Miljöredovisning 2012
“Minskade utsläpp och effektivare användning av energi.”

Sveriges klimatsmartaste stad

KOLDIOXIDUTSLÄPPEN ÄR FORTFARANDE höga och beror under senare år till stor del på gaskraftvärmeverkets drift. Värmeanvändningen i kommunens fastigheter har minskat under den senaste tioårsperioden medan elanvändningen har ökat. Totalt sett har dock energianvändningen i kommunfastigheterna minskat.

UTBYGGNADEN AV DE förnybara energislagen måste öka för att minska luftföroreningarna och leda in staden mot en hållbar energianvändning där vi kan nå miljömålen. Koldioxid från olika förbränningsprocesser står för stora delar av de klimatpåverkande gaser som släpps ut i Malmö.

Koldioxidutsläpp för Malmö -

Visa diagram

Diagrammet visar de koldioxidutsläpp som kommer från verksamheter som finns eller sker inom kommunens geografiska område. Den gröna linjen visar en uppskattning av Malmös målnivå, att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 % räknat från år 1990. Det totala utsläppet av koldioxid ses som en indikator för energianvändningen i staden.

Fram till dess att Öresundsverket driftsattes 2009 visar statistiken att utsläppen har minskat något sedan 1990. År 2009 och 2010 ökade koldioxidutsläppen per invånare i Malmö med totalt 76 % vilket kan tillskrivas det nystartade Öresundsverkets utsläpp. Under år 2011 minskade utsläppen igen vilket till största delen berodde på att Öresundsverket inte var i drift lika mycket som under år 2010.

ENERGIANVÄNDNINGEN I KOMMUNENS fastigheter har minskat med 22 kWh/m2 från år 2001 till 2011. Värmeanvändningen är det som står för minskningen under perioden. Elanvändningen under samma period har däremot ökat i förhållande till medelanvändningen för år 2001-2005.

Statistiken avser total energianvändning, det vill säga summan av el, fjärrvärme, gas och (i de äldre uppgifterna) olja, för de fastigheter som Stadsfastigheter äger/förvaltar. Även de fastigheter som hyrs ut till privata hyresgäster för ej kommunal verksamhet ingår. All data är normalårskorrigerad. Olja används inte längre i Stadsfastigheters fastigheter.

Energianvändning i kommunens fastigheter -

Visa diagram

Malmös målnivå är att energianvändningen ska sänkas med minst 20 procent (från ett medel för år 2001-2005) till år 2020, applicerat på kommunens fastighetsbestånd.

År 2008 övertog Stadsfastigheter förvaltningen av Malmös fritidsanläggningar (sporthallar, idrottsplatser, bad etc.). För dessa finns inga uppgifter om energianvändning före år 2008, vilket orsakar uppgången 2008. Fastigheterna i MKB:s fastighetsbestånd ingår inte i denna statistik och inte heller de lokaler som är inhyrda från privata fastighetsägare.

Läs mer om årets höjdpunkter

Höjdpunkter

  • BOSTADSHUS I HYLLIE. Alla byggherrar måste förhålla sig till de högt ställda förväntningar på hållbarhet som finns i Hyllie. Under 2012 startade bygget av det första bostadshuset med höga miljömässiga ambitioner (9 poäng av 12 möjliga i Miljöbyggprogram Syds ambitionsros). Roth Fastigheter är en av de första aktörerna i landet att erbjuda sina hyresgäster klimatsmarta lösningar i hemmet. Samtliga bostäder utrustas med så kallade smarta hemsystem, klimatsmarta lösningar för värme, kyla och ventilation som tagits fram i samarbete med E.ON. Via en skärm i hallen kan hyresgästerna kontrollera sin energiförbrukning. Solpaneler på taket för uppvärmning av varmvatten, två parkeringsplatser med laddningsuttag för elbilar och ett medlemskap i områdets bilpool är några av klimatsatsningarna utanför bostaden.
  • NY UPPHANDLING AV BILAR. Det kommunala bolaget ViSAB hyr ut fordon till Malmö stads förvaltningar på långtids-leasing eller för en halvdag. Under år 2012 gjorde ViSAB en ny upphandling av lätta fordon med enbart gas- och elbilar. Detta kommer att underlätta för Malmö stad att uppfylla miljöbilsstrategin som innebär att samtliga lätta fordon år 2015 ska vara miljöbilar och till 75 % drivas av biogas, vätgas eller el.
  • SVERIGES CYKELSTAD. För andra året i rad har Malmö blivit utsedd till Sveriges cykelstad (år 2012 tillsammans med Lund) av Cykelfrämjandet som har en ambitiös checklista för detta ändamål.
  • PROGRAM FÖR FORGÄNGARE. Malmö har varit en föregångare i Sverige genom att ta fram ett fotgängarprogram som antogs i april 2012 och arbete pågår nu med att ta fram en åtgärdsplan för ökat gående.
  • FÖRBÄTTRINGAR FÖR CYKLISTER. Under hösten 2012 antogs ett cykelprogram för Malmö som även fick en budget på 400 miljoner för de åtgärder som föreslås.

