Årsredovisning 2011

Verksamheten

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för verksamheten under året. En mer utförlig beskrivning av verksamhet och ekonomi kan erhållas från de särskilda årsanalyser som upprättats av respektive nämnd.

Kommunstyrelse

Nettokostnaden för kommunstyrelsens förvaltning minskade med 13 % eller 129 Mkr under 2011 i jämförelse med 2010. Det särskilda anslaget under 2010 för omstrukturering var en tillfällig satsning och medför således en nettokostnadsminskning på 96 Mkr för 2011. I budget 2010 avsattes även, som en ettårssatsning, kommunbidrag för insatser mot ungdomsarbetslöshet, vilket renderade i nettokostnader motsvarande 37 Mkr. Förutom nämnda satsningar förekom kostnader under 2010 som saknar motsvarighet år 2011, varav e-förvaltningsprojektet står för en väsentlig del.

Bland viktiga händelser under året framhålls bland annat att Det medicinska Malmö, som är ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne, har etablerats. Vidare har Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö formerats och ett sekretariat inrättats. Kommissionens ledning inbjöds under året av WHO till två europeiska konferenser och arbetet har inspirerat till en nationell Samling för social hållbar utveckling under ledning av Sveriges kommuner och landsting.

Läs mer

De omfattande skolreformerna och den skärpta statliga tillsynen under året har inneburit behov av stärkt kompetens av ansvariga skolstyrelser, skolledare och personal. Vidare har en kartläggning av lärarbehörigheter och lärarlegitimation genomförts.

Inom ramarna för arbetet med Effektivare ekonomiadministration har man kartlagt samtliga ekonomiprocesser inom Malmö stad, kommit med förslag till förbättringar samt bildat utvecklingsgrupper organiserade utifrån identifierade processer. Införande av nytt gemensamt arbetssätt, IT-stöd och ny supportorganisation för de personaladministrativa processerna i slutet av 2010, medförde vissa anpassningssvårigheter även under 2011. Detta har för stadskontoret inneburit ett ökat resursbehov samt ökade kostnader. Den riktade satsningen på e-förvaltning i Malmö stad som tog sin början under 2010 har fortsatt under 2011 och den mest resurskrävande aktiviteten var inom projektet för utveckling av processen för dokument- och ärendehantering.

Den totala investeringsramen för 2011 uppgick till 10 Mkr, varav drygt 3 Mkr utnyttjades. Den huvudsakliga orsaken till att inte hela investeringsbudgeten tagits i anspråk var att utbyggnaden av Malmö förvaltningsnät inte genomförts i den omfattning som planerat.

Stäng

Hamnanläggningar

I kommunens hamnanläggningar gjordes investeringar för drygt 70 Mkr under året. Investeringarna har i huvudsak skett i Norra Hamnen där det byggts en färje- container- och kombiterminal som invigdes i september 2011. Totalt har investeringen i Norra Hamnen kostat knappt 900 Mkr.

Plan och stadsmiljö

Teknisk nämnd

Nämndens nettokostnader uppgick under år 2011 till 535 Mkr vilket var en ökning med drygt 6 % jämfört med föregående år. Ökningen av nettokostnaderna förklaras främst av ökade driftkostnader vilka till viss del balanseras av ökade intäkter från gatuparkeringsavgifter och felparkeringsavgifter, förändringar i fastighetsinnehavet, nya tomträttsavgälder samt avgäldsreglering.

Nettoinvesteringarna blev 401 Mkr, en minskning med 48 Mkr jämfört med år 2010.

”Utbyggnaden av Malmö fortsätter i hög takt”

Utbyggnaden av Malmö fortsätter i hög takt. Områden med hög utbyggnadstakt är bl.a. Universitetsholmen, Varvstaden, områden runt Centralstationen samt vid Limhamns kalkbrott och Limhamns industriområde.

Läs mer

Citytunneln är igång och ger nya förutsättningar för Malmöbor, inpendlare och besökare att resa hållbart. Arbetet för att färdigställa ytorna och trafiksystemen kring stationerna har fortsatt under år 2011. Satsningar görs på moderna cykelgaragelösningar vid samtliga stationer. Planeringen av Malmöringen med en ny station i Rosengård har fortsatt och byggstart planeras under år 2012. Arbetet med Framtidens kollektivtrafik fortsätter. Förstudie och planprogram för spårvagn etapp 1 startades under hösten. I december beviljades bidrag för att starta en förundersökning av en metrolinje mellan Malmö och Köpenhamn.

Tekniska nämnden har antagit ett trygghetsprogram, som ska utgöra utgångspunkt för områdesprogrammens trygghetssatsning.

I februari 2010 sänktes hastigheten till 40 km/tim i ett större område i centrala Malmö, uppföljning av effekter har gjorts under år 2011. Arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet för kvävedioxid har genomförts i samarbete med länsstyrelsen.

Arbetet med att utföra underhållsåtgärder fortsätter. En stor underhållsinsats på Trelleborgsvägen har genomförts under våren. Ombyggnad av östra delen av Morescobron blev klar och reparation av Segebroarna har påbörjats. Nyplantering av träd efter almsjukan har fortsatt.

Årets försäljning av exploateringsmark uppgår till 145 Mkr att jämföra med budget om 350 Mkr. Bankernas krav vid utlåning och omvärldsfaktorer har påverkat bostadsmarknaden negativt.

Nettot av realisationsvinster uppgick till 230 Mkr i resultaträkningen för år 2011.

Antalet tomträtter uppgick vid årets slut till 3 375 med en total årlig avgäld om 176 Mkr. Under året har det skett 5 nyupplåtelser samt 25 friköp.

Målet att möjliggöra byggstart för minst 1500 lägenheter under 2011 på kommunens mark har uppfyllts.

I Hyllie etableras en ny mässanläggning, Point Hyllie. Andra etappen är under byggnation och markreservationer för flera kontorshus har gjorts. I Vintrie pågår förberedelser för Ikeas etablering av globalt kontor. Projektet Kongress, konsert och hotell drivs också vidare. Ett nytt område för småindustri mm är under framtagande intill Yttre Ringvägen vid Sallerupsvägen.

