Årsredovisning 2011

Förbättrade förutsättningar

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under våren och sommaren 2011 blev bättre än vad som förutsågs då budgeten upprättades under hösten 2010. Skatteunderlags-prognoserna justerades upp av SKL. Under sensommaren och hösten ökade emellertid oron för en eskalerande skuldkris i €-området. Årets sista skatteunderlagsprognos i december kom in på samma nivå som augustiprognosen.

De förbättrade skatteunderlagsprognoserna ledde till att kommun-fullmäktige vid två tillfällen kunde fördela sammanlagt 89 Mkr till olika åtgärder av engångsnatur i verksamheterna.

Årets resultat

Resultatet för 2011 uppgick till 492 Mkr jämfört med 516 Mkr föregående år.

Av det totala resultatet var +333 Mkr hänförligt till verksamheterna medan +159 Mkr avsåg skatter, generella bidrag och finansnetto. Av verksamhetens resultat berodde 230 Mkr på realisationsvinster.

Nettokostnader

Årets nettokostnadsökning blev 600 Mkr eller 4,7 % om realisationsvinsterna exkluderas. Den av kommunfullmäktige i december 2010 fastställda budgeten för år 2011 medgav en nettokostnadsökning från år 2010 med 4,8 % eller 614 Mkr (exklusive reavinster). Efter justerade budgetramar under 2011 medgavs en nettokostnadsökning med 5,5 % eller 703 Mkr.

Nettokostnader samt skatter och bidrag -

Visa diagram

Det skedde en betydande sänkning av nettokostnadsutvecklingen under slutet av året. De fyra första månaderna var nettokostnaderna, exklusive realisationsvinster, 7 % högre än under samma period föregående år. Andra tertialet var ökningstakten fortfarande 7 %. Årets sista fyra månader var nettokostnaderna endast 1 % högre än samma period år 2010.

Skatteintäkter och generella bidrag ökade med 3,1 % mellan 2010 och 2011. Nettokostnadsökningen har således varit högre än intäktsökningen. Se diagram Nettokostnader samt skatter och bidrag.

Resultatfaktorer

Den sammanlagda budgetavvikelsen under året blev 492 Mkr. En översikt över budgetavvikelser lämnas på sidan 86. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna.

Kommunstyrelse

Det sammanlagda resultatet för året uppgick till 49 Mkr, varav anslaget för kommunstyrelsen utgör 43 Mkr och anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet 6 Mkr. Inom resultatet finns underskott med 7 Mkr för färdtjänsten till följd av ett ökat antal resor, ett ökat antal färdtjänsttillstånd och att indexuppräkningen av tjänsten varit högre än vad som beräknats i budget.

Teknisk nämnd

Nämnden visar ett överskott om drygt 14 Mkr. Överskottet förklaras av högre tomträttsavgälder och markupplåtelser, tillfälliga driftsintäkter, lägre kapitalkostnader samt högre felparkerings- och gatuparkeringsintäkter. Överskottet motverkas till viss del av ej finansierade kostnader för station och cykelgaraget i Hyllie och station Triangeln samt högre kostnader för vinterväghållningen.

Realisationsvinst fastigheter

Realisationsvinster redovisas när kommunen säljer mark eller anläggningar för ett högre pris än värdet i bokföringen. Den sammanlagda realisationsvinsten under året uppgick till 230 Mkr.

Stadsbyggnadsnämnd

Nämnden visar ett överskott om 10 Mkr. Stadsbyggnadskontoret exkl. BoPlats Syd samt bostadsanpassningsbidrag visar ett överskott om 5,5 Mkr, vilket framförallt förklaras av högre intäkter inom både detaljplaner och bygglov. Detta beror på att nya PBL-taxan som trädde i kraft under 2011 genererar högre intäkter. Såväl detaljplaner som bygglov har dessutom haft större mängd ärenden än budgeterat.

Kostnaderna för BoPlats Syd blev ca 0,5 Mkr högre än budgeterat.

Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag blev drygt 5 Mkr lägre än budgeterat.

