1 614 män, till arbete, arbetssökande eller studier, eller fick sitt rehabiliteringsbehov klarlagt.

Stäng

Flyktingmottagande

Antalet hos Invandrarservice mottagna flyktingar ökade från 661 år 2011 till 856 år 2012. De nyanlända flyktingarna kommer främst från Afghanistan, Irak, Syrien, Somalia. Även gruppen statslösa är stor.

Läs mer

Under 2012 avslutade 358 personer, 162 kvinnor och 196 män, introduktionsplaner inom JobbMalmö. Av dessa gick 46, 15 kvinnor och 31 män (13 %) till arbete och 151, 75 kvinnor och 76 män, (42 %) till studier, tillsammans 55 % att jämföra med 50 % föregående år. Till dessa kommer 61, 18 kvinnor och 43 män, (17 %) som gått till fortsatt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Antalet ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige fortsatte under året att öka jämfört med tidigare år. Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige under 2012 gjorde 43 % det i Malmö. Malmö tog emot 1 540 asylsökande ensamkommande barn varav 90 var flickor och 1 450 var pojkar. 50 ensamkommande barn fick permanent uppehållstillstånd i Malmö, varav 43 var pojkar och 7 flickor. Verksamhetsområdet ensamkommande barn finansieras genom återsökning av medel hos Migrationsverket.

Migrationsverket har haft svårigheter att hitta anvisningsplatser för de ensamkommande barnen vilket lett till att flera av dessa barn stannat i Malmö under handläggningen av asylansökan. Målgruppen är ny för Malmös verksamhet och under året har kontinuerliga anpassningar gjorts för att hitta adekvata boendelösningar även till dessa barn.

Stäng

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen erbjöd under 2012 sammanlagt 7 060 utbildningsplatser, knappt 300 färre än året innan (inom parentes antal platser 2011): 47 (46) helårsplatser inom särskild utbildning för vuxna, 3 499 (3 316) helårsplatser inom utbildning i svenska för invandrare, 893 (969) helårsplatser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt 2 621 (2 986) helårsplatser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det som avses är helårsplatser och inte individer. Uppgifter om könsfördelning på helårsplatserna finns inte. Utvecklingsarbete av statistikframställning pågår.

Läs mer

Kombinationer av sfi och yrkesutbildning med branschföreträdare ses som ett bra alternativ. Verksamheten kring hotelltalanger har fallit mycket väl ut och av 19 deltagare har 14 gått till arbete. Arbetet med att utveckla denna typ av utbildningskombinationer fortsätter, bland annat har 10 unga män utan fast förankring på arbetsmarknaden påbörjat ”plåttalang” varav 6 har löfte om anställning.

Stäng

Områdesprogrammen

Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig satsning för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Beslutet om programmen togs av kommunstyrelsen 2010 och involverar alla Malmös förvaltningar. De fem prioriterade områdena är Herrgården, Holma/Kroksbäck, Lindängen, Segevång och Södra Sofielund/Seved. Områdesprogrammen innebär ett åtagande för alla Malmö stads förvaltningar, i tid och resurser, där de insatser som visar sig effektiva kan skalas upp och spridas till fler stadsdelar.

Till toppen