Stäng

Stadsbyggnadsnämnd

Nämndens nettokostnad uppgick till 89 Mkr under år 2011 vilket var en ökning med 2,4 % jämfört med föregående år.

Byggkonjunkturen i Sverige har successivt avmattats under 2011 och för tredje och fjärde kvartalet har produktionen vänt nedåt. Både startbesked för nya bostäder och antalet bygglov minskade under hösten jämfört med föregående år medan antalet beställningar på planer ligger på en högre nivå än tidigare år.

Verksamhetsåret 2011 har medfört stort fokus på den nya kommunövergripande översiktsplanen (ÖP 2012). Under året har en planstrategi till ÖP2012 arbetats fram och samråd har genomförts under andra halvåret. Via digitala medier, seminarier och utställningar har malmöborna tagit aktiv del i ÖP-samrådet.

Läs mer

Boplats Syd har under 2011 förmedlat 3 202 lägenheter från 13 fastighetsägare. Andelen lägenheter från privata fastighetsägare har ökat och utgör idag 16 % av de förmedlade lägenheterna. Övriga 84 % kommer från MKB.

Förskoleutbyggnaden har genom bygglovgivningen resulterat i att 2 263 fler platser kunnat erhållas.

Stadsbyggnadskontoret har under året arbetat med många varierande detaljplaner. Tre av de viktigaste har varit arbetet med ny konsert- och kongressanläggning samt nya simanläggningar på Stadionområdet samt i Hyllie.

Stäng

Servicenämnd

Nämndens nettointäkt under år 2011 uppgick till 30 Mkr vilket är ca 10 Mkr lägre än under föregående år. Den lägre nettointäkten förklaras av att under år 2010 finansierades SEF Unga av kommunstyrelsen, medan under år 2011 har serviceförvaltningen fått bära denna kostnad.

2011 års investeringar blev 406 Mkr att jämföras med 602 Mkr föregående år. Avvikelse mot budgeterad investeringsram (569 Mkr) är hänförbar till ett antal större projekt som blivit förskjutna i tid.

Servicenämnden har vid tidigare tillfällen uppmärksammat att nivån för fastigheternas långtidsplanerade underhåll inte når upp det uppställda målet, d.v.s. branschens genomsnitt.

Läs mer

En av åtgärderna för att nå målet har varit att arbeta med stadens hyresmodeller. Detta arbete har lett till att de skolhyresavtal som var uppsägningsbara per 31/12 2011 sades upp för omförhandling under våren. När alla hyresavtal för skolorna, inom en fyraårsperiod, är omförhandlade bedöms underhållsnivån kunna ligga i nivå med branschgenomsnittet.

Det pågår ett kontinuerligt arbete med att hitta lösningar på förskoleproblematiken. Den första typförskolan invigdes under hösten. Satsningar på fler typer av förskola än vanlig ”traditionell” är ett måste för att möta efterfrågan. Exempel på satsningar är förskolebussar och uteförskolor. Andra nytänkande idéer är att anlägga temporära förskoleparker i väntan på att tomter och bygglov blir klara. Syftet är att snabbt kunna uppföra förskolor för att möta efterfrågan.

Under år 2011 har 116 avdelningar eller 2 200 förskoleplatser färdigställts. Inför år 2012 är hittills 59 avdelningar i planerings/genomförande fasen.

Under år 2011 har om- och tillbyggnad gällande skola och förskola färdigställts inom Hermodalsskolan. På Rosengårdsbadet har en ny överbyggnad och ombyggnad gjorts. Inom kvarteret Rönnen har ytterligare två plan färdigställts för studentbostäder.

Satsningarna på en mer leverantörsneutral utveckling av smarta fastigheter har intensifierats och förstärkts under år 2011.

Satsningarna på ”gröna skolgårdar”, hälsoträdgården i Torup samt ”naturlig grönska vid särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta i Malmö” har fortsatt under år 2011.

Stäng

Miljönämnd

Nämndens nettokostnad för verksamheten år 2011 uppgick till 55 Mkr, en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av pris- och löneökning samt utökat kommunbidrag för förorenad mark och matpaket.

Miljöbarometern, som är ett verktyg för att redovisa nyckeltal kring miljöläget i Malmö via internet, lanserades under år 2011.

Läs mer

Under år 2011 har nämnden ansökt om medel för projekt som berör hållbar stadsutveckling. Projekten kommer att leda till investeringar på ca 250 Mkr i Malmö i hållbarhetslösningar under de kommande åren, där smarta elnät och energieffektiv bebyggelse i Hyllie utgör den största delen.

Nämnden har haft fortsatt fokus på bostadstillsyn. Inom Seved har framkommit att en del redovisade åtgärder inte genomförts. Uppföljningen av genomförda renoveringar inom Herrgården har också inletts i slutet av verksamhetsåret.

1 851 livsmedelskontroller genomfördes under år 2011 och totalt har 585 (526 år 2010) näringsidkare belönats med en Smileydekal.

Stäng

Barn och ungdom

Kommunstyrelsen beslutade den 30 november 2011 att ge stadskontoret i uppdrag att, till kommunstyrelsen presentera ett förslag till utredningsdirektiv, organisation och ledning av utredningsarbetet för en ändamålsenlig framtida skolorganisation i Malmö stad. Utredningen ska bland annat utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv belysa hur en mer ändamålsenlig skolorganisation kan utformas. Med skolorganisation avses även förskola.

Läs mer

Bakgrunden är dels skolinspektionens beslut och tillsynsrapport om Malmös skolor, dels den ambition för barn och unga som uttrycks i Malmö stads styrdokument t ex budgetdokumentet. Skolan spelar där en viktig roll. Vidare utgår utredningen från och tar hänsyn till den nya skollag som trädde i kraft den 1 juli 2010 och började tillämpas den 1 juli 2011.

