Miljöredovisning 2012
“Avfallet ska återvinnas samt hållbar konsumtion och livsstil.”

I Malmö är det lätt att göra rätt

AVFALLSMÄNGDERNA ÖKAR ÅTERIGEN i Malmö och trenden måste nu vändas varaktigt. Det avfall som ändå uppstår måste nyttiggöras på bästa sätt exempelvis som biogas. År 2011 ökade försäljningen av ekologisk mjölk kraftigt, främst till storhushållen i Malmö.

AVFALLETS MILJÖNYTTA MÅSTE ÖKA. Avfallsmängderna behöver minska och det avfall som uppkommer måste tas omhand på bästa sätt. Detta åskådliggörs tydligt i EU:s avfallstrappa där minimering av avfallet är högst upp och sedan kommer på allt lägre trappsteg återanvändning, återvinning, energiutvinning och deponering. Avfallstrappan visar att ju högre upp avfallet finns desto mindre miljöpåverkan har det.

Ur ett miljöperspektiv är alltså det bästa avfallet det som inte alls uppkommer. Om avfall inte kan förhindras ska så mycket material som möjligt återvinnas. Europeiska kommissionen har definierat flera specifika avfallsflöden för prioritering i syfte att minska deras övergripande miljökonsekvenser.

Restavfall är det avfall som slängs i den vanliga soppåsen. Restavfallet tas omhand genom förbränning på SYSAVs förbrän-ningsanläggning och bidrar därigenom med värme till fjärrvärmesystemet i Malmö och Burlöv. Under år 2011 ökade mängden restavfall som samlades in och uppgick till över 80 000 ton totalt sett i Malmö.

Insamlad mängd restavfall -

Visa diagram

Restavfallsmängden per invånare ökade också och är, efter att ha legat på under 250 kg/invånare, återigen nästan i nivå med 2007-års värde på lite över 270 kg/invånare. Trots de ökande mängderna arbetar Malmö stad aktivt med att avfallsmängderna ska minska och att kunna ta sig uppåt i avfallstrappan. Ett steg i rätt riktning är att malmöborna källsorterar 73,6 kg förpackningar och tidningar per invånare vilket ligger mycket nära riksgenomsnittet på 75,9 kg.

Ett annat viktigt steg är den påbörjade insamlingen av matavfallet i kommunen för utvinning av biogas. De nästan 35 000 ton matavfall som slängs i Malmö varje år kan ge biogas som motsvarar cirka 3,5 miljoner liter bensin.

Ekologisk mjölk -

Visa diagram

DEN SÅLDA MÄNGDEN ekologisk mjölk har ökat alla år sedan mätningarna började år 1997. Under år 2011 ökade försäljningen med mer är 1 miljon liter, där storhushållen stod för merparten av ökningen.

Även andelen såld ekologisk mjölk ökade kraftigt, med nästan fem procent. Så nu är lite mer än en femtedel av all såld mjölk, från Skånemejerier, i Malmö ekologisk.

