Miljöredovisning 2012
“Staden ska bli renare och tystare. ”

Framtidens stadsmiljö finns i Malmö

PARTIKELHALTERNA ÖKAR LITE under senare år både i gatu- och taknivå. Trafikåtgärder och byggnationer vid Värnhemstorget har visat sig medföra en minskad halt kvävedioxider på Östra Förstadsgatan medan halten ökat något på Lundavägen. Ungefär 175 000 boende i Malmö utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdena.

PARTIKELHALTER MÄTS KONTINUERLIGT i taknivå på Rådhuset i Malmö samt i gatunivå vid Dalaplan. Exponering för luftburna partiklar kan ge negativa hälsoeffekter på både andningsorgan och hjärt-kärlsystemet. I stadsmiljön är trafiken en stor källa till dessa luftburna partiklar. Luftmassan som blåser in från omgivande regioner är en annan viktig källa.

Årsmedelhaler av partiklar -

Visa diagram

Partikelhalterna avseende PM 2,5 (partiklar mindre än 2,5 µm) har, sett som årsmedelvärde i taknivå, varierat mellan 10-17 µg/m3 under hela mätperioden. Detta innebär omkring 50 % av gällande miljökvalitetsnorm som ligger på 25 µg/m3. Dock är halterna något högre i slutet av perioden än i början. Den långsiktiga trenden för halterna av PM 2,5 är att bidraget från de lokala källorna är svagt ökande medan intransporten från omgivande regioner är oförändrad eller minskar något. Det är ännu för tidigt att avgöra om trenden är ihållande eller en tillfällig ökning orsakad av meterologiska förhållanden.

Mätningar pågår även i en mobil mätvagn som under en stor del av året har mätt luftkvaliteten kring Värnhemstorget. Trafikåtgärderna kring torget som genomförts sedan 2006 har inneburit att halten kvävedioxider har förbättrats med 15-20 % på Östra Förstadsgatan genom att trafikmängden minskat med 20 %, visar uppföljande mätningar. På Lundavägen har tidigare tomma tomter bebyggts och skapat ett slutet gaturum med följd att halterna i stället har ökat med 5-10 %.

Trafikbullerexponerade över riktvärden -

Visa diagram

ÅTGÄRDSPROGRAMMET MOT BULLER ses för närvarande över och ett nytt program påbörjas år 2014. Utifrån de bullerkartläggningar som slutfördes år 2007 och 2012 har det gjorts beräkningar/bedömningar av antalet boende som utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdena.

Antalet personer som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena inomhus och utomhus är i stort sett oförändrat sedan år 2007. De skillnader som man kan se beror till stor del på förbättrade och mer noggranna beräkningsmetoder.