Stäng

Förskoleverksamhet

I Malmö finns 241 kommunala förskolor, 71 enskilda förskolor, 17 familjedaghem (pedagogisk omsorg) i kommunens regi samt 13 i enskild regi. I verksamheten ingår också 9 öppna förskolor.

Antal barn med plats i förskoleverksamhet i genomsnitt per år -

Visa diagram

Nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick till 1 844 Mkr. Det var en ökning med 168 Mkr eller 10 % jämfört med föregående år. Den höga nettokostnadsökningen var en följd av en fortsatt utbyggnad.

Under 2011 uppgick antalet barn i förskoleåldern till 19 700 i genomsnitt. Det var en ökning med 1 100 barn jämfört med 2010.

Förskoleutbyggnaden fortsatte under 2011, och drygt 900 fler barn gick i förskola 2011 jämfört med 2010. Se diagram Antal barn med plats i förskoleverksamhet i genomsnitt per år.

Efterfrågan, räknat som andelen barn i befolkningen 1-5 år som efterfrågar plats i förskolan var i stort sett oförändrad. 87,5% av barnen efterfrågade plats 2011. Antalet barn i kö var något högre under 2011 vilket medförde att behovstäckningsgraden minskade med 0,3 % -enheter till 98,5 %.

Läs mer

Förskoleverksamhet 2011 2010 Förändring
Antal barn i befolkningen 19 717 18 575 1 142
Antal barn som efterfrågar plats 17 247 16 240 1 007
Efterfrågan 87,5% 87,4% 0,0%
Antal barn med plats i kommunal förskola 14 396 13 512 884
Antal barn med plats i enskild förskola 2 421 2 318 103
Antal barn med plats i kommunalt familjedaghem 89 134 -45
Antal barn med plats i enskilt familjedaghem 74 76 -2
Totalt antal barn med plats 16 980 16 040 940
Antal barn i kö (2011; jan-nov) 267 200 67
- varav mer än fyra månader 1 1 0
Behovstäckning 98,5% 98,8% -0,3%
Kostnad per barn i kommunal förskola 123 900 kr 119 500 kr 4 400 kr
Avgiftsintäkt per barn i kommunal förskola 7 700 kr 8 000 kr -300 kr
Kostnad per barn i kommunalt familjedaghem 111 100 kr 102 600 kr 8 500 kr

 

Personaltätheten i Malmös kommunala förskolor var hösten 2011 5,1 barn per årsarbetare att jämföras med 5,2 för år 2010. För enskilda förskolor minskade personaltätheten från 5,3 till 5,4 barn per årsarbetare.

Förskolornas öppettider regleras från den 1 september. Då blev det även möjligt att erhålla barnomsorg för förskolebarn nattetid.

Under hösten infördes en progressiv avgiftsmodell för förskola och fritidshem som innebar lägre avgifter för låginkomsttagare.

Stäng

Skola inklusive fritidshem

I Malmö finns 71 kommunala grundskolor, 6 skoldaghem och 24 fristående grundskolor med totalt 27 100 elever. Skolverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg i fritidshem eller familjedaghem (pedagogisk omsorg) samt grundsär- och träningsskola.

Stadsdelarnas nettokostnader för skolverksamheten uppgick till 2 593 Mkr. Nettokostnaderna ökade med 132 Mkr eller 5,4 % jämfört med föregående år.

Läs mer

Befolkningen i åldersgruppen 6-15 år ökade med knappt 200 under 2011. Det var framförallt antalet 6-åringar som ökade. Ökningen av antalet elever i förskoleklass har främst skett inom den kommunala verksamheten. För elever i åk 1-9 har viss förskjutning skett från kommunal till fristående grundskola. Se tabell nedan.

Placerade elever 2011 2010 Förändring
Kommunal förskoleklass 2 533 2 408 125
Fristående förskoleklass 410 396 14
Kommunal grundskola 20 074 20 305 -231
Fristående grundskola 3 718 3 463 255
Särskola 336 381 -45
Totalt 27 071 26 953 118
Kostnad per barn förskoleklass 41 800 kr 42 700 kr -900 kr
Kostnad per barn grundskola 89 300 kr 88 100 kr 1 200 kr

 

Prioriterat område för grundskolan är att öka andelen behöriga elever till gymnasieskolan och att förbättra resultaten i de nationella proven.  För vårterminen 2011 erhöll de grundskolor som är längst ifrån att nå målen sammanlagt 9 Mkr i resursförstärkningar. Tillskottet har bland annat använts till en förstärkning av språk- och studieverkstäder samt en ökad satsning på läxhjälp, modersmålsstöd och språkutveckling. Inför höstterminen reserverades 1,6 Mkr för ett förstärkt systematiskt kvalitetsarbete och ytterligare 7,4 Mkr fördelades till grundskolorna för att främja läs och skrivutvecklingen.

Under året har det gjorts en extra resurstilldelning med inriktning mot IT som stöd för ökad måluppfyllelse och förbättrad språkinlärning i skolan. Satsning på inköp av läromedel samt litteratur till skolbiblioteken har också genomförts.

Stäng

Antal lärare per 100 elever i kommunal grundskola 2006-2011 - Källa: SCB

Visa diagram

Personaltätheten minskade något jämfört med föregående år. Hösten 2011 fanns 9,6 heltidsanställd pedagogisk personal per 100 elever i Malmös kommunala grundskolor att jämföras med 9,9 hösten år 2010. Se diagram Antal lärare per 100 elever i kommunal grundskola 2006-2011.

Efterfrågan på skolbarnsomsorg har fortsatt att öka. År 2011 ökade antalet barn i skolbarnsomsorgen med 700 jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att antalet skolbarn i de lägre årskurserna ökar.