Läs mer om årets höjdpunkter

Höjdpunkter

  • HÅLLBARA EVENEMANG. Arbetet med hållbara evenemang fortsätter med Malmöfestivalen i spetsen. Under år 2012 arbetade festivalorganisationen, som pilotprojekt, med den nya ISO-standarden hållbara evenemang (ISO 20121) vilken visar hur arrangörer vid planeringen av evenemang kan väva in miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.
  • UNGBO. Idén bakom UngBo 12 var att väcka debatt om bostadsbristen bland unga. En idétävling, arkitekttävling och Sveriges första boutställning för unga fick bostadsmarknadens aktörer att samlas för att ta ett gemensamt ansvar för ett ökat byggande med unga som målgrupp. Arrangerade gjorde Malmö stad i samarbete med byggbranschen.
  • GLOBALA MALMÖ. Under 2012 ordnades en rad aktiviteter under namnet Globala Malmö som fokusdagar i april, nätverk och konferensen Efter Rio +20 i september. Inför 2013 pågår diskussionen om hur projektet ska utvecklas och tas till nästa nivå.
  • UNGDOMAR OCH HÅLLBARHET. Hur bidrar vi till elevers handlingskompetens för hållbar utveckling? Ett exempel är Educamp, stora träffar för elever på båda sidor av sundet med hållbarhet som gemensamt tema. Ett annat är Urban X, ett projekt där man utforskat hur unga kan få inflytande i planeringsprocesser.
  • HÅLLBARA MALMÖ. Malmö är i mycket en föregångare, nationellt och internationellt, för sitt arbete inom hållbar utveckling. Under en vecka i september anordnades fem internationella konferenser inom allt från energi i fastigheter till hållbar upphandling, Sustainability Week.
  • TRIANGELNS BIKE & RIDE. Malmös andra Bike & Ride invigdes vid Triangelns södra stationsuppgång i slutet av år 2012. Anläggningen, som blir större än den vid Hyllie station, rymmer förutom cykelparkering även cykelbutik, verkstad, café samt avgiftsfria toaletter.
  • AVFALLSPLAN 2011-2015. En ny avfallsplan för Malmö stad har antagits med syfte att främja en hållbar stadsutveckling. Planens tre övergripande mål är: det är lätt att välja en hållbar konsumtion, det är rätt att prioritera miljönytta samt det är lätt att göra rätt.

Stäng

Trender, analys och fortsatt arbete

Karin Karlsson - Läs intervjun här

Visa

Karin Karlsson, gatukontoret

- På vilket sätt ska Eurovision Song Contest bli ett grönt föredöme?
Vi ska arbeta strukturerat och med mål som är möjliga att uppnå. Mat, avfall, vatten och transporter prioriteras, men givetvis kollar vi på energifrågan också. Vi kommer att ISO-certifiera oss enligt den nya eventstandarden ISO 20121, och på så sätt kommer vi att arbeta strukturerat. Våra mål ska vara möjliga att uppnå och ambitionen är att arbetet ska vara så konkret som möjligt. Då projektet är internationellt, öppnas många nya kommunikationsvägar, och då är en mycket positiv grej att vi kan starta gröna diskussioner med t.ex. Sveriges Television och EBU, European Broadcasting Union och större sponsorer som t.ex. TeliaSonera. Det kommer kanske inte ge effekt direkt, men kan ge stor påverkan i framtiden.

- Hur arbetar ni för att främja t.ex. miljöanpassade transporter, mindre avfall och mindre farliga kemikalier under ESC?
Vi kommer att ha många konkreta åtgärder för att vara gröna. Vi uppmuntrar självklart till kollektivt åkande till och från arrangemangen både på Arenan och på stan. Så långt det går kommer vi att satsa på material som går att återvinna, och helst ha bemannad källsortering på arrangemangen. Fräscht kranvatten ska marknadsföras framför buteljerat vatten, liksom att hitta fler energisnåla lösningar för våra scener.

- Vad ska schlagerfantasten göra för att minska sin miljöpåverkan under ESC?
Drick kranvatten, ät vegetariskt och åk kollektivt.

- Kan Malmö verkligen bli Europas ”Green Room”?
Absolut! I Malmö finns viljan, idéerna och kompetensen.

Stäng

REGERINGENS INRIKTNINGSMÅL att 25 % av den offentliga konsumtionen skulle avse ekologiska livsmedel år 2010 uppfylldes av Malmö stad och år 2011 uppgick andelen inköpta ekologiska livsmedel till 37 %. Kommunens eget mål är att all mat som serveras i Malmö stad år 2020 ska vara ekologisk.

Malmö stad måste fortsätta arbeta med att redan i upphandlingsskedet få in så mycket ekologiska varor som möjligt i sortimentet. Arbetet med att motivera inköparna, på varje enskild verksamhet, att välja ekologiska varor måste också prioriteras.

INGA FÖRÄNDRINGAR SYNS i trenderna för de farliga ämnen som undersöks, utan de är fortsatt minskande. Arbete pågår med att minska tillförseln av farliga ämnen till avloppssystemet genom mer lokal rening vid industrier samt information till företag bland annat om vad som får släppas ut i avloppet. Målet är att kunna certifiera slammet från avloppsreningsverken så att det kan användas till att gödsla åkrarna.

