Välfärdsredovisning 2012

Sammanfattning

Föreliggande välfärdsredovisning är den elfte i ordningen. Stadskontorets avdelning för samhällsplanering påbörjade våren 2010 en översyn av arbetet med Malmö stads välfärdsredovisning. Detta skulle ske genom att dels göra en koppling mellan välfärds- och tillväxtfrågorna, dels genom att försöka utveckla statistiken ur en kvalitets- såväl som behovsaspekt och dels se hur välfärdsredovisningen i större utsträckning än tidigare skulle kunna bli ett beslutsstöd budgetberedningen och i resursfördelningen.

Läs mer

I maj 2010 kom beslutet om att inrätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö och i september samma år kom beslut om Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö.

Välfärdsredovisningen behöver utifrån ovanstående resonemang utvecklas inom en rad områden, detta gäller såväl innehåll, analys, visualisering och geografisk indelning. Det är viktigt att samtliga områden beaktas både enskilt och tillsammans så att välfärdsredovisningen blir ett beslutsunderlag som verkar för att minska ojämlikheterna i Malmö stad. Välfärdsredovisningen ska också vara ett stöd utifrån vad som framkommit i kommissionens slutrapport. Ett särskilt fokus bör ligga på att använda det index som anses mest lämpligt för att följa utvecklingen över tid och mellan olika grupper och områden.

Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för 2007-2011 är medellivslängden 78,2 år för män och 82,8 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år 2006-2010 (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor).

Medelvärdet för medellivslängden år 2007-2011 varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för både kvinnor och män, 84,3 år respektive 80,1 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74,6 för män och 79,7 för kvinnor.

För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 43 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare.

Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*). De indikatorer som är markerade med två asterisker (**) är för ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012 års enkät som genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så jämförbarheten med tidigare år är begränsad.

Stäng

Målområde 1

Delaktighet och inflytande

1. Valdeltagande

Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet. Trots en ökning på nära 10 procent av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet jämfört med 2004 var det endast 43,1 procent som röstade i detta val. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse.

2. Socialt deltagande

Cirka 40 procent av Malmös befolkning angav år 2008 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är färre än föregående mättillfälle. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande.

**3. Föreningsdeltagande

År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter.

4. Förtroende för samhällsinstitutioner

Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i.

**5. Delaktighet och inflytande

Undersökningen har mätt hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället.

Målområde 2

Ekonomiska och sociala förutsättningar

*6. Förvärvsfrekvens

62 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2010, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2010 var 80 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 33 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Västra Innerstaden har en förvärvsfrekvens på 75 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 36 procent.

*7. Inkomst

Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2010 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna.

*8. Utbildningsnivå

Statistiken visar att färre malmöbor har förgymnasial och gymnasial utbildning till förmån för eftergymnasial utbildning. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 33 procent år 2002 till 42 procent år 2011. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 38 procent och kvinnor på 45 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda.

*9. Ekonomiskt bistånd

Mellan januari och oktober år 2012 var det ungefär 8 900 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd vilket är ca 600 fler hushåll än förra året. 36 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hyllie och Rosengård är de stadsdelar med högst andel barnhushåll med ekonomiskt bistånd.

10. Ekonomisk stress

Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

11. Emotionellt stöd

Ungefär var tredje malmöbo uppger att de saknar emotionellt stöd. Siffrorna visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning, andel kvinnor ligger på 33 procent och män på 39 procent.

12. Trångboddhet, vuxna

Mellan mätningarna år 2004 och år 2008 syns en liten minskning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fyra procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel trångbodda återfinns i Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre.

*13. Hemlöshet, vuxna

Ur ett långsiktigt perspektiv ses en mycket kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har sedan år 2003 ökat från 531 personer till 997 personer år 2012. Men samtidigt har antalet  minskat med cirka 40 personer sedan föregående år. Strukturella problem såsom bostadsbrist och hårdare uthyrningskrav lyfts som en del av förklaringen till svårigheterna att komma in på  bostadsmarknaden.

14. Psykisk hälsa

Vid senaste mätåret 2008 var det ungefär en femtedel av Malmös befolkning som uppgav att de hade dålig psykisk hälsa. Män har vid de senaste tre mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa.

15. Tillit

Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Trots en minskning i senaste mätningen är det trots allt cirka 40 procent av malmöborna som känner låg tillit till andra.

Målområde 3

Barns och ungas uppväxtvillkor

*16. Behörighet till gymnasieskolan

På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden.

*17. Nationella prov i skolår 6

År 2012 mättes andelen elever i årskurs 6 som uppnått kravnivån i alla delprov. Genomsnittet för Malmö var 62 procent. Högst andel fanns i Limhamn-Bunkeflo, 85 procent och lägst andel i Rosengård med 31 procent. Tidigare år har mätningen istället skett i skolår 5. Att tidigt i skolgången mäta elevernas möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen ökar chanserna att förbättra förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen.

