Personalredovisning 2011

Lön och arbetstid

Lönepolitik i Malmö stad

Gemensamt för alla verksamheter är att ge service med god kvalitet till Malmöborna. Lönen ska stimulera till utveckling och ökad kvalitet i verksamheten samt stärka medarbetarens motivation och arbetsresultat.

I Malmö stad utgår den individuella lönesättningen från kända och förankrade kriterier, som är kopplade till verksamhetens uppdrag och mål. Grunden för lönesättning är det ansvar och den svårighetsgrad som yrket innehåller samt medarbetarens kompetens och prestation.

Chefen ansvarar för att i dialog med medarbetaren konkretisera uppdraget och följa upp resultatet. Medarbetaren ska ta initiativ till att utvecklas i sitt arbete och bidra till verksamhetens utveckling. Lönespridning är viktig för att kunna rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens.

Lönekartläggning

Läs mer

Ett av Malmö stads politiska inriktningsmål är ”Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad.” Som målindikator har satts ”Löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken ska minska jämfört med föregående år.

Som komplement till Övergripande planen för jämställdhetsarbete finns ett avsnitt benämnt Handlingsplan för jämställda löner. Där anges mål, åtgärder och förslag till handlingsvägar för att motverka uppkomsten av osakliga löneskillnader. För att kunna göra en jämförelse av olika arbeten tillämpar Malmö stad arbetsvärdering med BAS-systemet. Det är ett verktyg för att fastställa vilka befattningar som värderas likvärdiga utifrån svårighetsgrad även om arbetsinnehållet kan vara olika. Enskilda medarbetare bedöms inte inom ramen för arbetsvärdering. Faktorerna som värderas är:

  • kunnande
  • problemlösning
  • ansvar
  • arbetsförhållanden

Under 2011 pågick arbetet med en fördjupad arbetsvärdering. Arbetet involverade HR-konsulter och chefer inom olika verksamheter på samtliga förvaltningar, samt representanter för de fackliga organisationerna. Målet är att ta fram kommungemensamma värderingar för Malmö stads befattningar. Den ursprungliga tidplanen var att genomföra arbetet under 2011 men det kommer att fortsätta även under första halvåret 2012.

Lönekartläggningen, som utgör grunden för analysarbetet av 2011 års lönestruktur och efterföljande handlingsplan, kommer att fastställas under 2012.

Stäng

Lönestatistik för Malmö stad

I bilagan Malmö stads lönestatistik 2011 redovisas löner för olika yrkesgrupper uppdelat på kvinnor, män och totalt.

Lönebilaga 2011 Malmö stad

Tjänstgöringsgrad

”Alla tillsvidareanställda i Malmö stad ska ges möjlighet att arbeta önskad tjänstgöringsgrad utifrån individens önskemål och verksamhetens behov.”

Ur Malmö stads riktlinjer för önskad tjänstgöringsgrad

Malmö stad ska vara ett föredöme som arbetsgivare och erbjuda goda anställningsvillkor för att därigenom säkra en god personalförsörjning. Genom att ge medarbetare möjlighet till önskad tjänstgöringsgrad förbättras även förutsättningen för en jämnare könsfördelning. Varje årsskifte sker uppföljning av antalet ofrivilligt deltidsanställda. I medarbetarenkäten som genomfördes 2011 angav 90% av de tillfrågade tillsvidareanställda att de instämmer helt eller delvis i att de är nöjda med sin tjänstgöringsgrad.

Förvaltningarna arbetar på olika sätt för att minska ofrivillig deltidsanställning. I Malmö stad finns lokala ramavtal för olika arbetstidsmodeller som också underlättar och möjliggör önskad tjänstgöringsgrad. Läs mer under avsnittet Alternativa arbetstidsmodeller.

Tjänstgöringsgrad -

Visa diagram

Se diagram, Tjänstgöringsgrad

I december 2011 hade Malmö stad 3 748 deltidsanställda (18,3%) vilket är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med 2010. Andelen månadsanställda som arbetade heltid ökade med 0,8 procentenheter till 81,7%.

Andelen heltidsanställda kvinnor ökade från 79,1% (2010) till 80,0%. Andelen heltidsarbetande män ökade från 87,3% (2010) till 87,6%. Siffrorna avseende tjänstgöringsgrad baseras på de månadsanställda medarbetarnas grundanställning.

