Välfärdsredovisning 2012
“Vårt mål: Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor”

Välfärdsredovisningens huvudsyfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö.

För att ge en bild av folkhälsans betydelse görs en genomgång av folkhälsopolitikens utveckling nationellt och lokalt.

Sammanfattning

För att följa välfärdens utveckling i Malmö har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska göras en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Årets välfärdsredovisning är den tionde i ordningen. Välfärdsredovisningen tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden som bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan.

Välfärdsredovisningens syfte är att genom 43 utvalda indikatorer belysa utvecklingen inom de elva målområdena samt bidra till att belysa behov som kan resultera i förslag på utvecklingsområden för att nå Sveriges och Malmös övergripande folkhälsomål:

”Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor”

Inledningsvis presenteras folkhälsoläget nationellt och hur Malmö stads folkhälsoarbete är organiserat. Därefter presenteras ett flertal bakgrundsvariabler som ger en bild av vårt Malmö, där befolkningsstruktur, bostadsbestånd samt problemet kring ekonomiskt utsatta barn redovisas.

Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för 2007-2011 är medellivslängden 78,2 år för män och 82,8 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år 2006-2010 (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor). Medelvärdet för medellivslängden år 2007-2011 varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för både kvinnor och män, 84,3 år respektive 80,1 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74, 6 för män och 79,7 för kvinnor.

För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 43 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare.

Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*). De indikatorer som är markerade med två asterisker (**) är för ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012 års enkät som genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så jämförbarheten med tidigare år är begränsad.

Läs mer

Stäng

Jan Haak, planerings-direktör, Malmö stad

Om välfärdsutvecklingen i Malmö under 2012.


Välfärdsindex

För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 43 nyckeltal/ indikatorer. Det ger en fingervisning för de olika stadsdelarnas utveckling.

Läs mer

Om Malmö

I all kommunal planering är information om befolkningens sammansättning och utveckling grundläggande. Välfärds-redovisningen ger en vägledning och är ett verktyg i folkhälsoarbete.

Läs mer

Målområde och indikatorer

Riksdagen har fastställt elva prioriterade målområden som är utgångspunkt i Malmö stads folkhälsoarbete. De elva målområdena omfattar både livsvillkor och livsstilsfrågor.

Läs mer

Malmö stads välfärdsredovisning 2012

Filstrl: 2 MB

Välfärdsredovisningens syfte är att redovisa statistik under de nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa välfärdsutvecklingen i Malmö.

Ladda ner

Till toppen