Placerade barn 2011 2010 Förändring
Kommunala fritidshem 9 400 8 776 624
Fristående fritidshem 1 772 1 631 91
Familjedaghem 0 0 0
Totalt 11 122 10 407 715
Andel barn i åldern 6-12 år som
efterfrågar skolbarnomsorg
57,8% 55,3% 2,5%
Kostnad per barn i
kommunalt fritidshem
34 000 kr 34 800 kr -800 kr

 

Personaltätheten i de kommunala fritidshemmen ökade från 5,0 årsarbetare per 100 barn hösten 2010 till 5,1 årsarbetare hösten 2011.

Gymnasieskolan

Nettokostnaden för utbildningsnämnden var 1 158 Mkr, vilket är en ökning med 37 Mkr eller 3,4 % sedan år 2010.

Nettokostnadsökningen bestod av pris- och löneökningar och beslutade förändringar av kommunbidraget för Ung i sommar och skolsatsning. Utbildningsnämnden erhöll under året 6 Mkr för en skolsatsning. 4 Mkr avsattes till IV-elever med 0 – 50 poäng som inte genererar tilläggsbelopp samt 2 Mkr till IVIK- elever.

Läs mer

Praktikenheten nådde inte budgeterat uppdrag. Tillflödet av platser inom Ung i sommar blev lägre än förväntat trots olika insatser för att öka antalet platser.

Kostnaden för tilläggsbelopp för elever inom gymnasieskola och gymnasiesärskola ökade markant. Tilläggsbelopp lämnas för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd eller med behov av modersmålsundervisning. De ökade kostnaderna för tilläggsbelopp berodde både på ökade behov och på en förändring av elevpengens konstruktion i GY11.

Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola (exklusivt uppföljningselever) minskade med 600 elever mellan 2010 och 2011. Minskningen skedde i den kommunala gymnasieskolan.

Antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor minskade med nästan 900 jämfört med föregående år. Likt tidigare år ökade elevantalet hos de fristående gymnasieskolorna, vars andel nu uppgår till 34 %.

Utöver antalet inskrivna elever i gymnasieskola följer utbildningsförvaltningen upp antalet uppföljningselever enligt det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns 900 elever registrerade som uppföljningselever. Antalet har ökat kraftigt.

Antal elever i gymnasieskolan i genomsnitt 2011 2010 Förändring
Antal elever i Malmös gymnasieskolor 7 332 8 207 -875
- varav elever från Malmö 6 099 6 997 -898
- varav elever från annan ort 1 233 1 210 23
Antal elever från Malmö i gymnasieskola 9 777 10 357 -580
- varav elever i kommunal gymnasieskola 6 099 6 997 -898
- varav elever i fristående gymnasieskola 3 314 3 020 294
- varav elever i annan kommun 364 340 24

 

Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen ersattes av sex högskoleförberedande program, tolv yrkesprogram och fem introduktionsprogram. Andelen sökande till högskoleförberedande program ökade medan andelen sökande till yrkesprogrammen minskade jämfört med planerat.

Utbildningsresultatet inom gymnasieskolan är på helheten nästan oförändrad. Andelen elever vid Malmös kommunala gymnasieskolor som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år med slutbetyg från ett nationellt program är 83,3 % vilket innebär en minskning med 0,5 % sedan 2010. Detta är ett något bättre resultat än vad övriga storstäder uppvisar, men något lägre än i riket i stort.

Nationellt program Andel med slutbetyg
2010/11
Andel med slutbetyg
2009/10
Stockholm 81,4 82,6
Göteborg 81,7 82,7
Malmö 83,3 83,8
Riket 84,2 83,6

Källa: SIRIS

Andelen elever inom specialutformat program med slutbetyg ökade från 82,7 till 84 %.

De fristående skolorna i Malmö försämrade sina resultat vad gäller andelen elever med slutbetyg från 78,7 läsåret 2009/10 till 78,4 %. läsåret 2010/11. och ligger under resultatet för såväl de kommunala gymnasieskolorna i Malmö som genomsnittet för riket.

Andel elever med slutbetyg som nådde högskolebehörighet minskade från 84 % läsåret 2009/10 till 83 % läsåret 2010/11 för nationella program och från 88,6 % till 87,3 % för specialutformat program.

Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg var oförändrad, 14,0 på nationella program på Malmös kommunala gymnasieskolor. På specialutformat program sjönk betygssnittet från 14 till 13,8.

Stäng

Kultur och fritid

Kulturnämnd

Kulturnämndens nettokostnad uppgick till 311 Mkr, en ökning med 3,5 % jämfört med 2010.

Nedan visas en tabell över antalet besökare på några av kulturinstitutionerna jämfört mot föregående år:

Antal besökare per kulturinstitution 2011 2010 Förändring
Malmö stadsbibliotek 934 644 927 485 7 159
Malmö Museer 269 516 259 097 10 419
Malmö konstmuseum 133 631 129 640 3 991
Malmö konsthall 172 442 171 801 641

 

Antal elever, 7-19 år 2011 2010 Förändring
Malmö kulturskola 5 471 4 535 936

 

Att Malmö blivit utsedd till ”Årets kulturkommun 2011” har under året lett till en mängd olika aktiviteter och arrangemang. Som exempel nämns att en bok av konstnären Misaki Kawai delats ut till alla tredjeklassare i Malmö.

Läs mer

Två nya mötesplatser tillkom under året, Moriska paviljongen i Folkets Park och Stapelbädden. Moriskan ska utvecklas till en mötesplats med bred kulturverksamhet för dagens Malmö och alla åldrar. Stapelbädden har med sina olika kulturella och kreativa projekt både inne i byggnaden och i det offentliga rummet utvecklats till en attraktiv mötesplats för unga.

Sommarscen har genomfört sin sjätte säsong med uppskattat publikantal på ca 80 000 besökare fördelat på drygt 40 olika spelplatser. Dåliga väderförhållanden har påverkat flera av årets planerade arrangemang men de flesta föreställningar har genomförts trots det.

På Malmö Stadsbibliotek har arbetet med att skapa en attraktiv mötesplats för stadens 9-12-åringar fortsatt. Internationell författarscen har stärkt sitt varumärke och lockat många besökare.

