Årsredovisning 2011

Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, vilka är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, nämligen det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessa fyra aspekter, som benämns resultat – kapacitet och risk – kontroll utgör hörnstenar i beskrivningen.

Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Resultatet visar om den förbrukning som skett har täckts med ersättningar.

Den andra aspekten i beskrivningen är kapacitet, vilken handlar om att mäta och redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har.

Med risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt.

Med kontroll avses hur upprättade planer följs.

Syftet med beskrivningen är att klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk utveckling eller ej.

Resultat och kapacitet

Nettokostnadsandel

Tabellen till höger, ”Andel av skatter och bidrag”, visar hur stor andel av skatteintäkter och generella bidrag som tas i anspråk av verksamhetens nettokostnader och finansnetto.

Andel av skatter och bidrag -

Visa diagram

Av tabellen framgår det att 96,4 % av intäkterna från skatter och bidrag har använts för den löpande verksamheten medan resterande andel 3,6 % kunnat användas för finansiering av nyinvesteringar. Det årliga överskottet från skatter och bidrag har i genomsnitt legat kring 4 % under perioden.

Det genomsnittliga värdet i riket för överskotten under åren 2007-2010 uppgick till knappt 3 %. Malmös resultat har således varit betydligt bättre än för genomsnittskommunen.

Förändring av kostnader och intäkter

Under år 2011 omsatte Malmö stad 16,4 miljarder kronor. Nettokostnaden ökade med 3,3 % jämfört med år 2010. Om realisationsvinsterna exkluderas blev nettokostnadsökningen 4,7 %. Intäkterna från skatter och bidrag ökade med 3,1 %.

Kostnader och intäkter

Verksamhetens kostnader 2011 2011-2010 %
inklusive avskrivningar -16 381 Mkr 4,2 %
Verksamhetens intäkter 3 243 Mkr 8,0 %
Verksamhetens nettokostnad -13 138 Mkr 3,3 %
Skatteintäkter 9 619 Mkr 4,7 %
Generella bidrag 3 953 Mkr -0,6 %
Finansnetto 58 Mkr -22,7 %

 

Under perioden från år 2007 till 2011 har ökningstakten för nettokostnaderna exklusive realisationsvinster uppgått till 19 %. Skatter och generella bidrag ökade också under samma period med 19 %.

Investeringsvolym och finansiering av investeringar

Under året uppgick nettoinvesteringarna till 1 180 Mkr vilket var 543 Mkr lägre än föregående år. Den lägre nivån förklaras främst av en minskad volym investeringar i hamnanläggningar.

Nettoinvesteringarna i relation till nettokostnaderna uppgick under år 2011 till 9 %. Under åren 2007-2011 har nettoinvesteringarna i genomsnitt uppgått till 12 % av verksamhetens nettokostnader. I riket var motsvarande siffra 9 % under åren 2007-2010. Malmös investeringsvolym har de senaste åren varit högre än genomsnittskommunens.

Exkluderas avskrivningarna från resultatet före extraordinära poster hade kommunen 1 143 Mkr kvar av intäkterna från skatter och generella bidrag efter att den löpande verksamheten var finansierad. Detta överskott har medfört att 97 % av investeringarna kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten.

Självfinansieringsgrad

2011 2010 2009 2008 2007
Medel från verksamheten, Mkr 1 143 1 085 1 180 931 988
Nettoinvestering, Mkr 1 180 1 723 1 824 1 102 1 238
Självfinansieringsgrad 97% 63% 65% 84% 80%

 

Under de fem senaste åren har 75 % av investeringarna kunnat finansieras med medel från verksamheten. Under åren 2007-2010 kunde genomsnittskommunen finansiera 77 % av investeringarna med medel från verksamheten. Självfinansieringsgraden i Malmö har således varit i nivå med genomsnittskommunen.

Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet

Under året uppgick det redovisade resultatet till 492 Mkr vilket motsvarar en ökning av det egna kapitalet med 4 %.

Årets resultat

2011 2010 2009 2008 2007
Årets resultat, Mkr 492 516 594 424 418
Resultat/Eget kapital 4% 5% 6% 4% 4%

 

Under de fem åren sedan 2006 har det egna kapitalet ökat med 2,4 miljarder vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 4,6 %.

Soliditet

Vid en analys av kommunens kapacitet är soliditeten ett centralt begrepp. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångsmassan som finansierats med egna medel.

Soliditet -

Visa diagram

Under år 2011 ökade kommunens tillgångar med 7 %. Samtidigt ökade det egna kapitalet med endast 4 % vilket ledde till att soliditeten minskade till 65 %.

Den genomsnittliga soliditeten i rikets kommuner uppgick år 2010 till 52 %.

Ett annat mått på kommunens kapitalstruktur är skuldsättnings-graden, det vill säga den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Detta ger en bild av hur olika delar av det främmande kapitalet utvecklats över tiden.

