Miljöredovisning 2012
“2013 blir ett avgörande år för Malmö i arbetet med att nå de högt satta klimatmålen.”

Varje år sammanställs hur arbetat går med att uppnå Malmös miljömål i den årliga miljöredovisningen

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 antogs av kommunfullmäktige i Malmö stad den 17 december 2009.

Miljöläget i Malmö följs löpande upp på Malmös Miljöbarometer.

Inledning

Inledning

På uppdrag av kommunfullmäktige rapporterar miljönämnden årligen miljöläget i Malmö genom miljöredovisningen.

 

Sveriges klimatsmartaste stad

2013 blir ett avgörande år för Malmö i arbetet med att nå de högt satta klimatmålen. Förslaget till ny översiktsplan för Malmö pekar tydligt ut flera områden som är lämpliga för lokalisering av vindkraft. Nu måste vi ta nästa steg och pröva dessa områden, antingen Malmö stad på egen hand eller tillsammans med privata exploatörer, så att vi kan komma igång med etableringarna. Vindkraften är en nödvändig komponent i den framtida energiförsörjningen, men andra energislag behöver utvecklas parallellt. Dessutom krävs en omfattande energieffektivisering.

Malmö stad satsar helhjärtat på biogas. Tyvärr saknas det idag tydliga, långsiktiga besked om spelregler för biogasmarknaden från nationell nivå och därför har t ex etableringen av storskalig termisk förgasning i Malmö skjutits på framtiden.

Inom Malmö stad måste vi skapa mycket bättre samsyn kring vad vi vill med trafiken i staden. Trafiken påverkar alla malmöbor och berör samtliga nämnder i frågor om t ex trygghet, miljö och näringsliv. Det handlar inte om att vara bilfientlig utan om att fatta rationella beslut om att gång-, cykel- och kollektivtrafik är självklara val för framtidens Malmö.

 

Framtidens stadsmiljö
En prioriterad fråga för det kommande året är att stärka samarbetet med de ambitiösa byggherrar i Malmö som vill gå i täten när det gäller hållbarhet. Tvärt emot signalerna från den nationella så kallade byggkravsutredningen vill vi i Malmö gå längre och även tillämpa Miljöbyggprogram Syd på privat mark. Om vi inte kan ha skarpare krav på kommunal nivå kommer Sverige att tappa tempo inom såväl energieffektivisering som företagsutveckling.

Många miljonprogramsområden i Malmö och andra städer måste renoveras de närmaste åren. Inom Malmö stads så kallade Bygga-om-dialog arbetar vi med att utveckla metoder för ökad energieffektivitet utan att det driver upp kostnader som kan leda till att de boende tvingas flytta. Vi vill under 2013 föra en dialog med stadens seriösa fastighetsägare kring energieffektivisering.

Naturtillgångar brukas hållbart
Malmö ska växa inåt, något som ger nya förutsättningar för den kommunägda åkermarken runt Malmö. Marken behöver inte längre bara förvaltas i väntan på bebyggelse, utan kan skapa nya arbetstillfällen och erbjuda småskalig odling.

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har t ex pekat på vikten av grönska för barnen i förskolan. Här behöver vi prioritera och göra det mesta av de ytor som står till buds. Det är viktigt att vi har grönska med hög biologisk mångfald på olika platser inne i staden och att vi har ett rent grundvatten. Växter och djur i parker, rabatter och dammar bidrar med tjänster som gör livet möjligt att leva. Dessa så kallade ekosystemtjänster är ovärderliga för oss.

Lätt att göra rätt
Att skapa hållbara konsumtionsmönster i Malmö är en knäckfråga. I detta sammanhang är t ex kemikalieanvändningen en mycket viktig del, där hela Malmö stad måste kraftsamla.

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har fått i uppdrag att ta fram nya mått som kan mäta om samhällsutvecklingen verkligen går mot en ökad hållbar stadsutveckling. Våra gamla sätt att mäta utveckling främjar saker som inte gynnar människan på medellång och lång sikt. Det måste vi vända på. Därför försöker vi i årets miljöredovisning sätta siffror på hur ekologisk, ekonomisk och social utveckling går hand i hand. Vi kan inte använda begreppet hållbarhet om vi inte inkluderar samtliga tre dimensioner.

Detta är också en viktig intern ledarskapsfråga för Malmö stad. Ett åtgärdsförslag från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är att om vi ska kunna bli en hållbar stad behöver vi ett nytt förhållningssätt till ledarskap för att få till ett äkta samarbete mellan nämnder och förvaltningar.

Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad

 

Stäng

Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad

Om Malmö stads miljöredovisning 2012


Sveriges klimatsmartaste stad

År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % av förnybar energi.

Läs mer

Framtidens stadsmiljö finns i Malmö

Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.

Läs mer

Naturtillgångar brukas hållbart

Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt.

Läs mer

I Malmö är det lätt att göra rätt

År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, malmöbon som i Malmö stads organisation.

Läs mer

Hallå direktör

Förvaltningsdirektörerna från SDF Kirseberg, Gatukontoret, Fastighetskontoret och VA SYD fick svara på några frågor angående deras arbete med Miljöprogrammet.

Läs mer

Miljöekonomi

För att vi ska kunna fatta bra beslut och göra nödvändiga ekonomiska prioriteringar krävs det noggranna miljöekonomiska och samhällsekonomi...

Läs mer

Malmö stads miljöredovisning 2012

Filstrl: 2 MB

Miljönämnden rapporterar årligen miljöläget i Malmö genom miljöredovisningen. Miljöläget följs löpande upp på Malmös Miljöbarometer.

Ladda ner

Till toppen