Social resursnämnd

Nämnden redovisar ett underskott på 5 Mkr. Underskottet förklaras av underbudgeterade kostnader för assistansersättning (tidigare LASS) som belastar resultatet med 15 Mkr. Vidare ingår ett underskott till följd av en kostnadsförd skuld avseende verksamheten för ensamkommande barn med 5 Mkr. Underskottet har reducerats något av överskott inom andra verksamheter.

Stadsdelarna

Samtliga stadsdelsfullmäktige, med undantag för Södra innerstaden, Fosie och Oxie, redovisar underskott. Underskottet förklaras i sex av stadsdelsfullmäktige till största del av högre kostnader än budgeterat vad gäller hemlöshet. Enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige behöver endast 25 % av underskott hänförbart till hemlöshet täckas ur stadsdelsfullmäktiges budget. Stadsdelsfullmäktige Kirseberg har förutom underskott inom hemlösheten även ett större underskott hänförbart till verksamheterna skola inklusive skolbarnsomsorg, individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg.

Det sammanlagda underskottet för samtliga stadsdelsfullmäktige uppgår till 31 Mkr eller 0,4 % av utlagt kommunbidrag. I förhållande till stadsdelarnas internbudget har underskottet uppstått främst inom verksamheterna individ och familj och vård och omsorg. I individ och familj ingår hemlöshet som visar underskott på 65 Mkr. Verksamhet för barn och ungdom visar ett totalt underskott med 2 Mkr. Underskott inom skolan uppvägs nästan helt av överskott inom förskola och fritidsverksamhet.

Ekonomisk hjälp

Ekonomisk hjälp, som består av försörjningsstöd och introduktionsersättning, visar underskott mot budget. Underskottet uppgick till 67 Mkr.

Finansiering

Finansförvaltning, hamnanläggningar och Citytunnel redovisade ett budgetöverskott på sammanlagt 288 Mkr.

Skatter och generella statsbidrag gav ett sammanlagt överskott gentemot budget på 116 Mkr. Under året har de förbättrade skatteunderlagsprognoserna disponerats för att finansiera extra satsningar under året. Genom tilläggsbeslut har nettokostnaderna och skatteintäkterna budgeterats upp med 89 Mkr.

Läs mer

Personalomkostnader och pensioner lämnade ett överskott gentemot budget på sammanlagt 54 Mkr. Överskottet förklaras till största delen av sänkta avtalsenliga arbetsgivaravgifter samt lägre pensionskostnader.

Anslaget till kommunstyrelsens förfogande uppgick ursprungligen till 136 Mkr. Under året har 126 Mkr av dessa ombudgeterats till verksamheterna varför 10 Mkr återstod vid årets slut.

Citytunnelinvesteringen har slutredovisats under 2011. Av de reserveringar som avsatts för täckande av indexförändringar under projekttiden kunde 55 Mkr återföras under året.

Hamnanläggningarna har redovisat ett överskott gentemot budget på knappt 20 Mkr till följd av en engångsersättning från Malmö Hamn AB i samband med avvecklingen av bolaget.

Det externa finansnettot blev +58 Mkr vilket var 43 Mkr högre än budget. Budgetavvikelsen förklaras främst av högre ränteintäkter, högre engångsutdelning från Malmö Hamn AB samt ej budgeterade kreditivräntor på pågående investeringsverksamhet. Den finansiella kostnaden för pensionsskulden blev högre än budgeterad till följd av sänkt kalkylränta. De interna ränteintäkterna från verksamheterna blev lägre än budgeterat varför resultatet i ”Internbanken” blev sammanlagt +4 Mkr.

Stäng

Skatter, generella statsbidrag och utjämning

Under året uppgick skatteintäkterna till 9 619 Mkr och generella statsbidrag och utjämning uppgick till 3 953 Mkr. Den sammanlagda ökningstakten uppgick till 3,1 %.

Den snabba återhämtningen av Sveriges ekonomi som skedde under våren 2011 har inneburit att skatteunderlagsprognoserna justerats upp i snabb takt under början av år 2011. Efter tilltagande oro för den ekonomiska utvecklingen i Europa avstannade prognosjusteringarna.

