Välfärdsredovisning 2012
I artikel 27 i Barnkonventionen står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser.

 

Andel (%) fattiga barn 0–17 år per kommun samt ranking år 2007 och år 2008

Barn som bor i familjer under ekonomiskt svåra förhållanden riskerar också att drabbas av ohälsa, utanförskap i skolan och på fritiden samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Rädda Barnen släppte 2010 årsrapporten ”Barnfattigdomen i Sverige” som visar hur inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer fortsätter att öka. Framförallt tre grupper är särskilt utsatta; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.

Kommun Andel (%) fattiga barn per kommun
år 2007
Ranking år 2007 Andel (%) fattiga barn per kommun
år 2008
Ranking
år 2008
Stockholm 14,9 270 14,4 250
Göteborg 16,7 282 17,2 279
Malmö 29,4 290 31,1 290

Sveriges anslutning till FN:s Barnkonvention 1990 innebär ett gemensamt åtagande att erbjuda alla barn rimliga och trygga uppväxtvillkor. Trots detta har den fortsatta barnfattigdomen samt de stigande inkomstskillnaderna även i Sverige blivit en ständig påminnelse om det svenska välfärdssamhällets brister. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är väldigt stora och barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund än bland barn med svensk bakgrund. Barnfattigdomen varierar dessutom mycket mellan Sveriges kommuner, från tre procent i Täby till 31 procent i Malmö. Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från två procent i Torslanda, Göteborg till 61,5 procent i Rosengård, Malmö. De kommunerna med lägst måluppfyllelse i Sverige återfinns främst i landets storstadsregioner med Malmö och Landskrona längst ner.

Andel (%) fattiga barn 0 – 17 år* per stadsdel

Stadsdel 1991 2005 2006 2007 2008
Centrum 29,4 27,5 25,3 24,5 25,0
Södra Innerstaden 46,0 55,3 51,0 48,3 48,5
Västra Innerstaden 15,3 13,2 12,0 12,6 13,0
Limhamn-Bunkeflo 6,9 7,5 8,1 9,0 10,6
Hyllie 29,8 32,5 32,2 31,4 34,1
Fosie 25,9 40,8 40,2 39,8 43,3
Oxie 12,5 17,1 17,1 18,2 20,5
Rosengård 52,3 66,1 62,0 58,8 61,5
Husie 8,5 7,8 7,8 8,7 10,6
Kirseberg 16,7 25,5 28,5 26,6 27,8
Malmö 25,3 31,6 30,4 29,4 31,1

*Andel av samtliga barn. Källa: Årsrapport 2010, Rädda barnen

Enligt Rädda Barnen finns det klara samband mellan det segregerade boendet i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i allt högre grad i utsatta miljonprogramsområden. De ökade ekonomiska klyftorna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund förstärker den redan tidigare starka ekonomiska och etniska segregationen.

Barn 0–17 år* i hushåll med låg inkomststandard eller ekonomiskt bistånd i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 2007 och år 2008

Kommun År 2007 År 2008
Andel (%) barn i hushåll
med låg inkomst eller
ekonomiskt bistånd
Andel (%) barn i hushåll
med låg inkomst eller
ekonomiskt bistånd
Total andel (%)
barn med
utländsk
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Svensk
bakgrund
Total andel (%)
barn med
utländsk
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Svensk
bakgrund
Stockholm 38 32,8 7 39,3 28,4 5,4
Göteborg 39,2 36 7,7 40,5 33,3 6,1
Malmö 53,4 48,3 9,8 55,9 48,1 9,5

Källa. Årsrapport 2010, Rädda barnen. *Andel av samtliga barn.

SCB-rapporten ”Barns fritid” (2009) visar att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Rapporten visar att fritidsgårdar, som erbjuder kostnadsfria aktiviteter, är viktiga för barn med utländsk bakgrund och för barn i hushåll med knapp ekonomi. Barnfattigdom i Sverige handlar just om att inte kunna delta i samhället på lika villkor, att till exempel tacka nej till klassutflykter och fritidsaktiviteter för att man inte har råd, ett socialt utanförskap som måste tas på allvar.

Bakom siffrorna om barnfattigdom finns det väldigt många föräldrar som känner stress över den ekonomiska situationen och mår dåligt över att inte räcka till. Det finns klara samband mellan hög barnfattigdom, ekonomisk stress och stadsdelar med låg utbildningsgrad, låg förvärvsfrekvens och hög boendesegregation. Att växa upp i och bo i ett område med en hög koncentration av olika sociala och ekonomiska svårigheter påverkar barnen och deras sätt att se på framtiden. Det är en viktig uppgift för Malmö som stad att arbeta för att öka förutsättningarna för familjer att kunna försörja sig samt att de ekonomiska förutsättningarna inte ska drabba barnen i så stor omsträckning. Precis som Barnkonventionen säger har varje barn rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard.

Till toppen