Miljöredovisning 2012
“Beräkningarna visar att tydliga värden kan skapas till följd av arbetet med Malmö stads miljömål.”

Miljöekonomi

Malmö stads fyra övergripande miljömål visar hur Malmö ska bli en hållbar stad 2020. För att uppnå målen kommer det att krävas stora förändringar och investeringar. Omställningen är kostsam, men kan också leda till stora vinster och värden för staden och malmöborna.

För att vi ska kunna fatta bra beslut och göra nödvändiga ekonomiska prioriteringar krävs det noggranna miljöekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar. Dessa beräkningar gör det lättare att genomföra åtgärderna i Handlingsplanen för klimat- och miljöarbetet i Malmö. Arbetet med de miljö- och samhällsekonomiska beräkningarna påbörjades 2012. Delar av det arbetet presenteras här (1).

AMBITIONEN ÄR ATT under 2013 hitta ännu bättre metoder och system för miljövärdering och miljöledning. Dessa ska integreras med stadens ekonomiska styr- och uppföljningssystem, t ex med hjälp av uppföljningsverktyget Stratsys.

Beräkningarna visar att tydliga, kvantifierbara värden kan skapas till följd av arbetet med Malmö stads miljömål. Det inledande arbetet visar värdet av att minska energianvändningen, minska koldioxidutsläppen och öka andelen cykelresor. Beräkningarna ger också en första uppskattning av de arbetstillfällen som ombyggnadsprojekt kan ge.

Den miljöekonom som ska anställas på stadskontoret under 2013 kommer att göra ett mer fördjupat arbete inom detta område.

Samhällsekonomiska effekter på olika nivåer

Värdet av ett genomgripande miljöarbete kommer att ge effekter på flera nivåer i samhället.

Globalt

En global uppvärmning påverkar alla länder i världen. De fattigaste länderna och människorna drabbas tidigast och hårdast, trots att de har bidragit minst till klimatförändringarna. Den globala uppvärmningen påverkar tillgången till vatten, matproduktion, hälsa och miljö. Genom att minska koldioxidutsläppen kan den negativa effekten bli mindre.

Om Malmö når sina klimatmål för år 2020 och år 2030 skulle den ekonomiska nyttan globalt sett värderas till 38,6 miljarder kronor.

I det här fallet är värderingen av koldioxidutsläppen grundad på samma antaganden som i den så kallade Sternrapporten, framtagen av Nicholas Stern på uppdrag av den brittiska regeringen 2006.

Lokalt

Om Malmö når målet att bli Sveriges klimatsmartaste stad och att skapa framtidens stadsmiljö kommer det att generera stora samhällsekonomiska värden. En minskning av fossil förbränning ger inte bara minskade växthusgasutsläpp, utan minskar också andra luftföroreningar som svaveldioxid, kvävedioxid och partiklar. Med renare luft i staden och regionen minskar de negativa miljö- och hälsoeffekterna. En halvering av Malmös energianvändning skulle, om den exempelvis bidrog till stängningen av ett kolkraftverk i Köpenhamn, ha ett samhällsekonomiskt värde av 1,8 miljarder kronor årligen1. Detta värde visar sig t.ex. genom minskad försurning och förbättrad hälsa hos invånarna i regionen.

Om fler malmöbor tar cykeln istället för bilen får det också positiva hälsoeffekter. Människor som cyklar dagligen är både friskare och lever längre. Detta är positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för vård och sjukfrånvaro. Malmö stad har som mål att till år 2020 öka andelen resor med cykel med 30 procent. Om detta nås innebär det att tre dödsfall på grund av fysisk inaktivitet kan undvikas varje år i Malmö. Kombinerat med färre fall av diabetes och högt blodtryck, samt färre sjukdagar kan samhällsbesparingen uppskattas till drygt 90 miljoner kronor årligen (1).

Kommunen använder i dagsläget stora mängder energi i sin verksamhet. Målet är att halvera energianvändningen till år 2030. Detta skulle med 2030 års energipriser innebära en besparing på 123 miljoner kronor årligen för Malmö stads verksamheter. Denna besparing motsvarar ca. 250 heltidsanställda lärare (räknat på en kostnad på 500 000 kronor per lärare och år). Vidare skulle kommunen kunna finansiera investeringar i energieffektivitet och i framtiden få pengar över till annan verksamhet.

Grön tillväxt

För att uppnå stadens miljömål kommer det krävas en rad investeringar. Investeringarna kommer resultera i fler jobb, både inom energieffektivt byggande och i andra delar av miljöteknikområdet, den s k cleantechsektorn. En storskalig energieffektiv ombyggnad av Lindängen, som planeras inom projektet Bygga-om-dialogen, skulle innebära investeringar runt en miljard kronor och skapa ca. 600 årsarbeten inom byggsektorn. En förgasningsanläggning för biogasproduktion i Norra hamnen skulle skapa uppskattningsvis 246 årsarbeten i och kring anläggningen i driftskedet. Till detta kommer själva byggfasen, som inte är medräknad i siffrorna.