Ett strategiskt dokument om kemikalier behöver tas fram för Malmö stad med en prioriteringsordning för det framtida ke-mikaliearbetet i hela kommunen och inom alla verksamheter. Dokumentet behöver även ta upp hur arbetet med att hjälpa malmöbon att lätt kunna göra hållbara val ska bedrivas.

UNDER ÅR 2011 har restavfallsmängderna återigen ökat, efter tre år av minskningar, om än små. Arbete med att samla in matavfallet pågår. Under år 2012 började insamlingen i Husie och år 2015 ska alla malmöbor kunna bidra. Målet för Malmö är att år 2015 ska 40 % av matavfallet samlas in och behandlas biologiskt och under år 2011 samlades nästan 9 % in.

Den stora utmaningen för Malmö stad är att arbeta med att minska uppkomsten av avfall. Konsumtionens betydelse för avfallsmängderna måste här lyftas fram. Utsorteringen av avfall som kan nyttiggöras genom omvandling till exempelvis biogas och nya förpackningar måste ökas genom att Malmö stads verksamheter samt alla som bor och verkar i Malmö får bättre tillgång till enkla insamlingssystem. Ytterligare system för återanvändning av produkter behöver tas fram för att minska mängden avfall både inom den kommunala organisationen och i samhället som helhet.

MALMÖ FORTSÄTTER sin målmedvetna satsning på lärande för hållbar utveckling. Tack vare särskilda resurser har projekt som Klimat X, klimatexperiment för unga, Urban X, om ungas inflytande i planeringsfrågor, och Öresundsklassrummet, ett samarbete mellan skolor i Malmö, Lund och Köpenhamn, kunnat genomföras. En annan viktig satsning är ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, som Malmö stad driver tillsammans med Malmö högskola. Globala Malmö, som anordnat aktiviteter under 2011 och 2012, söker nu en ny väg framåt. De kommunala partnerskapen med städer i Namibia och Kina fortsätter. Till internationella samarbeten knyts med fördel även en näringslivsaspekt där det är möjligt. Ett exempel är Malmös samarbete med Hongkong kring hållbar stadsutveckling och med Köpenhamn om grön ekonomi.

Att utforska och lära av och om kopplingarna mellan globala och lokala frågor är en allt viktigare fråga, inte minst i en stad som Malmö där många nationaliteter ska samsas Det är framöver också viktigt att bidra till att skapa ett gott innovationsklimat i Malmö, i linje med nya innovationsstrategin för Skåne. Här blir barn och unga en viktig målgrupp.

FÖRSÄLJNINGEN AV EKOLOGISK MJÖLK och antalet miljöcertifierade anläggningar och företag i Malmö har ökat alltsedan år 1997. Även andelen miljödiplomerade förskolor har ökat det senaste året. Malmöbornas resvanor håller sakta på att förändras. Generellt sett ökar resor med cykel och kollektivtrafik. Arbetet med separata fotgängar- och cykelprogram skapar förutsättningar att ytterligare förändringar kan ske avseende malmöbornas val av färdmedel.

En snabbare förändring från miljöstörande biltrafik till mer miljövänliga transportmedel, såsom gång, cykel och kollektivtrafik, behöver ske i Malmö genom omfördelning av de olika transportmedlens trafikytor. De miljövänliga transportmedlen måste bli mer lättillgängliga och attraktiva för malmöborna genom t.ex. ökad kapacitet i kollektivtrafiken (superbussar och spårvagn) och kvalitetshöjande insatser för gående och cyklister (fotgängarzoner och cykelvägar med förhöjd framkomlighet).

Miljömålets delområden

MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN ÄR

Hållbar upphandling

Användningen av farliga ämnen ska minska

Avfallet ska återvinnas

Malmö – en kunskaps- och innovationsstad

Hållbar konsumtion och livsstil

Stäng

Till toppen