Stäng

Trender, analys och fortsatt arbete

Anders Elmqvist - Läs intervjun här

Visa

 

Anders Elmqvist, serviceförvaltningen


- Varför satsar vi så mycket på vindkraft i Malmö?

Vindkraften har den största potentialen och den bästa kostnadseffektiviteten av de i dag tillgängliga förnybara energiteknikerna. Eftersom det endast är åtta år kvar tills klimatmålet ska nås, år 2020, måste vi satsa på teknik som vi vet fungerar, och som snabbt kan bidra med stora kvantiteter och är ekonomiskt rimligt. Vindkraft producerar generellt mycket mer el per investerad krona än vad till exempel solceller gör. Dessutom ger vindkraften mest på vintern då behovet är som störst.

- Varför satsar vi så mycket på vindkraft i Malmö?

Vindkraften har den största potentialen och den bästa kostnadseffektiviteten av de i dag tillgängliga förnybara energiteknikerna. Eftersom det endast är åtta år kvar tills klimatmålet ska nås, år 2020, måste vi satsa på teknik som vi vet fungerar, och som snabbt kan bidra med stora kvantiteter och är ekonomiskt rimligt. Vindkraft producerar generellt mycket mer el per investerad krona än vad till exempel solceller gör. Dessutom ger vindkraften mest på vintern då behovet är som störst.

- Är det ekonomiskt rimligt att Malmö stad själva äger vindkraft?

Ja. Ägandet innebär ekonomiskt både risker och möjligheter, precis som alla andra kommunala investeringar. Men med tanke på kommunens högt ställda miljömål, och att inga alternativa medel kan pekas ut till att aktivt bidra till någon större ökning av mängden förnybar el i energisystemet, så bör kommunen vara beredd att ta riskerna och bejaka möjligheterna. Att äga egen vindkraft innebär alltid en viss risk, men det gör även inköp av el då vi är helt utlämnade till marknadens prisförändringar. Kalkyler baserade på långtidsprognoser för elpris visar på en trolig besparing runt 15 – 30 miljoner kronor på 20 år.

- Hur stor del av Malmö stads energibehov kan komma från vindkraft i framtiden?

Eftersom Malmö stad inte ska vara en elleverantör på marknaden, utan producera el för kommunens egna behov, så får inte vindkraftverken producera mer per timme än vad staden använder. All el som produceras utöver vårt eget behov måste matas ut gratis på elnätet enligt gällande regler. Ställer vi som krav att ingen el får skänkas bort, kan vi täcka cirka 25 – 30 procent av Malmö stads elbehov med vindel. Om det längre fram visar sig ekonomiskt försvarbart att skänka bort t.ex. tre procent av vindelen, så kan vi nå cirka 50 procent av Malmö stads elbehov baserat på vindkraft.

 

 

Stäng

ENERGIANVÄNDNINGEN PER PERSON i Malmö har totalt sett inte förändrats speciellt mycket under de senaste tio åren. Däremot kan en liten minskning i kommunfastigheternas totala energianvändning utläsas. Den största och viktigaste pusselbiten för att nå miljömålet om 20 % minskning av energianvändningen till år 2020 är energieffektivisering på alla områden.