Skuldsättningsgrad

2011 2010 2009 2008 2007
Skuldsättningsgrad 35% 33% 33% 33% 37%
varav avsättningar 7% 7% 7% 7% 9%
varav kortfristiga skulder 20% 24% 25% 25% 28%
varav långfristiga skulder 8% 2% 1% 1% 1%

 

Den totala skuldsättningsgraden har under året ökat med en större andel långfristiga skulder.

Tillgångarnas förändring

Efter att ha analyserat strukturen på kommunens skulder är det ur kapacitetsperspektiv också viktigt hur tillgångarnas samman-sättning förändras. Detta ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt.

Tillgångarnas förändring -

Visa diagram

Under 2011 har anläggningstillgångarnas andel av de totala tillgångarna ökat till 84 % efter en snabb ökning under föregående år. Det är framför allt finansiella anläggningstillgångar som ökat. En sjättedel av kommunens tillgångar är av sådan natur att de inom ett år kan omsättas i likvida medel. År 2010 utgjorde omsättningstillgångarna 20 % av tillgångsmassan i genom-snittskommunen.

Kommunens intäkter

Vid en bedömning av kommunens kapacitet måste även intäkterna belysas. Deras sammansättning och möjligheterna att genom egna beslut påverka deras storlek påverkar kommunens möjligheter att möta finansiella svårigheter i framtiden.

Tabellen visar fördelningen mellan de viktigaste intäktskällorna i den löpande verksamheten.

Intäkter

2011 2010 2009 2008 2007
Skatteintäkter 57% 56% 58% 59% 57%
Verksamhetens intäkter 19% 18% 19% 19% 22%
Generella statsbidrag och utjämning 23% 24% 22% 21% 20%
Finansiella intäkter 1% 1% 1% 1% 1%

 

Skatteintäkterna var den helt dominerande intäktskällan. 57 % av intäkterna kom från kommunalskatt. Kommunalskatten uppgick under år 2011 till 20,84 % vilket tillsammans med landstingsskatten om 10,39 % gav en total kommunal utdebitering på 31,23 %. Den totala kommunala utdebiteringen i Skåne varierade mellan 28,89 % och 32,15 %.

Skatteintäkternas nivå påverkas inte bara av utdebiteringen utan även av den beskattningsbara inkomsten per invånare. Inkomståren 1991-2010 har skatteunderlaget per invånare i Malmö ökat långsammare än i riket under arton av tjugo år. Mätt som andel av medelskattekraften utgjorde Malmös skattekraft inkomståret 2010 85,6 % av rikets vilket var 1,4 %-enhet lägre än föregående år.

I jämförelse med genomsnittskommunen var Malmö i högre grad beroende av bidragsintäkter. Andelen intäkter som kom från kommunalskatt var år 2010 7 %-enheter lägre i Malmö medan de generella bidragen och utjämning var 10 %-enheter högre i Malmö jämfört med riket.

Risk – kontroll

Likviditet

Likviditeten visar kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Kassalikviditeten utgörs av kvoten mellan omsättningstillgångar (exklusive förråd och exploateringsfastigheter) och kortfristiga skulder. Ett resultat över 100 % visar att de kortfristiga tillgångarna är större än de kortfristiga skulderna. Rörelsekapitalet beräknas som samtliga omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.

Likviditet

2011 2010 2009 2008 2007
Kassalikviditet 65% 59% 72% 94% 94%
Rörelsekapital, Mkr -700 -1 319 -742 119 84

 

Den kortfristiga betalningsberedskapen har förbättrats under året. Rörelsekapitalet (som även omfattar exploateringsfastigheter) ökade med 619 Mkr till -700 Mkr.

I genomsnittskommunen uppgick kassalikviditeten till 89 % år 2010.

Finansiella nettotillgångar

I detta nyckeltal ingår alla finansiella tillgångar och skulder som beräknas omsättas på tio års sikt, nämligen omsättningstillgångar, finansiella anläggningstillgångar (exklusive aktier i kommunens bolag) samt kort- och långfristiga skulder.

Finansiella nettotillgångar

2011 2010 2009 2008 2007
Omsättningstillgångar+
finansiella anläggningstillgångar 4 777 4 163 4 550 4 847 4 595
Kort- och långfristiga skulder -5 088 -4 558 -4 340 -4 084 -4 512
Kortfristiga avsättningar -46 -125 -128 -129 -580
Finansiella nettotillgångar -357 -520 82 634 -497

 

Som framgår av tabellen har betalningsberedskapen på medellång sikt förbättrats. I genomsnittskommunen var de finansiella nettotillgångarna positiva. För att göra en jämförelse mellan Malmö och genomsnittskommunen kan nettotillgångarna sättas i relation till årets skatteintäkter. 2011 utgjorde nettotillgångarna i Malmö -3,7 % av skatteintäkterna medan de år 2010 i genomsnittskommunen utgjorde +2,1 %.

Räntebärande tillgångar och skulder

Ur riskperspektiv är det viktigt att belysa utvecklingen av de balansposter som påverkar kommunens ränteintäkter- och kostnader.