Beräkningar från Köpenhamn visar att potentialen för grön tillväxt i regionen är mycket stor. Arbetskraftens produktivitet är enligt en undersökning 40 procent högre i den danska gröna sektorn än i den danska ekonomin i övrigt. EU-kommissionen räknar med att det skapas runt 1,5 miljoner arbetstillfällen genom ökad efterfrågan på gröna lösningar fram till år 2050. Malmö har stora möjligheter att vara ledande i denna utveckling. I Malmö finns många framgångsrika företag som har profilerat sig inom cleantech och enligt SCB:s statistik ökade antalet anställda inom miljösektorn mellan 2003 och 2009 i Malmö med 40 procent. Malmö hade 80 procent fler anställda per invånare i miljösektorn jämfört med Stockholm och nästan 30 procent fler än i Göteborg år 2009.

Medborgaren

Stigande energipriser påverkar privatekonomin. För en genomsnittsfamilj i en lägenhet i Malmö kommer energikostnaderna enligt Energimyndighetens prognoser att öka med 25 % från 2010 års nivå till år 2030. Detta motsvarar en ökning från 24 000 till 30 000 kronor per år. Genom energieffektivisering är det möjligt att motverka detta.

Om familjens hus energieffektiviseras med 35 %, drivmedelskostnaderna sänks med 30 % genom minskad bilkörning och ökad cykling och familjen samtidigt minskar sin elanvändning i hushållet med 10 %, kan de spara drygt 8 000 kronor per år 2030. Samtidigt bidrar familjen till att förbättra både miljön och den egna hälsan. I detta exempel är endast prisökningar baserade på marknadsfaktorer medräknade. Om energi- och koldioxidskatterna höjs blir besparingen för den enskilde ännu större.

Ekosystemtjänster

Människan och samhället är i grunden helt beroende av ekosystemtjänster i olika former. Dessa brukar definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Som exempel räknas binas pollinering av växter som en ekosystemtjänst, eftersom människan och samhället direkt drar nytta av binas arbete i form av större skördar.

För att nå Malmös miljömål och för att skapa en, i alla avseenden, hållbar stad är det nödvändigt att vi förstår och tar tillvara på de ekosystemtjänster som finns tillgängliga. Tyvärr underskattas, eller negligeras, dessa tjänster ofta vid planering, exploatering och ekonomiska beräkningar.

Under 2012 har ett arbete påbörjats med att beskriva och kvantifiera några ekosystemtjänster i Malmö. Till exempel pågår arbetet med att värdera de enorma blåmusselbankar som finns mellan Malmö och Köpenhamn. Dessa musslor renar vattnet på alger och gifter och bidrar på så sätt till en bättre vattenkvalitet i Öresund. De utgör även föda för stora populationer fisk och sjöfågel.

Vidare har arbete inletts med att kartlägga urbana ekosystemtjänster. Detta arbete ska fortsätta under 2013 och 2014 och även inkludera värdering av ekosystemtjänster och framtagande av planeringsverktyg. Detta för att bättre kunna tillvarata och stärka ekosystemtjänster i samband med stadsplanering.

Klimatanpassning

Att inte anpassa samhället till ett förändrat klimat kan bli kostsamt. I juli 2011 föll under några timmar ett våldsamt regn över Köpenhamn som orsakade skador för mer än sju miljarder danska kronor. En stor del av dessa skador hade kunnat undvikas med bättre lösningar för omhändertagande av dagvatten. Köpenhamns kommun har därför nyligen beslutat att satsa ca. fyra miljarder danska kronor på klimat-anpassningsåtgärder för att förebygga liknande skador framöver. Det finns ett mycket stort intresse i Danmark för de lösningar för hållbar dagvattenhantering som gjorts i Malmö, framförallt i Ekostaden Augustenborg. Liknande lösningar görs nu i Köpenhamn och på flera andra ställen.

Det är sannolikt att vi i framtiden får vänja oss vid ännu mer extrema vädersituationer i form av skyfall, hård vind, stark värme och höga vattennivåer. Det finns stora ekonomiska värden att skydda i Malmö. Enligt ett underlag från stadsbyggnadskontoret från år 2008 finns det byggnader i ett kustnära läge i Malmö värderade till 17 miljarder kronor (2).

Det är ekonomiskt klokt att utöka de klimatanpassningsåtgärder som arbetas fram i Malmö. Gjorda på rätt sätt kan de också bidra till en god stadsutveckling.

Ett arbete som har påbörjats är det kring Risebergabäcken, där en ekologisk dagvattenhantering har anlagts. Detta bidrar inte bara till att minska risken för erosion och översvämning, utan har även tillfört biologiska och rekreativa värden.

 

I Köpenhamn står grön omställning och grön tillväxt också högt på agendan. Köpenhamn har som mål att 2025 bli världens första klimatneutrala huvudstad.

Arbetet drivs på flera fronter, både med transporter, energieffektivisering, förnybar energi och åtgärder som bidrar till hållbarare konsumtion och livsstil. Detta gör att det finns stora möjligheter till samarbete över sundet för att göra Öresundsregionen till ett globalt centrum för grön tillväxt.

Köpenhamns kommun räknar med att 25 000 personer för tillfället arbetar i 6 000 företag i den gröna sektorn i Storköpenhamn. Totalt sett räknar den danska huvudstaden med att de satsningar som ska genomföras för att uppnå målet 2025 kommer att skapa ytterligare 28 500 – 35 000 årsarbeten.

Några exakta siffror finns ännu inte för Malmö, men Köpenhamns beräkningar visar att potentialen är stor för att skapa arbetstillfällen genom den gröna omställningen.

 

Källor:

Københavns Kommune (2012): KBH 2025

Damvad (2011): Green Growth in Copenhagen

Till toppen