Välfärdsredovisning 2011

Sammanfattning

För att följa välfärdens utveckling i Malmö har kommun-fullmäktige beslutat att det årligen ska göras en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Årets välfärdsredovisning är den tionde i ordningen. Välfärdsredovisningen tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden som bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan.

Välfärdsredovisningens syfte är att genom 51 utvalda indikatorer belysa utvecklingen inom de elva målområdena samt bidra till att belysa behov som kan resultera i förslag på utvecklingsområden för att nå Sveriges och Malmös övergripande folkhälsomål:

”Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor”

Läs mer

Inledningsvis presenteras folkhälsoläget nationellt och hur Malmö stads folkhälsoarbete är organiserat. Därefter presenteras ett flertal bakgrundsvariabler som ger en bild av vårt Malmö, där befolkningsstruktur, bostadsbestånd samt problemet kring ekonomiskt utsatta barn redovisas.

Medellivslängden ligger på 77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor i Malmö sett till ett medelvärde för åren 2006-2010. Medelvärdet visar också på den spridning som finns mellan stadsdelarna som trots en minskning år 2010 fortfarande är märkbar. Mellan 2006 och 2010 skiljer det 6,4 år i medellivslängd för män mellan stadsdelarna och för kvinnor skiljer det 4,3 år mellan stadsdelarna. Befolkningen i Malmö lever i snitt ett år kortare än i övriga riket. Malmö har en ung befolkning och åldersstrukturen i stadsdelarna är generellt likartad med en hög andel barn och unga runt 30 år. Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo skiljer sig dock från mängden med en något högre medelålder, det är också dessa stadsdelar som har högst andel småhus.

Välfärdsredovisningen visar att en del förbättringar har skett för en del av indikatorerna. Fortfarande syns dock att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika stadsdelar. Skillnader i barnfattigdom mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat under senare år vilket förstärker en redan tidigare ekonomisk och etnisk segregation bland barn boende i Malmö. Mellan stadsdelarna syns markanta skillnader där elva procent av barnen i Limhamn-Bunkeflo och Husie lever under ekonomiskt utsatta förhållanden jämfört med 61,5 procent av barnen i Rosengård.

För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 40 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare.

Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk.

Stäng

Målområde 1

– Delaktighet och inflytande

1. Valdeltagande

Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet medan det endast var 43,1 procent som röstade i valet till Europaparlamentet. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse.

2. Socialt deltagande

Cirka 40 procent av Malmös befolkning angav år 2008 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är färre än föregående mättillfälle. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande.

3. Föreningsdeltagande

År 2009 uppger 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Det skiljer tio procentenheter mellan pojkar och flickor och skillnaden är framförallt markant i Hyllie, Fosie och Rosengård. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet, sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 14 procentenheter.

4. Förtroende för samhällsinstitutioner

Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i.

5. Delaktighet och inflytande

Undersökningen har mätt hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället.

Målområde 2

– Ekonomiska och sociala förutsättningar

*6. Förvärvsfrekvens

61 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2009, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2009 var 75 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 33 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Västra Innerstaden har en förvärvsfrekvens på 74 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 35 procent.

*7. Inkomst

Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger kvar på 26 procent sedan år 2008 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna.

*8. Utbildningsnivå

Statistiken visar att färre malmöbor har förgymnasial och gymnasial utbildning till förmån för eftergymnasial utbildning. 42 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning jämfört med 33 procent år 2002. Kvinnor har eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än män och människor med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än män. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda.

*9. Ekonomiskt bistånd

Mellan januari och oktober år 2011 var det i genomsnitt 8243 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd vilket är 553 fler hushåll än förra året. 36 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hyllie och Rosengård är de stadsdelar med högst andel barnhushåll med ekonomiskt bistånd.

10. Ekonomisk stress

Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 procent respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

11. Emotionellt stöd

Ungefär var tredje malmöbo uppger att de saknar emotionellt stöd. Siffrorna visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning.

12. Trångboddhet, vuxna

Mellan mätningarna år 2004 och år 2008 syns en liten minskning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fyra procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel trångbodda återfinns i Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre.

*13. Hemlöshet, vuxna

Hemlösheten har sedan år 2010 ökat från 900 personer till 1039 personer år 2011. Ur ett långsiktigt perspektiv ses en mycket kraftig ökning och antal hemlösa har nästan fördubblats sedan år 2003. De senaste tre åren har Rosengård stått för den största ökningen av antal hemlösa. Strukturella problem såsom bostadsbrist och hårdare uthyrningskrav lyfts som en del av förklaringen till svårigheterna att komma in på bostadsmarknaden.

14. Psykisk hälsa

Vid senaste mätåret 2008 var det ungefär en femtedel av Malmös befolkning som uppgav att de hade dålig psykisk hälsa. Män har vid de senaste tre mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa.

