Årsredovisning 2011

I enlighet med redovisningsrådets rekommendation (RR 27) Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering har vi valt att i följande avsnitt förklara och redovisa hur finansiella instrument påverkar kommunens resultat, ställning och kassaflöden i de delar som vi anser vara relevanta för kommunens verksamhet.

Klassificering och värdering av finansiella instrument

Placeringar i penningmarknaden bokförs som kortfristiga placeringar bland omsättningstillgångar, varvid diskonterings-instrument bokförs till anskaffningsvärde medan obligationer bokförs till anskaffningskurs. På balansdagen värderas tillgångarna till marknadsvärde (verkligt värde). Understiger portföljens verkliga värde bokfört värde skrivs tillgångarna ned med motsvarande belopp, vilket också belastar resultatet (minskade ränteintäkter). I annat fall bilbehålls ursprungligt bokfört värde.

Upptagna lån bokförs till den kurs som gällde vid utbetalnings-tillfället. Lån upptagna i utländsk valuta som säkrats med valutaswapavtal redovisas i svenska kronor. Förändringar t f a marknadsvärdering av låneskulden eller swapar kopplade till låneskulden bokförs inte. Upplupna räntekostnader belastar finansiella kostnader.

Ränterisk

Med stadens ränterisk menas risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot.

Ränterisk för staden uppstår i samband med upp- och utlåning, vid placeringar och då man använder sig av räntederivat, såväl mot extern motpart som inom koncernen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat.

Uppföljning av ränterisken per 2011-12-31 enligt finanspolicyn:

Intervall < 1 år 1-3 år 3-5 år 5-7 år 7-10 år > 10 år
Maximal andel förfall 60% 40% 40% 20% 10% 0%
Minimal andel förfall 20% 10% 10% 0% 0% 0%
Utfall 39% 27% 34% 0% 0% 0%

 

En beräknad förändring av räntan med 1 % -enhet på balansdagen innebar en förändring av värdet på räntebärande placeringar med ± 20,5 tkr.

Valutarisk

Kommunen har inga finansiella positioner i utländsk valuta utöver ett transaktionskonto i EUR. Valutarisken bedöms därför obetydlig.

Kreditrisk

Överskottslikviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och belopps-begränsningar. Likviditeten placeras i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner, kreditmarknadsinstitut och företag. För kreditmarknadsinstitut ställs krav på god långfristig kreditvärdighet då placeringshorisonten kan uppgå till 5 år. För placeringar i företag, för vilka löptiden uppgår till högst tre månader, ställs krav på bästa kortfristig kreditvärdighet. Beloppsbegränsningar per kreditmarknadsinstitut och företag innebär att väsentliga koncentrationer av kreditrisk undviks.

Likviditetsrisk/refinansieringsrisk

Förfallostruktur likviditet, lån och kreditlöfte -

Visa diagram

Placeringar i räntemarknaden genomförs i värdepapper med god likviditet, d v s där officiell köpkurs fortlöpande ställs, vilket vid försäljning minskar risken för att prissättningen avviker från det verkliga värdet.

Vid placeringar anpassas dessutom löptider i möjligaste mån till framtida betalningsflöde, vilket minimerar antalet försäljningar p.g.a. betalningsåtaganden som måste infrias.

Kommunen skall hålla likvida medel om 300 Mkr tillgängliga genom bekräftade krediter (lånelöften) eller genom egen likviditet.

Kontroll av finansiella risker

Riskexponeringen avseende finansiella poster mäts löpande i kommunens finanssystem. Varje månad upprättas och tillställs kommunstyrelsen en finansiell rapport med balans-, resultat- och riskavstämning.

Till toppen