Läs mer om årets höjdpunkter

Höjdpunkter

  • HÅLLBARA BOSTADSLÖSNINGAR. Fullrig-garen är ett bostadsområde i Västra Hamnen där tolv byggherrar och Malmö stad har haft ett nära samarbete redan från planeringsstadiet för att utveckla hållbara lösningar. Området är landets största samling av energief-fektiva byggnader och har enbart passiv- och lågenergihus. Det är även det största området i Sverige för insamling av organiskt avfall med avfallskvarnar. Blandade kvarter, gröna ytor, cykelpool, bilpool, solceller, solfångare samt mindre vindkraftverk är ytterligare ex-empel på olika hållbara satsningar i området.
  • HÅLLBARA HILDA. Hos bostadsrättsfö-reningen Hilda på Rosengård i Malmö pågår en unik hållbarhetssatsning som drivs av medlemmarna själva. Den långsiktiga strategin går bland annat ut på att skapa ett klimatsmart och trivsamt boende. Helhetsvisionen omfattar även ekonomisk och social omställning, inte enbart ekologisk. Arbetet omfattar nytt ventilationssystem med värmeåtervinning, renoverade och tillläggsisolerade fasader, solceller på taken, insamling av regnvatten för användning i toaletterna, biodling på taken, odlingsprojekt med barnen m.m. Omställningen kommer på sikt att betalas av minskade kostnader för el, värme, vatten och sophämtning. Projektet syftar dessutom till att öka områdets attraktivitet.
  • ENKLARE TRAFIKBULLERHANTERING. Den miljöstörning som flest människor i Sverige berörs av är trafikbuller. Under år 2012 antogs ”Tillämpningsskrift om trafikbuller” av stadsbyggnadsnämnden i Malmö. Syftet med skriften är att underlätta hanteringen av trafikbuller vid kommunens handläggning av plan- och bygglovsärenden. Den kan även vara till hjälp för byggherrar, arkitekter och akustiker i arbetet med att skapa nya bostadshus.
  • RÅDGIVNING OM BOENDEMILJÖ. I Rosengård har de boende under år 2012, varje måndagseftermiddag, erbjudits möjlighet att diskutera sin boendemiljö och få råd i frågor som rör t.ex. kall bostad, skadedjur, ventilationsproblem, fukt- och mögelskador. Dessutom har man kunnat ”Boka hembesök av en inspektör” då temperatur, luftfuktighet, fuktskador och ventilation undersöks med mätinstrument. Hyresgästen får då också råd av miljöinspektören om vad de själva kan tänka på för en hälsosam boendemiljö.

Stäng

Trender, analys och fortsatt arbete

Tyke Tykesson - Läs intervjun här

Visa

Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret


- Vilka är de övergripande målen enligt förslaget till ny översiktsplanen för hur Malmö ska utvecklas?

De övergripande målen är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra.

- Hur kan vi förtäta Malmö utan att förlora grönska?

Genom att i första hand bygga på platser som inte har gröna värden, och, om det skulle vara nödvändigt att bygga på någon grön yta, arbeta med kompensation på olika sätt. Det kan handla om att plantera fler träd i närheten, anlägga gröna tak eller väggar. I en stad som växer kommer det att behövas mer park, inte mindre.

- Vilken typ av transporter prioriteras i förslaget till Översiktsplan?

Översiktsplanen säger att Malmö ska ha ett trafiksystem som sätter människan i fokus. En god trafikmiljö ska bidra till människors hälsa och säkerhet. Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt och det är dessa trafikslag som ska prioriteras. Därmed kan också Malmös belastning på miljön minskas.

- Vilken del av förslaget till Översiktsplan är du själv mest nöjd med?
Det är en svår fråga att svara på. Jag tror att en av översiktsplanens viktigaste syften är att väga samman olika delar till en helhet och därför är ingen del egentligen viktigare än de andra. Om det av planen framgår hur olika saker hänger samman, och att vi måste arbeta innovativt tillsammans inom kommunen och med andra aktörer, så är jag nöjd.

Stäng

MALMÖ LYFTS OFTA fram som förebild när det gäller hållbar stadsutveckling och antalet studiebesök ligger fortsatt på en hög nivå. Kommunen har inte varit sämre än fyra i den miljö-ranking som tidningen Miljöaktuellt gör årligen. Rankingen har utförts fyra gånger och är tänkt att ge en bild av kommunernas hållbarhetsarbete.

Hållbart byggande behöver prioriteras i hela Malmö. Miljöbyggprogram Syd måste användas och följas upp även på privat mark och inte endast på den kommunalt ägda. Även andra typer av certifieringssystem, såsom Green Building och Breeam, måste slå igenom och användas på bred front inom byggandet i Malmö.

FÖRTÄTNINGSARBETEN PÅGÅR på flera ställen i Malmö. I vissa områden sker komplettering av befintlig bebyggelse; Triangeln och Stadens entré, i andra ska äldre områden omvandlas och en blandad bebyggelse växa fram; Norra Sorgenfri, Norra Kryddgården och i Limhamn. I kollektivtrafiknära områden som norr om Centralstationen och kring Hyllie station planeras och byggs för en tät stadsstruktur.