Malmö Museer och Malmö Konstmuseum har med utställningar som Mode utan midja och utställningen med GAN – Gösta Adrian-Nilsson – haft en rekordpublik under sommaren.

Stäng

Fritidsnämnd

Verksamhetens nettokostnad för 2010 uppgick till 332 Mkr, en ökning med 5 % jämfört med föregående år.

Läs mer

VM i handboll blev inte bara en stor sportslig framgång utan hade också stora ekonomiska effekter enligt genomförd turistekonomisk analys. Besökarna under Handbolls-VM omsatte 258 Mkr, varav hela 144 Mkr hamnade i Malmö. Förutom det positiva ekonomiska utfallet fick Malmö som evenemangsstad ett högt betyg bland besökarna, liksom tillgängligheten till staden och servicenivån på Malmö Arenan.

I mars invigdes det ombyggda Rosengårdsbadet som numera kan erbjuda skolor och föreningar en 25 meters undervisningsbassäng inomhus året runt. Inomhusbassängen förbättrar möjligheterna att öka simkunnigheten i Malmö och Rosengård i synnerhet.

Utredningen om ridskoleverksamheten färdigställdes under året. Utredningen presenterade förslag på lokalisering av de två ridföreningar som har externt förhyrda anläggningar med stora problem med underhåll. Det föreslås också att Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader vid de två kommunala ridanläggningarna som nyttjas av Malmö Ridklubb och Örestads Ryttaresällskap. Här finns ett eftersatt underhåll att åtgärda och det krävs ny- och ombyggnation av stallarna för att uppfylla dagens krav på hästhållning och säkerhet.

Tidigare negativa besöksutveckling vid Aq-va-kul har vänts och för 2011 uppvisade Aq-va-kul en intäktsökning med nästan 10 %. En rad åtgärder har vidtagits för att skapa större trygghet och säkerhet på badet. Antalet incidenter med ungdomsgrupper som inte följer ordningsreglerna har minskat.

Allt fler barn och ungdomar efterlyser möjlighet att bedriva spontana aktiviteter utan något krav på regelbunden träning. Nämnden har därför satsat på två projekt där deltagarna inte behöver föranmäla sig och deltar på sina egna villkor. Den ena aktiviteten är skridskoskola i Rosengårds ishall och den andra är spontanfotboll i Latinskolans sporthall.

Vid utgången av 2011 var totalt 530 föreningar registrerade hos fritidsförvaltningen, vilket innebär att de två senaste årens trend med ökat antal registrerade föreningar håller i sig.

Stäng

Vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg

Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 944 Mkr (exklusive ekonomisk hjälp), vilket var 62 Mkr eller 7 % mer än föregående år.

Läs mer

Med stöd i de lagar som reglerar verksamheten kan barn och ungdomar samt vuxna placeras på externa och interna institutioner samt i familjehem. Sammantaget minskade dessa placeringar med 7 % mellan 2010 och 2011. Kostnadsminskningen stannade dock vid 2 %, eftersom dygnspriserna ökade mellan åren för de flesta placeringsformerna.

En trend som håller i sig är att öppenvårdsinsatser – såväl externt köpta som i egen regi – ökar, medan institutionsplaceringarna minskar.

Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell:

Hem för vård och boende (HVB) samt familjehemsplaceringar

2011 2010 Förändring
Antal externa årsplaceringar:
HVB vuxna 83 91 -8
HVB barn/ungdom 84 92 -8
Antal interna årsplaceringar:
HVB vuxna 39 36 +3
HVB barn/ungdom 10 12 -2
Antal familjehemsplaceringar:
Familjehem vuxna 31 39 -8
Familjehem barn 312 328 -16
Kostnad per plats:
HVB extern, vuxna 698 200 kr 596 600 kr +101 600 kr
HVB extern, barn/ungdom 1 063 100 kr 1 056 300 kr +6 800 kr
Familjehem vuxna 181 500 kr 191 800 kr -10 300 kr
Familjehem barn/ungdom 212 600 kr 197 900 kr +14 700 kr

Stäng

Hemlöshet -

Visa diagram

Hemlöshet

Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet hemlösa uppgick till 1 039 vuxna personer, en ökning med 139 personer eller 15 % föregående år. Antalet barn i hemlösa hushåll var 240, 44 fler än 2010, vilket är det högsta antalet under de årliga kartläggningarna har genomförts. Se diagram Hemlöshet.

Läs mer

Personer som är hemlösa kan genom individ- och familjeomsorgen få hjälp med tillfälliga boendelösningar som t ex hotell eller dygnsboende. Vid mer långvarigt behov kan hjälp ges till lägenhet med andrahandskontrakt. Sammantaget ökade antalet boendedygn med 5 % jämfört med 2010. Det totala antalet boendedygn var 1 065 100, vilket motsvarar i genomsnitt drygt 2 900 individer per dygn. Boendedygnen på hotell ökade för andra året i rad efter att ha legat på samma nivå 2008 och 2009. Ökningen mellan 2010 och 2011 var 40 % (31 % mellan 2009 och 2010).

Stäng

Kostnader för hemlösa -

Visa diagram

Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 153 Mkr, vilket är en ökning med 14 % jämfört med 2010. I genomsnitt har kostnaden ökat med 15 % per år de senaste fem åren.

Anledningen till att kostnaden per boendedygn totalt (samtliga boendedygn oavsett boendeform) ökar, är att andelen boendedygn i de dyrare boendeformerna hotell och dygnsboende ökar snabbare än boendedygnen i lägenheter.

Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell:

Boende för hemlösa

2011 2010 Förändring
Antal boendedygn…
- i lägenheter 827 200 818 100 +9 100
- på hotell 40 500 28 900 +11 600
- på dygnsboende 197 400 171 800 +25 600
Totalt 1 065 100 1 018 800 +46 300
Kostnad per boendedygn…
- i lägenheter 44 kr 42 kr +2 kr
- på hotell 366 kr 378 kr -12 kr
- på dygnsboende 515 kr 519 kr -4 kr
Totalt 144 kr 132 kr +12 kr

 

Vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning

Nettokostnaden för vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning uppgick under året till 3 469 Mkr, vilket är en ökning med 5 % i jämförelse med 2010.