Budgeten för år 2011 baserades på Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos från oktober 2010 och bokslutet för år 2011 har baserats på deras prognos från december 2011. Prognoserna för budget, delårsrapporter och bokslut redovisas i nedanstående tabell:

Skatteunderlag årlig procentuell förändring

2009 2010 2011 nov-09
Prognos oktober 2010 1,5 1,8 1,6 5
Prognos maj 2011 1,3 2,1 2,8 6,3
Prognos augusti 2011 1,3 2,1 2,8 6,3
Prognos december 2011 1,3 2,2 2,9 6,5

Antal arbetade timmar -

Visa diagram

I den budget som antogs i december 2010 prognostiserades intäkterna till 13 367 Mkr. Efter att intäktsprognoserna justerats upp under året har budgeten i två steg justerats upp till 13 456 Mkr.

Kommunernas skatteunderlag utvecklas i huvudsak i takt med antalet arbetade timmar i samhället och lönen per arbetad timme. Diagrammet nedan visar den dramatiska utvecklingen som skett i antalet arbetade timmar. Se diagram Antal arbetade timmar.

Inkomståren 1991-2010 har skatteunderlaget per invånare i Malmö ökat långsammare än i riket under arton av tjugo år.

Malmö stads skattekraft -

Visa diagram

Mätt som andel av medelskattekraften utgjorde Malmös skattekraft inkomståret 2010 85,6 % av rikets vilket var 1,4 %-enhet lägre än föregående år. Genom inkomstutjämningen kompenseras kommunen för den lägre skattekraften. Se diagram Malmö stads skattekraft.

Finansnetto

Under året har den förvaltade likviditeten i genomsnitt uppgått till 0,4 miljarder kronor.

Finansnetto -

Visa diagram

Avkastningen på likviditeten uppgick till 2,34 % vilket var 1,54 % -enheter högre än föregående år. Avkastningen har överstigit vår jämförelseränta för 3-månaders statsskuldväxel med 0,82 % -enheter.

I finansnettot för år 2011 ingick som engångsposter utdelning från Malmö Hamn AB +54 Mkr samt sänkt diskonteringsränta för avsatta pensionsåtaganden -82 Mkr. Från och med år 2011 aktiveras pågående investeringar kreditivränta under byggtiden vilket förbättrat finansnettot med +31 Mkr. Se diagram Finansnetto.

Investeringar -

Visa diagram

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 1 180 Mkr vilket var 543 Mkr lägre än under föregående år. Investeringsvolymen mätt som andel av nettokostnaderna uppgick till 9 % vilket var lägre än under tidigare år.

Med hjälp av resultatet på 492 Mkr och avskrivningar på 651 Mkr kunde 97 % av investeringarna under året finansieras med medel från den löpande verksamheten. Se diagram Investeringar.

Räntebärande nettotillgång

De räntebärande tillgångarna har under året minskat med 677 Mkr till 1 636 Mkr.

Förvaltning av pensionsmedel

Det totala pensionsåtagandet uppgick vid årsskiftet till 7 390 Mkr varav 6 128 Mkr redovisats som ansvarsförbindelse. Hela åtagandet har återlånats och ingen del har försäkrats bort. Under året har det totala åtagandet ökat med 786 Mkr. Av ökningen under året har 514 Mkr uppkommit genom en beslutad sänkning av diskonteringsräntan med 0,75 %-enheter.

Reservering av eget kapital för sociala investeringar

Av årets resultat reserveras 50 Mkr för sociala investeringar. I ett särskilt ärende till kommunfullmäktige redovisas hur åtgärder syftande till lägre framtida kostnader inom socialtjänsten ska kunna finansieras genom dessa reserverade medel och sedan återföras i takt med att kostnaderna minskar.

Andra upplysningar

Redovisningsprinciper

Under 2011 har utlåning i form av checkkredit samt nästa års amortering till VISAB, Malmö Kommuns Parkerings AB samt kommunalförbundet VA Syd omklassificerats från långfristiga till kortfristiga fordringar.

Från 2011 resultatredovisas försäljningar inom exploateringsverksamheten vid tillträdestidpunkten.

Under 2011 har pågående investeringsprojekt med en löptid överstigande sex månader påförts kreditivränta.

I övrigt har samma redovisningsprinciper tillämpats som under år 2010.

Till toppen