Antal månadsanställda, antal deltidsanställda, andel deltidsarbetande i procent, respektive förvaltning

Förvaltning Antal månads-
anställda
Antal deltids-
anställda
% andel
2009
 % andel
2010
% andel
2011
Stadskontoret  262  10  5,5  4,7  3,8
Serviceförvaltningen  1 457  188  18,0  15,8  12,9
Fastighetskontoret  76  0  1,3  1,3  0
Gatukontoret  235  4  2,3  0,9  1,7
Miljöförvaltningen  144  5  4,1  4,5  3,5
Stadsbyggnadskontoret  196  6  3,9  5,5  3,1
Utbildningsförvaltningen  1 696  285  15,1  16,8  16,8
Kulturförvaltningen  399  72  17,5  19,2  18,0
Fritidsförvaltningen  229  17  12,7  10,5  7,4
Sociala resursförvaltningen  968  119  14,4  12,9  12,3
Centrum SDF  1 655  311  22,0  19,6  18,8
Södra innerstaden SDF  1 516  230  16,3  15,2  15,2
Västra innerstaden SDF  1 425  339  24,3  24,2  23,8
Limhamn-Bunkeflo SDF  2 100  467  25,3  24,3  22,2
Hyllie SDF  1 795  536  29,3  30,4  29,9
Fosie SDF  2 340  375  20,2  17,3  16,0
Oxie SDF 675  119  18,5  17,3  17,6
Rosengård SDF  1 570  231  13,7  12,8  14,7
Husie SDF 979  321  36,3  33,9  32,8
Kirseberg SDF  911  163  21,5  19,5  17,9

 

Stadskontoret, fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret hade mer än 95% heltidsanställda och ingen var ofrivilligt deltidsanställd.

Se diagram, Tjänstgöringsgrad, SDF

Tjänstgöringsgrad SDF -

Visa diagram

Andelen månadsanställda i stadsdelsförvaltningarna som arbetade heltid ökade med 0,7 procentenheter till 79,4% jämfört med 2010. Andelen heltidsanställda varierade mellan stadsdelsförvaltningarna. Rosengård SDF hade störst andel heltidsanställda (85,3%) och Husie SDF hade lägst andel heltidsanställda (67,2%).

Andelen heltidsanställda kvinnor inom stadsdelsförvaltningarna ökade från 77,9% till 78,6%. Andelen heltidsanställda män ökade från 82,9% till 83,5%.

Önskad tjänstgöringsgrad

Läs mer

I maj 2007 antogs riktlinjer för önskad tjänstgöringsgrad med syftet att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda. Ofrivilligt deltidsanställd är en tillsvidareanställd medarbetare med deltidsanställning, som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgrad på annan arbetsplats på förvaltningen, andra arbetstider och/ eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningsavtalet.

Stäng

Antalet ofrivilligt deltidsanställda, per den 31 dec för respektive år, respektive förvaltning

Förvaltning 2007
2008 2009 2010 2011
Stadskontoret 0 0 0 0 0
Serviceförvaltningen 6 6 5 5 14
Fastighetskontoret 0 0 0 0 0
Gatukontoret 0 0 0 0 0
Miljöförvaltningen 0 0 1 0 0
Stadsbyggnadskontoret 0 0 0 0 0
Utbildningsförvaltningen 4 0 3 4 3
Kulturförvaltningen 2 2 10 4 11
Fritidsförvaltningen 0 4 6 1 2
Sociala resursförvaltningen 0 6 3 3 0
Centrum SDF 5 21 14 4 3
Södra innerstaden SDF 16 2 2 0 0
Västra innerstaden SDF 1 1 3 0 0
Limhamn-Bunkeflo SDF 1 9 2 9 1
Hyllie SDF 82 15 13 10 10
Fosie SDF 49 79 54 0 3
Oxie SDF 1 0 1 0 2
Rosengård SDF 35 3 0 4 7
Husie SDF 37 9 2 2 26
Kirseberg SDF 34 9 0 0 0
Totalt 273 163 119 46 82

 

Antalet ofrivilligt deltidsanställda var vid årets slut 82 (72 kvinnor och 10 män). Motsvarande uppgift 2010 var 46 (40 kvinnor och 6 män). Ökningen kan till en del förklaras med frånvaron av en fungerande timbank under året.

Antalet ofrivilligt deltidsanställda 2011-12-31, respektive verksamhetsområde

Män Kvinnor Totalt
Vård o omsorg 2 39 41
Barn o ungdom 5 16 21
Individ o familj 0 0 0
Övrigt 3 17 20
Totalt 10 72 82

 

Under 2011 fick 78 ofrivilligt deltidsanställda önskad tjänstgöringsgrad i grundanställning (67 kvinnor och 11 män). Därutöver erhöll 133 medarbetare (116 kvinnor och 17 män) önskad tjänstgöringsgrad inom ramen för olika arbetstidsprojekt alternativt kompletterande vikariatsanställning.

Alternativa arbetstidsmodeller

Genom åren har Malmö stad tecknat lokala kollektivavtal i form av ramavtal avseende de alternativa arbetstidsmodellerna önskeschema, flex och timbank. I samband med övergången till nya HR-systemet under 2010 sades ramavtal timbank upp. Under 2011 tecknades ramavtal – tidbank, för att ersätta det tidigare uppsagda ramavtalet.

Beslut om införande av arbetstidsmodeller hanteras i respektive förvaltning inom tecknade ramavtal. Det finns också möjlighet att, via partssammansatta arbetstidsgruppen, ansöka om och efter eventuellt beslut prova andra alternativa arbetstidsmodeller utanför tecknade ramavtal i projektform.

Till toppen