Antal personer med insatser enligt SoL -

Visa diagram

Omsorg med stöd av socialtjänstlagen (SoL)

De senaste sju åren har andelen i befolkningen över 65 år med insatser ökat från 16 % till drygt 20 % de senaste åren. I genomsnitt under 2011 omfattades drygt 9 200 personer av äldreomsorgen, vilket är samma nivå som 2010. Av dessa hade 76 % biståndsbedömda hemtjänstinsatser i ordinärt boende och resterande 24 % bistånd till särskilt boende. Fördelningen mellan ordinärt respektive särskilt boende speglar motsvarande fördelning föregående år. Se diagram Antal personer med insatser enligt SoL.

Läs mer

Antalet personer som omfattas av insatser för funktionsnedsatta har minskat under 2011, från i genomsnitt 707 personer under 2010 till 680 under 2011. Minskningen har skett inom både ordinärt och särskilt boende. Kostnad per vårdtagare för denna grupp har ökat mellan åren med drygt 15 %.

Antal årsplatser inom korttidsvård som nyttjats under året har minskat i jämförelse med föregående år och uppgick i genomsnitt till 306 platser, vilket är 11 % färre än 2010. I flera stadsdelar har man redan tidigare år initierat åtgärder för att minska antalet korttidsplaceringar och samtidigt öka tryggheten hos vårdtagarna, vilket nu syns i statistiken. Antalet årsplatser för utskrivningsklara patienter, som sjukvården debiterat stadsdelarna, ökade mellan 2010 och 2011 från två till fem platser.

Intäkter genom vårdavgifter uppgick till totalt 47 Mkr, en ökning med drygt 1 Mkr jämfört med fjolåret. Den genomsnittliga vårdavgiften per månad och vårdtagare uppgick till 393 kr, vilket är en ökning med 3 % jämfört med 2010.

Några jämförelser mellan 2011 och 2010

2011 2010 Förändring
Antal personer med insatser enligt SoL: 9 917 9 943 -26
- varav äldre (över 65) 9 237 9 236 +1
- varav funktionsnedsatta 680 707 -27
- i ordinärt boende (inkl. korttid) 7 681 7 674 +7
- i särskilt boende 2 237 2 270 -33
Kostnad per vårdtagare: 244 000 kr 233 000 kr +11 000 kr
- äldre (över 65) 246 000 kr 236 000 kr +10 000 kr
- funktionsnedsatta 221 000 kr 193 000 kr +28 000 kr
- i ordinärt boende (inkl. korttid) 153 000 kr 147 000 kr + 6000 kr
- i särskilt boende 558 000 kr 524 000 kr +34 000 kr
Antal årsplatser i korttidsvård 306 344 -38
Kostnad per årsplats i korttidsvård 706 000 kr 701 000 kr +5 000 kr
Antal årsplatser för utskrivningsklara patienter 5 2 +3
Kostnad per årsplats för utskrivningsklara korttidspatienter 1 501 000 kr 1 358 000 kr +143 000 kr
Vårdavgifter per vårdtagare och år 4 719 kr 4 586 kr +133 kr

 

Stäng

Omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS och assistansersättning)

Nettokostnaden för stadsdelarnas LSS-verksamhet uppgick till 153 Mkr, en ökning med drygt 7 Mkr, eller 5 % jämfört med 2010.

Läs mer

Den höga efterfrågan på LSS-bostäder kvarstår och en hög utbyggnadstakt är fortsatt en prioriterad fråga. Under 2011 har antalet lägenhetsanvisningar ökat med 65 % i jämförelse med föregående år. Totalt har det skett 153 lägenhetsanvisningar under året. I december 2011 stod 39 personer i kö för att få LSS-bostad, varav 22 personer väntat längre än tre månader. Jämfört med föregående år har kön minskat med 40 % och antalet personer som väntat längre än tre månader har minskat med 44 %.

Trots att byggnationen av planerade LSS-bostäder i huvudsak har fortlöpt enligt plan finns behov av alternativa lösningar för personer med särskilda behov, exempelvis vissa personer med problemskapande beteende eller personer i behov av integrerad skola och LSS-boende. Ett sådant alternativ är att placera i boenden utanför Malmö stad, ibland i avvaktan på att plats kan erbjudas i Malmö. Vid årsskiftet var 16 personer placerade på LSS-boende utanför Malmö. Tio personer återgick till Malmö under 2011 och sex nyplaceringar genomfördes.

Stäng

Kostnadsutveckling LSS-bostäder och externa placeringar (Mkr) -

Visa diagram

Det höga trycket på LSS-boenden syns även i kostnadsutvecklingen. Under året uppgick nettokostnaden för LSS-bostäder och externa placeringar till drygt 542 Mkr, vilket är en ökning med 42 Mkr eller 8 % vid jämförelse med 2010. Se diagram Kostnadsutveckling LSS-bostäder och externa placeringar (Mkr).

Inom daglig verksamhet har en satsning på tydliggörande pedagogik genomförts under 2011, vilket är en av orsakerna till högre nettokostnader under året vid jämförelse med föregående år. Totalt uppgick nettokostnaden för daglig verksamhet till 120 Mkr, att jämföra med 114 Mkr under 2010. Antalet ärenden om assistansersättning (tidigare LASS) fortsätter att öka och kostnaden för 2011 uppgick till 112 Mkr, vilket är en ökning med drygt 7 Mkr jämfört med i fjol.