I nybyggnadsområden måste tillräckliga ytor för grönområden avsättas och gröna värden och kvaliteter prioriteras. Förtätningen av staden innebär en stor utmaning då fler behöver samsas på de kvarvarande ytorna; boende, cyklister, varutransporter m.m. Här måste multifunktionalitet prioriteras i planeringen så att ytorna vid olika tillfällen kan användas på olika sätt, såsom lek, rekreation, transporter m.m.

MALMÖS NYA TRAFIKMILJÖPROGRAM, som antogs under år 2012, har strategier som pekar mot ett mer hållbart transportsystem och tydliga mål för minskat bilanvändande för malmöbor såväl som inpendlare till år 2030. Inrättandet av bil- och cykelpooler i nybyggda hus i Malmö minskar behovet av egen bil och har resulterat i minskad efterfrågan på parkeringsplatser i bostadsområdet. Dieselbilar minskar koldioxidutsläppen men ökar utsläppen av partiklar vilket innebär en försämrad luftföroreningssituation. Vissa åtgärder som genomförts i Malmö för att uppfylla de miljökvalitetsnormer som finns för olika luftföroreningar har lett till en omfördelning av trafiken och totalt sett till en ökning av utsläppen.

Trafikens totala utsläpp av luftföroreningar måste minskas genom att minska bilberoendet och istället öka tillgängligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det pågående arbetet med en övergripande trafik- och mobilitetsplan är ytterst viktigt att prioritera för att kunna erhålla ett hållbart transportsystem i Malmö. Stor vikt måste läggas på utformning av byggnader och av den yttre miljön vid förtätning för att skapa en god boendemiljö.

DE GRÖNA OMRÅDENA i staden minskar successivt då de ofta naggas i kanten vid nybyggnation i befintlig bebyggelse. I Hyllie planeras det för mer grönska och öppen dagvattenhantering med många multifunktionella ytor som kan utnyttjas till olika saker vid olika tidpunkter.

Vid förtätningen av staden är det ytterst viktigt att i första hand värna den parkmark som finns. Om grönytor tas i anspråk för annat ändamål så måste kvaliteten öka på de resterande gröna ytorna. Samtidigt måste mark avsättas för tillräckligt stora parker då forskning visar att storleken på en park är en av dess viktigaste kvaliteter och även en viktig faktor för befrämjande av hälsa. Den framtida staden måste byggas både tät och grön.

ETT STORT TILLSYNSARBETE bedrivs avseende undermåliga boendemiljöer i speciellt två områden i Malmö. På Herrgården i Rosengård har mer än 850 lägenheter renoverats sedan november 2008 och på Seved är över 200 lägenheter åtgärdade sedan maj 2011. Inom projekten Gröna skolgårdar och Gröna utemiljöer pågår arbete med att skapa bättre utemiljöer på skolor, förskolor och olika typer av omsorgsboenden.

Stora resurser krävs kommande år för att komma tillrätta med den dåliga bostads-standarden på Herrgården och Seved men även i andra områden. Behovet av tillsynsarbete avseende boendemiljöer är enormt i stora delar av Malmö. Ett utökat samarbete med stadsdelarna men även med t.ex. sjukvården behövs för att lättare kunna identifiera fastigheter och områden där insatser krävs så att alla malmöbor kan bo i en bra bostad. Ny forskning visar att skillnaderna i hälsa mellan olika inkomstklasser minskar om närheten till grönska ökar. Det är viktigt att gröna och blå värden, t.ex. gröna väggar och vattenytor, läggs till i alla miljöer, befintliga som nya. Detta för att både främja malmöbornas hälsa och öka stadens biologiska mångfald.

Miljömålets delområden

MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN ÄR

Hållbar stadsutveckling

Resurserna ska användas smartare

Staden ska bli renare och tystare

De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

God vistelsemiljö för alla i Malmö

Stäng

Till toppen