Räntebärande skulder, avsättning och tillgångar (Mkr)

2011 2010 2009 2008 2007
Skulder -1 007 0 0 -116 -116
Avsättningar -1 262 -1 061 -991 -899 -1 252
Tillgångar 2 643 2 313 3 091 3 063 2 600
Netto 374 1 252 2 100 2 048 1 232

 

Den totala räntebärande nettotillgången minskade under år 2011 med 878 Mkr. Nettotillgången gentemot kreditmarknaden minskade med 677 Mkr under året.

Av kommunens totala tillgångar utgjordes 14 % av räntebärande tillgångar medan 12 % av tillgångarna finansierats med räntebärande skulder och avsättningar.

Totala pensionsåtaganden

Pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av pensionsförpliktelsen är viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årets slut till 7 390 Mkr vilket var en ökning med 786 Mkr under året.

Totala pensionsförpliktelser (Mkr)

2011 2010 2009 2008 2007
Avsättningar för pensioner 1 262 1 061 991 899 824
Pensionsförmåner intjänade före 1998 6 128 5 543 6 084 6 006 6 036
Summa intjänade pensionsförmåner 7 390 6 604 7 075 6 905 6 860
Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen 32% 35% 30% 29% 25%

 

Borgensåtagande

Malmö stads utnyttjade borgensåtaganden uppgick till 2 445 Mkr. Per invånare blev det ca 8 100 kr, cirka 40 % av genomsnittet i riket.

Av utnyttjade borgensåtaganden låg 86 % inom kommun-koncernen. Av de bolag inom koncernen för vilka kommunen ingått borgen har samtliga redovisat positiva resultat under de senaste fem åren. Övriga borgensåtaganden utanför kommun-koncernen bedöms utgöra en låg risk för kommunen.

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

Kommunens verksamheter uppvisade som helhet betydande överskott gentemot tilldelade budgetramar. Budgetutfallet för verksamheterna har varit positivt under de senaste fjorton åren.

Budget och prognosavvikelse (Mkr)

2011 2010 2009 2008 2007
Budgetavvikelse, verks. nettokostnad 333 371 605 438 282
Budgetavvikelse, resultat före eo poster 492 716 594 424 418
Prognosavvikelse DR 2 till utfall
resultat före eo poster -67 -14 195 139 -135

 

Den under året redovisade nettokostnaden för verksamheten uppgick till 13 138 Mkr vilket var 333 Mkr lägre än budget. Under samtliga år har verksamheten lämnat överskott i förhållande till budget. Trots negativa budgetavvikelser på skatter och bidrag under vissa år har betydande överskott i verksamheten medfört att den totala budgetavvikelsen trots detta varit positiv.

De resultat som prognostiserades i samband med delårsrapporten för januari – augusti (DR2) blev något lägre i bokslutet. Avvikelsen förklaras av den ökade finansiella kostnaden som uppkom genom sänkningen av kalkylräntan vid pensionsberäkningen.

Avslutande kommentar

Malmö stad befinner sig sedan ett antal år i en mycket expansiv fas. Befolkning och näringsliv växer snabbt vilket ställer stora krav på service samt investeringar i infrastruktur och anläggningar för den kommunala servicen. Det är därför viktigt att den kommunala ekonomin utvecklas på ett sätt som kan svara upp till de förväntningar som ställs på kort och lång sikt. Den finansiella analysen visar att Malmö har haft och kommer att ha goda förutsättningar att ha en god ekonomisk utveckling.

Resultatutvecklingen har varit gynnsam. De redovisade resultaten har med god marginal överträffat de uppsatta målen för en god ekonomisk utveckling. Värdesäkringen av samtliga pensions-åtaganden och det egna kapitalet har tillgodosetts inom de redovisade resultaten.

Trots att Malmö under de senaste åren haft en investeringsnivå som varit betydligt högre än genomsnittskommunen har egenfinansieringen av investeringar legat i nivå med kommun-sektorns nivåer. Den höga investeringsnivån har emellertid lett till en försvagad finansiell ställning och en lägre soliditet. De totala räntebärande nettotillgångarna har minskat med 878 Mkr under året.

Soliditeten är fortfarande stark. Andelen skulder är lägre än för genomsnittskommunen.

Om inte resultatutvecklingen kan bibehållas på en hög nivå kommer en fortsatt hög investeringsnivå att leda till att kommunen i allt större grad måste finansiera investeringar med nyupplåning.

Om något av de övriga redovisade måtten ger anledning till vaksamhet är det andelen intäkter. Malmö är i högre grad beroende av intäkter från utjämningssystemen och därigenom kan ekonomin i stor grad påverkas av eventuella beslut rörande dessa systems utformning. I april 2011 presenterade en parlamentarisk kommitté sin översyn av det kommunala utjämningssystemet. Kommitténs förslag innebär emellertid endast marginella förändringar om det genomförs år 2013.

Den ekonomiska kontrollen är god. Nämnder och styrelser visar en god följsamhet mot budget, verksamhetens nettokostnader har varit lägre än budget. Kommunens prognoser för budgetutfallet har snarast kännetecknats av en betydande försiktighet. Det redovisade resultatet i kärnverksamheten har överträffat de prognostiserade resultaten.

Till toppen