Några jämförelser mellan 2011 och 2010

2011 2010 Förändring
LSS-insatser:
- antal brukare 1 099 1 065 +35
- kostnad per brukare och år 140 000 kr 121 000 kr +19 000 kr
LSS-boendeenheter:
- antal boende 782 724 +58
- kostnad per boende och år 672 000 kr 664 000 kr +7 000 kr
Externa LSS-boenden:
- antal boende 16 20 -4
- kostnad per boende och år 1 069 000 kr 937 000 kr +131 000 kr
Daglig verksamhet:
- antal brukare 619 608 +11
- kostnad per brukare och år 194 000 kr 188 000 kr +6 000 kr
Personlig assistans:
- antal brukare 399 389 +10
- kostnad per brukare och år 282 000 kr 272 000 kr +10 000 kr

 

Ekonomisk hjälp

Ekonomisk hjälp består av försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och introduktionsersättning till nyanlända flyktingar och invandrare enligt lagen om introduktionsersättning. Genom lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som trädde i kraft 2010, förändras kommunens och statens ansvarsområden. Bland annat tar staten över ansvaret för ersättning till i lagen definierad målgrupp. Kommunens utbetalning av introduktionsersättning började successivt fasas ut från och med december 2010.

Läs mer

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick försörjningsstöd eller introduktionsersättning uppgick till 9 019 under 2011, vilket var en ökning med i genomsnitt 115 per månad.

2011 2010 2009
Försörjningsstöd 8 319 7 689 7 000
Introduktionsersättning 700 1 216 1 305
Totalt 9 019 8 904 8 305

Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 7 654 kr vilket var en ökning med 327 kr eller 4,5 % jämfört med föregående år.

Stäng

Ekonomisk hjälp -

Visa diagram

Kostnaderna för ekonomisk hjälp ökade med 46 Mkr (6 %) mellan 2010 och 2011. Motsvarande ökning mellan 2009 och 2010 var 36 Mkr (5 %) och mellan 2008 och 2009 99 Mkr (16 %). Av ökningen årets ökning på 46 Mkr kan 35 Mkr förklaras med högre genomsnittlig kostnad per ärende och 11 Mkr av ökad ärendemängd. Den högre kostnaden per ärende beror i stora delar på inflationsuppräkning av den s.k. riksnormen. Se diagram Ekonomisk hjälp.

Ekonomisk hjälp (Mkr)

Ekonomisk hjälp Utfall 2011 Utfall 2010 Förändring
Försörjningsstöd 770,4 679,1 +91,3
Introduktionsersättning 57,9 103,8 -45,8
Övriga kostnader/intäkter -13,0 -13,6 -0,6
Totalt 815,3 769,2 +46,1

 

Sysselsättning och arbetsmarknad

Den ekonomiska uppgången efter finanskrisen och lågkonjunkturen medförde inte en förväntad minskning av arbetslösheten i Malmö utan arbetslöshetstalen har i stället under 2011 legat kvar på samma höga nivåer som under det föregående året. Såväl kostnader för ekonomiskt bistånd som antalet biståndshushåll steg under året trots att antalet hushåll med introduktionsersättning successivt minskar sedan arbetsförmedlingen övertagit ansvaret för nyanlända flyktingars etablering i arbetslivet.

Läs mer

SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, redovisar för 2011 en sysselsättningsgrad på 73,0 % för åldersgruppen 20-64 år att jämföra med 75,3 % för 2010. Nedgången återspeglar svårigheten för arbetslösa i Malmö att komma ut på arbetsmarknaden.

Det sammanräknade antalet arbetslösa malmöbor inskrivna hos Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, uppgick i december 2011 till 18 575 personer, 14,4 %.av arbetskraften. Motsvarande siffror för ungdomar, 18-24 år, var 3 411 personer, 24,7 % av arbetskraften. I Malmö deltog 1 166 personer i tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin i slutet av 2011, en ökning med 158 personer jämfört med föregående år.

Drygt 6 600 personer deltog under 2011 i Malmö stads arbetsmarknadsinsatser inom JobbMalmö (uppgifter för 2010 inom parentes). Totalt avslutade 4 251 personer under året varav 1 009 (1 247) personer gick vidare till arbete, 639 (836) till gick studier och 1 150 (1 150) har uppnått förutsättningarna för att övergå till Arbetsförmedlingen som arbetssökande.

Stäng

Flyktingar och invandrare

Antalet hos Invandrarservice mottagna flyktingar minskade från 715 år 2010 till 650 år 2011. De nyanlända flyktingarna kommer främst från Irak, Somalia, och Afghanistan.

2011 avslutade 817 personer introduktion med sfi. Av dessa gick 19 % (154) till arbete och 31 % (250) till studier, tillsammans 50 % att jämföra med 45 % föregående år. Till dessa kommer 7 % som fått förutsättningar att ta del av Arbetsförmedlingens generella tjänster.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningens totala volym har i stort sett varit densamma som 2010. Utbildningsproduktionen har dock omfördelats mellan skolformerna utifrån behov, efterfrågan och medelstilldelning. Under 2011 har utbildningsvolymen motsvarat 46 helårsplatser inom särvux, 3 316 helårsplatser inom sfi, 969 helårsplatser inom grundläggande vuxenutbildning och 2 986 helårsplatser inom gymnasial vuxenutbildning.

Läs mer

De riktade statsbidragen till yrkesvux har möjliggjort en utökning av gymnasial vuxenutbildning, avseende såväl allmänna som yrkesinriktade kurser. Efterfrågan på de rättighetslagstiftade skolformerna sfi och grundläggande vuxenutbildning har minskat något.

Under året har genomförts särskilda utbildningsinsatser inom efterfrågade områden samt prova på-kurser inom tekniska yrken. Rekryteringsutbildningar har genomförts inom områdena yrkesförare buss samt vård/omsorg. Arbetsmarknadsläget och arbetsgivarnas försiktighet att lämna jobbgaranti efter avslutad utbildning har begränsat rekryteringsutbildningarna.

Stäng

Fem områdesprogram

Områdesprogram Herrgården

Under 2011 har en lång rad insatser med stor variation genomförts; skalan löper från operativa nedslag till omfattande strategiska arbeten. Insatser med fokus på lärande och arbete har dominerat under 2011. Hit hör arbetet med Framtidens skola, samt de processer som genomförts tillsammans med näringslivet för ökat antal arbetstillfällen samt ökad näringslivsetablering i stadsdelen. Genom arbetsmarknadsprojektet Jobb först har ungdomar i stadsdelen kunnat erbjudas anställning och coachning.