Energieffektivisering av både byggnader och transporter måste prioriteras i högre utsträckning både inom Malmö stads egen verksamhet och i arbetet gentemot de som bor och verkar i kommunen. Denna effektivisering måste avse t.ex. modernisering av de tekniska systemen, förbättringar av byggnadsskal samt bättre nyttjande av befintliga installationer. Ett mer systematiskt effektiviseringsarbete behövs inom kommunens fastighetsbestånd. Det kommunala bostadsbolaget måste också gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Ett bredare arbete med energirådgivning riktat mot de större användande sektorerna, hushåll, transporter och industri, behövs. Riktlinjer för vad den lokala klimatkompensationen innebär måste också tas fram.

UTBYGGNADEN AV FÖRNYBARA energikällor sker inte i den utsträckning som behövs, varken inom Malmö stads organisation eller hos andra aktörer. I Malmöområdet är många biogasanläggningar i planerings- och ansökningsskedet och den första kan vara klar tidigast år 2014. Det övergripande arbetet på vindkraftens område går åt rätt håll men byggnationen av fler kraftverk behöver komma igång.

För att nå 2030-målet om att hela Malmö ska försörjas till 100 % av förnybar energi behöver den diskuterade termiska förgasningsanläggningen placeras i Malmö. I annat fall kan klimatmålen för Malmö behöva revideras. Vindkraftsutbyggnaden i Malmö måste prioriteras. Detta kan ske både genom att påskynda processerna inom den kommunala organisationen och genom att i egen regi bygga verk inom både det egna området och i andra kommuner.

KOLDIOXIDUTSLÄPPEN FÖR ÅR 2011 minskade med drygt 18 % jämfört med året innan, vilket beror på en produktionsminskning vid Öresundsverket. Framöver krävs det en minskning på 55 % från 2011 års utsläppsnivå för att målet om 40 % minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska kunna ske till år 2020.

En övergång till fossilfria bränslen behövs både i fjärrvärmesystemet produk-tionsanläggningar och i fordonsflottan. Detta kräver en kraftigt ökad produktion av högkvalitativ biogas inom regionen. Användningen av andra bränsletyper måste också öka inom kommunen, t.ex. etanol, pellets, flis och geotermi. Produktionen av el från energikällor som vind och sol måste också utvecklas kraftigt.

NÅGRA STORA FÖRÄNDRINGAR kan tyvärr ännu inte ses varken när det gäller andel miljöbilar i fordonsflottan, eller malmöbornas val av färdmedel. I Gatukontorets fördjupade resvaneundersökning som görs vart femte år, ses däremot en tydlig minskning av bilresorna, medan cykel- fotgängar- och stadsbussresorna ökade mellan år 2003 och 2008. Anpassningen av hållplatser och gator för de nya superbussarna, som ska tas i drift i slutet av år 2013, har påbörjats i stadsmiljön. Arbetet med de oskyddade trafikanterna har lyfts inom kommunen genom separata fotgängar- och cykelprogram.

Kollektivtrafiken måste ta ytterligare trafikytor i anspråk för egna bussfiler, och framöver för spårväg, för att öka kapaciteten och tillgängligheten i trafiksystemet i Malmö. Biltrafiken däremot behöver minska både i omfattning och i utrymme av samma anledning. Bättre förutsättningar för cyklister och fotgängare måste skapas för att ge en tryggare trafikmiljö. I en framtida tätare stad med fler malmöbor på samma yta behöver dessutom dessa yteffektiva transportslag (cykel och gång) prioriteras ytterligare. Miljöbils- och cykelpooler behöver inrättas i större omfattning för malmöborna.

KOMMUNENS HANDLINGSPLAN för klimatanpassning innehåller viktiga åtgärder för att på lång sikt anpassa samhället till de kommande klimatförändringarna.

Den kommunala organisationen, samhället i stort och malmöborna, måste förberedas på kommande klimatförändringar. Malmö stad måste prioritera arbetet med handlingsplanen för klimatanpassning. Samutnyttjande av ytor behöver ske på olika sätt. Erfarenheter från demonstrationsprojekt i Malmö om klimatanpassning i städer måste tas tillvara och användas i arbetet med att utforma den långsiktigt hållbara staden.

Miljömålets delområden

MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN ÄR

Effektivare användning av energi

Mer förnybar energi

Minskade utsläpp

Omställning av transporter och resvanor

Anpassning till klimatförändringarna

Stäng

Till toppen