15. Tillit

Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Trots en minskning i senaste mätningen är det trots allt cirka 40 procent av malmöborna som känner låg tillit till andra.

Målområde 3

– Barns och ungas uppväxtvillkor

*16. Behörighet till gymnasieskolan

Behörighetsgraden har de senaste två åren sjunkit med ungefär fyra procentenheter, från runt 80 procent till runt 76 procent, vilket är en viktig signal att ta fasta på. Jämförande Sverigesnitt ligger år 2011 på 88 procent. På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden.

17. Nationella prov i skolår 5

Andelen elever som klarar målen för svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska har ökade något mellan år 2009 och år 2010. Sett ur ett längre perspektiv har resultatnivån i dessa ämnen minskat jämfört med mätningar gjorda år 2000. Att tidigt i skolgången mäta elevernas möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen ökar chanserna att förbättra förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen. Eftersom nationella prov i fortsättningen kommer att utföras i skolår 6 istället för skolår 5 har statistiken inte uppdaterats år 2011.

*18. Fullföljandegrad gymnasiet

68 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket är ungefär samma som i föregående mätning. Malmö ligger under såväl Skåne på 75 procent som Sverige på 76 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv.

19. Skoltrivsel

Nio av tio elever uppger att de trivs i sin skola vilket är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med skolan. De senaste årens mätningar visar på en positiv trend vad gäller skoltrivseln för både pojkar och flickor.

20. Skolk

Var tionde elev i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger per månad. Sedan 2006 har andel som skolkar ökat bland både pojkar och flickor men fortfarande är det flickor som skolkar mest.

*21. Kvalitén inom förskolan

År 2011 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 51 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Västra Innerstaden medan Kirsberg ökat andelen högskoleutbildad personal till 60 procent. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och har sedan år 2010 sjunkit fyra procentenheter till 41 procent. Lägst andel syns i Kirseberg där förskolorna drivna i egen regi har 21 procent högskoleutbildad personal.

*22. Simkunnighet

År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 är det 76 procent. Störst ökning syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning.

23. Trångboddhet, barn

Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en liten minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor där det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken.

*24. Hemlöshet, barn

I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 240 barn är hemlösa. Jämfört med år 2003 är antalet fem gånger så högt. Det är återigen stor skillnad mellan stadsdelarna och i Rosengård finns 101 av de 240 hemlösa barnen i Malmö, vilket för den stadsdelen innebär en fördubbling sedan år 2010.

Målområde 4

– Hälsa i arbetslivet

25. Ohälsotal

*Antal ohälsodagar

Senaste mätningen, år 2010, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 35 sjukfrånvarodagar och bland män i åldern 20-64 år var det i snitt 27 sjukfrånvarodagar, vilket är en minskning med fyra respektive tre dagar sedan 2009. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. Malmö följer ganska väl de förändringar som man kan se för riket.

*Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Limhamn-Bunkeflo på fyra procent medan Rosengård har högst andel på elva procent. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa.

26. Anspänd arbetssituation

Mellan åren 2004 till 2008 har andelen män som upplever en anspänd arbetssituation minskat med fyra procentenheter till 18 procent. Även hos kvinnor syns en liten minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation.

Målområde 5

– Miljöer och produkter

*27. Olycksfall

Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och uppåt i Malmö har ökat från 77 procent till 89 procent jämfört med föregående års mätning. Tvärtom har olycksfall för män i åldern 75 år och uppåt minskat från 61 procent till 56 procent. Generellt är det fortfarande fler kvinnor än män i Malmö som råkar ut för flest olycksfall.

28. Trygghet

*Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov)

Mellan åren 2009 och 2010 har misshandelsfallen utomhus minskat medan misshandelsbrotten inomhus ökat. En relativt stor ökning i anmälda misshandelsfall syns även bland pojkar och flickor mellan 0-14 år. Ur ett längre perspektiv har antalet anmälda misshandelsbrott ökat med cirka 700 anmälda misshandelsfall sedan år 2003.

* Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott)

De senaste två åren har antalet anmälda inbrott i bostäder generellt minskat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större minskning, till exempel i Hyllie och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en ökning i Fosie och Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott.

* Upplevd otrygghet

34 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Skillnaderna mellan könen har jämnats ut något sedan år 2010 eftersom den upplevda otryggheten bland kvinnor minskat. Det är endast Oxie och Limhamn-Bunkeflo som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året.

Målområde 6

– Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

*29. Tandhälsa

Andelen barn utan nya lagningar ligger för Malmö på samma nivåer som föregående år. Den mest markanta förändringen har skett i Husie där andelen 19-åriga flickor utan nya lagningar ökat från 76 procent år 2009 till 91 procent år 2010. I Hyllie har andelen 19-åriga flickor utan nya lagningar istället minskat från 75 procent år 2009 till 68 procent år 2010. Sedan år 2005 har tandhälsan generellt förbättrats för pojkar och flickor gällande både 12-åringar och 19-åringar.