*18. Fullföljandegrad gymnasiet

63 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket har minskat fem procentenheter sedan föregående mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 76 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv.

**19. Skoltrivsel

Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent.

**20. Skolk

11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera.

*21. Kvalitén inom förskolan

År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent.

22. Simkunnighet

År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 var det 76 procent. Störst ökning syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning.

23. Trångboddhet, barn

Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en liten minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor då det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

*24. Hemlöshet, barn

I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 231 barn är hemlösa. Jämfört med år 2003 är antalet fem gånger så högt. Det är återigen stor skillnad mellan stadsdelarna och i Rosengård finns 70 av de 231 hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsdelen innebär en minskning med drygt 30 barn sedan år 2011.

Målområde 4

Hälsa i arbetslivet

25. Ohälsotal

*Antal ohälsodagar

Senaste mätningen, år 2011, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 16 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män.

*Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Limhamn-Bunkeflo, Centrum och Västra Innerstaden på fyra procent medan Rosengård har högst andel på tio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55-59 år 38 procent, vilket kan jämföras med 42 procent föregående år. I Stadsdelen Oxie har männen 7 procent jämfört med 10 procent föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa.

26. Anspänd arbetssituation

Mellan åren 2004 till 2008 har andelen män som upplever en anspänd arbetssituation minskat med fyra procentenheter till 18 procent. Även hos kvinnor syns en liten minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation.

Målområde 5

Miljöer och produkter

*27. Olycksfall

Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har ökat från 89 till 92 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största ökningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 64 till 101 per 1000 invånare. Totalt för hela Malmö har antalet olycksfall för män i åldern 75 år och äldre ökat från 56 till 60 per 1000 invånare mellan 2010 och 2011.

*28. Trygghet

*a) Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov)

Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor.

*b) Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott)

Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott.

*c) Upplevd otrygghet

33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året.

Målområde 6

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

*29. Tandhälsa

Andelen barn utan nya lagningar ökar för Malmö på jämfört med föregående år. När det gäller 12 åringarna så finns den högsta andelen med pojkar i Stadsdelen Västra Innerstaden, från 88 till 98 procent, och för flickor i Hyllie, från 71 till 87 procent. Den mest markanta förändringen har skett i Södra Innerstaden för 19 åriga pojkar, från 60 procent till 69 procent. Flickorna i Oxie har den högsta andelen skett med 68 procent till 83 procent. Sedan år 2005 har tandhälsan generellt förbättrats för pojkar och flickor gällande både 12-åringar och 19-åringar. Generellt sett ökar munhälsan avseende hål i tänderna i Malmö precis på samma sätt som i Skåne för övrigt.

Målområde 7

Skydd mot smittspridning

*30. Vaccination

Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2011 på mellan 98 och 96 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2011 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 93 procent.

Målområde 8

Sexualitet och reproduktiv hälsa

**31. Användning av preventivmedel

Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent.

**32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo.

*33. Tonårsaborter

De senaste tre åren har antalet tonårsaborter varit på samma nivå, 24 per 1 000 kvinnor. Förekomsten av tonårsaborter i Malmö är dock fortfarande något högre än Sverigesnittet.

*34. Klamydiafall

Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år, förutom i åldersgrupperna 25-29 samt 30 år och uppåt där antalet klamydiafall är högre bland män. År 2011 syns en minskning bland pojkar och flickor mellan 0-15 år.

Målområde 9

Fysisk aktivitet

35a) Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna)

Mellan åren 2000 och 2008 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Hyllie och Oxie syns dock en ökning av andel män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid.

**35b) Fysisk aktivitet på fritiden (barn)

Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor.

Målområde 10

Matvanor och livsmedel

36a). Övervikt, vuxna

Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2008 var det 38 procent av kvinnorna och 54 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Södra Innerstaden och bland män i Limhamn-Bunkeflo. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet.

**36b) Övervikt, barn

Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Hyllie med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 34 procent och den lägsta andelen finns i Västra Innerstaden med 13 procentenheter.

37. Frukt och grönsaker

Mellan år 2004 och år 2008 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar.

**38. Godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande

I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent.

Målområde 11

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

39.a) Rökning, vuxna

17 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2008 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn-Bunkeflo är sju procent av männen och i Fosie 32 procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger fortfarande något över snittet för regionen.

**39b) Rökning, barn

Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. Stadsdelen Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent.

**40. Snusning

Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet.

41a) Konsumtion av alkohol, vuxna

Mellan år 2004 och år 2008 syns en liten ökning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Det är dock fortfarande fler män än kvinnor, nästan var femte man, som riskkonsumerar alkohol. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön.

**41b) Konsumtion av alkohol, barn

2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne.

42a) Missbruk och användning av narkotika, vuxna

Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Den största ökningen har skett bland männen där var fjärde man uppger att han har använt narkotika.

**42b) Missbruk och användning av narkotika, barn

Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört med Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är på 6 procentenheter.

Till toppen