Läs mer

Under 2011 invigdes ”På gång-boxen”- en kreativ informationsplats där utveckling och medborgarinriktade aktiviteter kan genomföras. Avtal slöts med Rädda Barnen och Individuell Människohjälp kring uppdrag om att stärka möjligheterna till inflytande och mobilisering för Malmöbor i Rosengård. Arbetet med att ytterligare stärka kulturen och fritidens roll i stadsdelen påbörjades.

Den fysiska planeringen och förstärkandet av Rosengårds attraktionskraft har uppmärksammats, bland annat genom framtagande av ett planprogram för Herrgården. Projektering av Rosengårdsstråket har fortlöpt, med fokus på mötesplatserna Bokaltorget, Yallatrappan och Aktivitetsytan.

Stäng

Områdesprogram Södra Sofielund/Seved

Under 2011 genomförde områdesprogrammet, miljöförvaltningen och Hyresgästföreningenen en gemensam aktion för att kartlägga oseriösa fastighetsägare i området. Miljöförvaltningen fortsätter sitt arbete med inspektioner av fastigheter i området. Hyresgästföreningen fortsätter i samarbetsavtal med Södra innerstaden dörrknackning för att öka medvetenhet kring boendefrågor samt skapa kontaktombud i fastigheterna.

Läs mer

Möten för medborgare i området utvecklades. Mötesplatsen som funnits länge i området har utökat med både aktiviteter, verksamheter och kvällstider. I samlingslokal Flygande Mattan har bl.a. kvällsöppet bidragit att fler unga och unga vuxna aktiverat sig med personal från Förebyggarsektion och Mötesplatsen. Anställd ungdomskoordinator har kommit i kontakt med ett 100-tal från målgruppen och av dessa är ett 30-tal engagerade i olika aktiviteter och coachande samtal. I området finns även musikstudio som engagerat ett 15-tal unga.

Arbetet med unga vuxna har omfattat personer som står långt från arbetsmarknaden och i vissa fall uppvisat riskbeteende. Totalt har ett tiotal personer fått någon form av sysselsättning via arbetsmarknadskoordinatorn. Under året beslöts även om inrättande av jobbpatrull i området via Jobb Malmö. Ett 20-tal arbetslösa inom området ska erbjudas arbete inom stadsdelen och i samarbete med Posten blev det klart att två unga vuxna erbjuds provanställning.

Stäng

Områdesprogram Lindängen

Målet för Områdesprogram Lindängen vilka under vår 2011 togs fram i dialog med såväl Lindängebor som andra aktörer är ”ett tryggt och attraktivt Lindängen med fler vuxna och unga i arbete”.

Läs mer

För att nå fram till målet har områdesprogrammet under 2011 arbetat med både kortsiktiga insatser och långsiktiga satsningar på området och dess invånare, bl.a.:

Samordnade trygghetsinsatser av polis, räddningstjänsten, fastighetsägare, stadsdelsförvaltningen och Malmö stads övriga förvaltningar.

Samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, fastighetsägare och Malmö stads övriga förvaltningar för att ta fram förslag för hållbar fysisk förvandling av Lindängen centrum.

Utveckling av områdets mötesplatser, bl.a. igångsättning av allaktivitetshuset på Lindängeskolan.

Inledning av samverkan mellan stadsdelsförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd, förskolor och Jobb Malmö där barnfamiljer utan sysselsättning erbjuds vägledning om arbete och studier.

Stäng

Områdesprogram Holma/Kroksbäck

Under 2011 genomförde Hyllie stadsdelsförvaltning studien ”Ett folkhälsoperspektiv på Områdesprogrammet Holma och Kroksbäck”. Syftet med studien var att utifrån Malmö stads välfärdsredovisning och de 11 folkhälsomålen sammanställa en bild av hur befolkningen i Holma och Kroksbäck mår. Resultaten och eventuella prioriteringar kommer att diskuteras vidare under 2012 med koppling till Kommissionens arbete.

Läs mer

Stadsdelsförvaltningen har i samarbete med den lokala föreningen Aktiva kvinnor i Hyllie, MKB och Arbetsförmedlingen startat upp ”Infocenter Holma”. Infocentret erbjuder bland annat samhällsinformation, hjälp med översättning och tolkning, samt hjälp med att hänvisa och ta kontakt med olika myndigheter. Även jobbcoachning och finns knutet till centret, liksom uppstart av juristjour.

Arbetet med ”Öppen skola”, Kroksbäcksskolan utvecklas. Efter skoltid fungerar skolans lokaler som mötesplats för ett flertal föreningar och privatpersoner som vill låna lokaler till organiserade aktiviteter. I samarbete med Afghanska Kulturföreningen har ”Läxakuten” med målgruppen åk 6-7 på Kroksbäcksskolan startats under år 2011.

Stäng

Områdesprogram Segevång

Kirseberg stadsdel och Kommunstyrelsen har under 2011 fattat beslut om att driva områdesprogram Segevång. Tillsammans med nämnder, förvaltningar och föreningar har det genererats en idélista för områdesprogrammet med mål, tidplan och samarbetspartners för perioden 2012 – 2015 som fastställts av stadsdelsfullmäktige.

Läs mer

Förvaltningschefen har deltagit på möte med övriga förvaltningschefer i syfte att inspirera till samverkan över förvaltningsgränserna i förhållande till programmets idéinriktning. Stadsdelen har även lett och finansierat stadens förstudie av Innovationsforum. Trygghetsvandring har genomförts med gott resultat.

Stadsdelschef, kommunikatör, HR-resurser och planeringssekreterare har avsatt tid sedan juni för planerings- och skrivarbete, för möten och studieresa samt rekrytering av områdeskoordinator. Stadsdelen har aktivt deltagit i kommunikationsinsatser i och utanför stadsdelen.

Stäng

Till toppen