Målområde 7

– Skydd mot smittspridning

*30. Vaccination

Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2010 på mellan 98 och 96 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Västra Innerstaden har mellan år 2008 och år 2010 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, på 99 procent till 94 procent.

Målområde 8

– Sexualitet och reproduktiv hälsa

31. Användning av preventivmedel

Mellan år 2006 och år 2009 ses en påtaglig ökning av användandet av preventivmedel för flickor i Malmö. Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Sedan år 2000 har användningen av preventivmedel generellt minskat i Malmö.

32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Mellan år 2006 och år 2009 ökade andelen elever i skolår 9 som upplevde att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan var bra eller mycket bra. Störst andel elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra ses i Oxie.

*33. Tonårsaborter

De senaste två åren har antalet tonårsaborter minskat från 29 till 23 per 1000 kvinnor. Förekomsten av tonårsaborter i Malmö är dock fortfarande något högre än Sverigesnittet.

*34. Klamydiafall

Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år, förutom i åldersgrupperna 25-29 samt 30 år och uppåt där antalet klamydiafall är högre bland män. År 2010 syns en ökning bland både pojkar och flickor mellan 0-15 år.

Målområde 9

– Fysisk aktivitet

35. Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna)

Mellan åren 2000 och 2008 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Hyllie och Oxie syns dock en ökning av andel män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid.

Fysisk aktivitet på fritiden (barn)

Andel elever i skolår 6 som uppger att de tränar regelbundet på fritiden ligger oförändrat på 80 procent mellan år 2006 och år 2009. Generellt är träning på fritiden vanligare bland pojkar och i skolår 9 syns det i 2009 års mätning en minskning bland flickorna med fyra procentenheter. Lägst andel fysiskt aktiva barn syns i Fosie och Södra Innerstaden.

Målområde 10

– Matvanor och livsmedel

36. Övervikt, vuxna

Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2008 var det 38 procent av kvinnorna och 54 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Södra Innerstaden och bland män i Limhamn-Bunkeflo. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet.

*Övervikt, barn

Sedan föregående års mätning har övervikt och fetma bland barn i skolår 4 minskat för båda könen och skillnaden mellan könen är ytterst liten. Det är dock alarmerande att vart fjärde barn i Malmö lider av övervikt eller fetma vilket kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga barn, såväl flickor som pojkar, återfinns i Södra Innerstaden och Rosengård.

37. Frukt och grönsaker

Mellan år 2004 och år 2008 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar.

38. Saft och läsk

72 procent av elever i skolår 6 dricker saft och läsk mer än en gång per vecka, i skolår 9 är konsumtionen högre. Både i skolår 6 och 9 har pojkar en högre konsumtion är flickor.

Målområde 11

– Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

39. Rökning, vuxna

17 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2008 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn-Bunkeflo är sju procent av männen och i Fosie 32 procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger fortfarande något över snittet för regionen.

Rökning, barn

Bland elever i skolår 6 är det två procent som uppger att de röker och flickorna har marginellt högre siffror än pojkarna. Störst ökning mellan år 2006 och år 2009 skedde i Oxie där rökningen bland både flickor och pojkar ökade med fyra procentenheter. Nio procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. Centrum och Södra Innerstaden är de stadsdelar med störst andel elever i skolår 9 som röker. Generellt röker flickor i något större utsträckning än pojkar.

40. Snusning

År 2009 var det sex procent av eleverna i skolår 9 som snusade, och pojkar är i klar majoritet. Snusningen har marginellt ökat för flickor mellan år 2006 och år 2009.

41. Konsumtion av alkohol, vuxna

Mellan år 2004 och år 2008 syns en liten ökning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Det är dock fortfarande fler män än kvinnor, nästan var femte man, som riskkonsumerar alkohol. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön.

Konsumtion av alkohol, barn

Mellan år 2006 och år 2009 ökade andelen elever i skolår som dricker starkalkohol bland pojkar och flickor medan andelen som dricker öl II minskade. Mellan skolår 6 och skolår 9 sker en markant ökning av andelen elever som konsumerar alkohol. 52 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de dricker starkalkohol. Rosengård är den stadsdel som har flest elever som uppger att de inte dricker alkohol eller öl, främst bland flickor. Det är i övrigt ingen märkbar skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller alkoholkonsumtionen i Malmö.

42. Missbruk och användning av narkotika, vuxna

Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Den största ökningen har skett bland männen där var fjärde man uppger att han har använt narkotika.

Missbruk och användning av narkotika, barn

Sedan år 2003 syns en ökning bland elever i skolår 9 som uppger de att använder/har använt narkotika. Mellan år 2006 och år 2009 minskade andelen flickor som använt narkotika medan andelen pojkar fortsatte att öka. Skillnaden mellan pojkar och flickor gällande narkotikaanvändning var år 2009 13 procent respektive sex procent.

Till toppen