Välfärdsredovisning 2011
“Vårt mål: Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor”

Välfärdsredovisningens huvudsyfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö. För att ge en bild av folkhälsans betydelse görs en genomgång av folkhälsopolitikens utveckling nationellt och lokalt.

Sammanfattning

För att följa välfärdens utveckling i Malmö har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska göras en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Årets välfärdsredovisning är den tionde i ordningen. Välfärdsredovisningen tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden som bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan.

Välfärdsredovisningens syfte är att genom 51 utvalda indikatorer belysa utvecklingen inom de elva målområdena samt bidra till att belysa behov som kan resultera i förslag på utvecklingsområden för att nå Sveriges och Malmös övergripande folkhälsomål:

”Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor”

 

Inledningsvis presenteras folkhälsoläget nationellt och hur Malmö stads folkhälsoarbete är organiserat. Därefter presenteras ett flertal bakgrundsvariabler som ger en bild av vårt Malmö, där befolkningsstruktur, bostadsbestånd samt problemet kring ekonomiskt utsatta barn redovisas.

Medellivslängden ligger på 77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor i Malmö sett till ett medelvärde för åren 2006-2010. Medelvärdet visar också på den spridning som finns mellan stadsdelarna som trots en minskning år 2010 fortfarande är märkbar. Mellan 2006 och 2010 skiljer det 6,4 år i medellivslängd för män mellan stadsdelarna och för kvinnor skiljer det 4,3 år mellan stadsdelarna. Befolkningen i Malmö lever i snitt ett år kortare än i övriga riket. Malmö har en ung befolkning och åldersstrukturen i stadsdelarna är generellt likartad med en hög andel barn och unga runt 30 år. Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo skiljer sig dock från mängden med en något högre medelålder, det är också dessa stadsdelar som har högst andel småhus.

Välfärdsredovisningen visar att en del förbättringar har skett för en del av indikatorerna. Fortfarande syns dock att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika stadsdelar. Skillnader i barnfattigdom mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat under senare år vilket förstärker en redan tidigare ekonomisk och etnisk segregation bland barn boende i Malmö. Mellan stadsdelarna syns markanta skillnader där elva procent av barnen i Limhamn-Bunkeflo och Husie lever under ekonomiskt utsatta förhållanden jämfört med 61,5 procent av barnen i Rosengård.

För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 40 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare.

Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk.

Läs mer

Stäng

Jan Haak, planerings-direktör, Malmö stad

Om välfärdsutvecklingen i Malmö under 2011.


Välfärdsindex

För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts. Det ger en fingervisning för de olika stadsdelarnas utveckling.

Läs mer

Om Malmö

I all kommunal planering är information om befolkningens sammansättning och utveckling grundläggande. Välfärdsredovisningen ger en vägledning och är ett viktigt verktyg i kommunens folkhälsoarbete.

Läs mer

Målområde och indikatorer

Riksdagen har fastställt elva prioriterade målområden som är utgångspunkt i Malmö stads folkhälsoarbete. De elva målområdena omfattar både livsvillkor och livsstilsfrågor.

Läs mer

Malmö stads välfärdsredovisning 2011

Filstrl: 2 MB

Välfärdsredovisningens syfte är att redovisa statistik under de nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa välfärdsutvecklingen i Malmö.

Ladda ner

Till toppen